I första Samuelsbokens tredje kapitel står det att Guds lampa ännu inte hade slocknat. Platsen som skildras är Tabernaklet i Silo. där Herren uppenbarar sig för Samuel som gör tjänst inför Herren under prästen Eli.
”Efter att Israel kommit in i Kanaan, placerades tabernaklet först i Gilgal (Josua 5:10).Efteråt blev det flyttat till Silo. Där vid uppenbarelsetältets ingång, vid Silo, utskiftade Josua landet Kanaan åt Israel (Josua 18). Vid Silo förblev arken i 3-400 år. För en tid var den i Filistéernas våld. (1 Sam 4:11). Därifrån flyttades den till Berget Sion i Jerusalem av David under sång och dans. Där upprättade han ett speciellt tält för arken (2 Sam 6:12-18). Slutligen fann den sin viloplats i Salomos tempel (2 Krön 5:5).” (https://urhistorien.com/wp-content/uploads/2013/12/tabernaklet-arkens-placeringar.pdf)
I tabernaklