Twingly statistik

måndag 14 januari 2019

Vetenskap och tro

Vetenskapen kan inte vara ett hot mot tron. Tvärtom. Om vetenskap och tro får gå hand i hand så får vi alla vara ödmjukt medvetna om att vi hela tiden är på väg emot ny kunskap. Därför är kunskap viktig och dessutom vilja till korrigering av sådant som inte stämmer. Några fullständiga svar får vi aldrig. De som anser sig ha sådana lurar sig själva och andra.

"En ödmjuk självkännedom är en säkrare väg till Gud än en djupsinnig vetenskaplig forskning."
Orden skrevs av Thomas a Kempis som levde för mer än 600 år sedan.

Om vetenskapen kunde förklara vem Gud är så vore den fullkomlig. Så kan man uttrycka sig även i vår tid. Men vetenskapen är inte fullkomlig. Därför är den inte heller en säker väg till Gud. Vetenskapen kan visserligen ge oss en del kunskap om Gud, men denna kunskap är hela tiden utsatt för förändring.

I första hand kan vetenskapen ge oss svaret om den värld vi lever i. Det är en värld i förändring Gudsbilden påverkas av detta. Den bild vi tidigare haft av Gud behöver inte nödvändigtvis vara densamma som den vi har i dag. Detta behöver inte innebära en konflikt. Det betyder i stället att vi får en tydligare bild ju mera vi betraktar den och ju mera vi inser att vår bild är ofullständig.

Om Gud som är skaparen och upprätthållaren av universum fullständigt kunde förstås och förklaras, så vore han inte Gud. Därför innebär en ödmjuk självkännedom att vi inser vår begränsning.

”Mig blir aldrig svaret givet. Vintergatans lösenord, den materias namn är okänt, av vars kraft jag själv är gjord, och jag famlar med min kärlek, som jag famlar med mitt vett, blint jag måste tro på livet och på Dig som ingen sett” Så har Kerstin Anér skrivit i sin psalm ”Du är större än mitt hjärta.” (Sv.ps. 27:1)

Samtidigt måste vi erkänna att en ödmjuk självkännedom också kan ge oss en insikt till en del om vem Gud är, eftersom han är både sann Gud och sann människa. Jesus är vår förebild. Han blev människa och har visat oss vem Gud är.

Bibeln säger att det är Anden som ger oss denna insikt. Anden ger oss en fördjupad förståelse av de skildringar vi läser om Jesus. När vi följer honom och vill likna honom lär vi känna Gud i oss och i våra medmänniskor. Jag läser i dag i Motala Tidning om Kyrkoherden Torbjörn Ahlund som i sin avskedspredikan i Vadstena klosterkyrka bland annat sa:

"Gör som Gud - bli människa. Han säger att ingenting i människans liv är främmande för Jesus. Mänskliga känslor som ångest, hämndbegär, ilska och andra känslor är bekanta hos Jesus"

I Hebreerbrevets elfte kapitel vers sex står det att den som vill nalkas Gud måste tro att han finns till och att han lönar dem som söker honom.

Detta är ett betydelsefullt steg i vår strävan att lära känna honom. Om vi krampaktigt håller fast vid gamla tiders uppfattning om Gud så far vi vilse och blir inte trovärdiga när vi förklarar vår uppfattning. Våra färdiga svar blir då bara klyschor som inte håller för en kritisk granskning. Den nya tidens kunskap, som gett oss en ny bild av Gud, kan inte vara fiende till tron. Den är i stället nödvändig för att vi skall förstå en del av det som vi ännu inte kan se.

Tron kan inte heller vara en fiende till vetenskapen. Det finns ingen konflikt mellan tro och vetenskap.

Läs här vad kemiforskaren Solveig Böhme skriver om detta:

"Man behöver inte välja mellan tro och vetenskap, trots den polariserade tonen i debatten. Bibeln och naturvetenskap går att få ihop på ett tillfredsställande sätt "

Det finns i alla fall en kunskap som är mera värd en mycket annan kunskap. Paulus talar om den och kallar den för

"kunskapen om Guds härlighet."

2. Kor.4:6-7: "Ty Gud som sade: "Ljus skall lysa ur mörkret", har lyst upp mitt hjärta, för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte skall sprida sitt ljus. Men denna kunskap har jag i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma ifrån mig."

Jag tror att det innebär att vår kunskap är ofullständig och att den hela tiden förnyas. Därför spricker lerkärlet gång på gång för att Mästaren, krukmakaren skall kunna börja om på nytt och fylla den bristfälliga människan med ny kunskap ända fram till den dag då allt skall uppenbaras.

Men Paulus talar också om att det finns något som övergår kunskapen. Det är kärleken.

Ef.3:19: "Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap." Om jag har "hela kunskapen och om jag har tro så att jag kan förflytta berg, men saknar kärlek är jag ingenting" (1.Kor 13:2) Jag önskar att du som läser dessa rader skall inse att det är en spännande utmaning i detta sökande efter kunskapen om Gud. Den kunskapen berikar mitt liv och den är inte alls tung att bära. Den är inte heller oåtkomlig för den som vill.

Jag minns en ung man som jag träffade för många år sedan i en kyrka där jag arbetade. Han sa så här till mig: "Jag har fått tron här." Hur hade detta gått till? Kanske hade det varit under en tid av lyssnande inåt och utåt. Så plötsligt hade det ljusnat. Tron hade kommit till honom. Så fungerar det enligt Rom. 10:17:
"Så bygger tron på förkunnelsen, och förkunnelsen på Kristi ord."

Men det stannar inte med en engångsupplevelse. Jag får fortsätta att växa under hela mitt liv här på jorden. Jag får be, söka och bulta precis så som Jesus säger i sin bergspredikan i Matt. 7:7:

"Be så skall ni få. Sök så skall ni finna. Bulta så skall dörren öppnas. Ty den som ber han får och den som söker han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas."

"Herre till dig får jag komma, komma precis som jag är. Inför dig kan jag ingenting dölja. Du vet varje tanke jag bär. Men trots att du ser all min svaghet och vet att jag är ett av dina minsta barn. Får jag komma ändå, och jag vet det är så. Under allt är jag älskad av dig." (Christer Hultgren Segertoner 474:1)

lördag 12 januari 2019

Varning för konformism.

Att vara en konformist är att rätta sig efter omgivningens normer och regler och ha svårighet att hävda en avvikande åsikt. Motsatsen kallas nonkonformism och innebär att man är avvikande i sitt beteende Den konforme går blint i samma led utan att ifrågasätta och har ett starkt behov av att tillhöra den grupp man valt, strävar å ena sidan efter att uppfylla rådande målsättningar och normer, men är å andra sidan noga med att inte överskrida dessa, t.ex. genom att prestera bättre än det normala. Jantelagen utgör ett gott exempel på regler för konformt beteende.

Amos Oz skrev i sin bok "Kära fanatiker" att:

"Drivkraften att följa mängden och den starka lusten att tillhöra majoriteten är grogrund för fanatiker, liksom de olika personkulterna, idoliseringen av religiösa och politiska ledare och dyrkan av kändisar och sportstjärnor." (sidan 24) När "dyrkaren ger upp sin egen individualitet och längtar efter att sammansmälta till självutplåningens gräns med beundrarskaran och förenas med den dyrkade hjältens upplevelser och prestationer." Så är "den hänförda dyrkaren underkastad ett sofistikerat system av propaganda och hjärntvätt."

Jag skulle vilja påstå att alla är utsatta för risken att bli konformister. Det är ett bekvämt sätt att inte själv behöva ta ställning när det gäller frågor som vi anser vara svåra att besvara.

Risken med att vara en konformist är att du överger individualismen. Du faller i armarna på den som älskar dig och vill rädda dig. Att han vill det beror på att han vill vinna dig för sina egna syften. Han skyr inga medel för att få med dig på sin väg och rädda dig från dina skadliga värderingar. Du blir helt enkelt förblindad av den andres älskvärdhet och glömmer att han egentligen vill vinna dig för sitt syfte, trots att du egentligen har helt andra värderingar. Du kan exempelvis vara en hbtq-vänlig person, på så sätt att du anser alla människor lika värde, oavsett könstillhörighet eller annan grupptillhörighet. Så möter du i den grupp du tillhör en annan uppfattning än din egen och dina värderingar kommer plötsligt att ställas på sin spets. Då är det bekvämt att falla i någon annans armar. Någon som är älskvärd och som betraktar dig som en god och trofast vän. Hur kan någon vara det som har en helt annan uppfattning än du? Håll med om att detta kan kännas mycket frustrerande. Är det någon som har syftet att vinna dig?

Amos Oz skrev också i sin bok på sidan 31:

"Ibland föds dock fanatismen ur en brinnande önskan att leva sitt liv genom någon annans: genom en profet eller mirakelgörare, en politisk ledare eller en glamourflicka, en uppburen artist eller en sportstjärna. I extrema fall kan det här begäret gå så långt som viljan att helt utplåna sig själv (eller andra) för att vinna sina hjältars välsignelse och erkännande. Ibland leds det fanatiska begäret genom en annan kanal: "Vi skulle med glädje offra oss själva för våra barns framtid, eller för de kommande generationerna eller för att skynda på Messias ankomst eller för att hela världen eller för att göra Gud lycklig eller för befrielsens skull (vilken typ av befrielse det än må vara)"

Ibland har jag under alla mina år i den väckelserörelse jag är uppväxt blivit upprörd över den personkult som funnits i våra led. En personkult som uppmuntrat till en fanatisk konformism. Det har varit så svårt för en del personer att acceptera den. Dessa personer har mer eller mindre blivit utsatta för en ofta ganska grym uteslutningsmekanism. Nonkonformisterna har inte fått plats. Ett fåtal av dem har återvänt och blivit lojala, men många har för sin egen skull själva valt att gå sin egen väg av rädsla för att hamna i en fanatisk och fundamentalistisk miljö.

Detta borde vara en varningssignal för den väckelserörelse som vill bevaras frisk och sund. Ge rum för nonkonformisterna. Vi behöver mångfalden och idérikedomen som finns hos dem som bär på nya visioner, där det finns rymd för tanke och handling.

Jag känner mig förhoppningsfull när jag lyssnar till den nya generationens pastorer, både kvinnliga och manliga. De har inte de belastningar som alltfort finns ibland en del av oss äldre.

Jag menar inte att det är fel med slutna led, men det behövs även låga trösklar, så att flera kan få plats, inte bara de "fullkomliga", utan också de "bristfälliga."

Enheten i tron på Kristus som kännetecknar alla de kristna kyrkorna förutsätter inte varken likriktning eller konformism, men den räknar med en dogmatisk försoning mellan alla kristna kyrkor och samfund. Det är en enhet som stämmer med Jesu egna ord i Joh. 17:21:

"Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro att du har sänt mig."

onsdag 9 januari 2019

Pengar och rikedom

"Om jag hade pengar, rabadibadibadaba rabadibadibadaj, bara gå omkring och rabadaj, hela fickan full med gull. Jobba när jag ville, rabadibadiba daba rabadibadibadaj. Om jag bara vore lite rik, rabadiba diba dibadaj."

Är det pengarna som styr mitt liv, eller är det livet som styr hur jag förvaltar mina pengar? Pengar kan visserligen skänka trygghet och lycka, men jag behöver inte bada i dem för att känna frid. Det finns forskning som visar att rika människor inte är lyckligare än dem som har en normal inkomst.

Man behöver inte använda sina pengar till att köpa allt det man vill ha. Prylar skänker sällan långvarig lycka. Man behöver inte heller resa till andra sidan jordklotet för att tro att man skall bli lyckligare där. Lyckan kan finnas mycket närmare och den kan bestå i minnen och upplevelser, som inte behöver kosta så mycket pengar.

Forskare i Princeton University har funnit att det är en starkt överdriven illusion att tro att mycket pengar skulle göra människor lyckligare Trots att intäkterna i stor utsträckning antas vara ett bra mått på välbefinnande, fann forskarna att dess roll är mindre betydelsefull än förutspådd och att personer med högre inkomster inte nödvändigtvis spenderar mer tid på trevligare sätt.

Min fråga är: "Behöver man verkligen bli rik, för att bli lyckligare?" "Tro på att hög inkomst är förknippad med gott humör är utbredd, men mest illusorisk", skrev forskarna. "Människor med över genomsnittlig inkomst är relativt nöjda med sina liv men är knappast lyckligare än andra i ögonblicklig upplevelse, tenderar att vara mer spända och spenderar inte mer tid på särskilt roliga aktiviteter." Länk mellan rikedom och lycka är således en illusion.

Min andra fråga är: "Måste jag vara rik för att uppfylla mina drömmars mål?" "Är det viktigt för mig att visa andra vad jag har åstadkommit för att nå en hög ekonomisk status?"

Vad säger Bibeln om rikedom och pengar?: "Har vi mat och kläder, skall vi vara nöjda. De som vill bli rika, låter sig snärjas av frestelsen och faller offer för alla de dåraktiga och skadliga begär som störtar människorna i fördärv och undergång. Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande." 1.Tim 6:8-10. "Säg åt dem som är rika i denna världen att inte vara högmodiga och inte bygga sitt hopp på något så osäkert som rikedom, utan på Gud, som rikligt skänker oss allt vad vi behöver. Säg åt dem att göra gott, att skaffa sig en rikedom av goda gärningar, att vara frikostiga och dela med sig. Så kan de samla en skatt, som är en god grund för den kommande tiden och vinna det verkliga livet." 1.Tim 6:17-19

måndag 7 januari 2019

Heart of gold

God gave you a heart of gold. You are a very sensitive person. It´s not that easy being you. You carry a lot of responsibility and play an essential role in other peoples lives. But you are strong and can bear the burden on your shoulders. Never forget how valuable you are. What is your gift from God?

A daughter of one of my second cousins in the US gave me these poetic lines and I think I recognize myself

Gud gav dig ett hjärta av guld. Du är en mycket känslig person. Det är inte så lätt att vara dig. Du bär mycket ansvar och spelar en viktig roll i andra människors liv. Men du är stark och kan bära bördan på dina axlar. Glöm aldrig hur värdefull du är. Vad är din gåva från Gud?

En dotter till en av mina sysslingar i USA gav mig dessa poetiska rader och jag tycker att jag känner igen mig

söndag 6 januari 2019

Min sanning med Alexandra Pascalidou

MIN SANNING I SVT PLAY

Ibland det bästa jag sett på länge i svensk television. Se hela intervjun med Alexandra Pascalidou och Anna Hedenmo.

fredag 4 januari 2019

Att tolka samtiden genom Bibeln

När jag var ung kunde jag ofta svara på svåra existentiella frågor genom att citera bibelord, som stöd för mina svar till dem som frågade. Min målsättning har varit, och är ännu, att lära känna Gud genom att studera Bibeln och söka Andens hjälp och ledning genom bibelläsning och bön, för att förstå vad Gud vill med oss som människor, även om intensiteten och ivern periodvis växlat, beroende på hur livet har gestaltat sig.

Joel Halldorf skriver en ledare i tidningen Dagen i dag, att man kan tolka samtiden genom Bibeln.

Han skriver där att kyrkan bör se upp med att förknippas med ett visst parti, och jag håller med. Dessutom tror jag att all partipolitik bör hållas utanför våra kyrkor. Sådant var självklart i min ungdom, men är det tyvärr inte längre.

Jag tror att man kan tolka samtiden genom Bibeln, men jag tror också att mycket av det som står i Bibeln hör till en förgången tid. Därför bör man även tolka samtiden genom andra jordnära kunskapskällor. "Pastorn med Bibeln i den ena handen och dagstidningen i den andra - så beskrivs ofta en predikant som både är förankrad i sin kristna tradition och lyhörd mot samtiden" Joel Halldorf använder detta citat av den schweiziske teologen Karl Barth, som där ger unga teologer följande råd: "Ta er Bibel och ta er tidning, och läs båda. Men tolka tidningen genom bibelordet."

Nog för att jag hade ett svar på frågorna som ställdes till mig när jag var ung. Ibland tyckte jag nog att jag hade fler svar än frågor.

Läs exempelvis här hur det var under den tid jag var inkallad som värnpliktig och blev bombarderad med frågor.

Jag kan svara på frågor även nu när jag är gammal, men mina svar är inte så tvärsäkra som de var när jag var ung. Ibland brukar jag tänka att det behövs inte ett svar på alla frågor, ja en del frågor är helt enkelt omöjliga att besvara. Låt mig till sist citera en sång av Kyrkoherden Tore Littmarck, som skrevs år 1972 Den har nummer 218 i svenska psalmboken och andra ekumeniska sångböcker.

" 1. Jag har ofta frågor Herre, men så sällan har jag svar. Jag står ofta vid ett vägskäl, och jag tvekar vid mitt val. Många gånger är jag ensam, mina frågor saknar ord. Jag har ofta frågor Herre, men så sällan har jag svar

2. Tänk om du är den som väntar just i tvivlets ensamhet, inte bara på min fråga, men som väntar just på mig. Tänk om du känt samma oro, samma tveksamhet som jag. Tänk om du är den som väntar just i tvivlets ensamhet.

3. Det är nog o Gud att veta att jag lever i din hand. Kanske frågorna blir lösta, kanske får de inget svar. Det som ger mitt liv en mening är att du Gud, vill mitt väl. Det är nog o Gud att veta att jag lever i din hand."

Oss vänner emellan del 2

Nytt stoff till dialogen

Se del 1

onsdag 2 januari 2019

En sång bland de sånger jag skrivit....

...som ingår i det körverk över sånger med texter ur Filipperbrevet med temat Gläd er alltid i Herren.

Sången passar bra i början av ett nytt år. : "Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus"

Finns i fyra sidor med text och noter.

SIDAN 1

SIDAN 2

SIDAN 3

SIDAN 4

Oss vänner emellan

Att föra förtroliga samtal vänner emellan tycker jag är mycket värdefullt. Om jag nu delar med mig av ett sådant samtal utan att nämna personens namn, hoppas jag att jag inte gör någon förargad. Det samtal som jag och min vän för är en viktig dialog och jag tror att det finns många som håller med min vän. Möjligen kan det finnas en del som även håller med mig i en del. HÄR ÄR LÄNKEN TILL VÅR DIALOG DÄR DEN KURSIVA STILEN MOTSVARAR DE KOMMENTARER SOM KOMMIT FRÅN MIN GODE VÄN OCH DEN NORMALA STILEN MINA REFLEXIONER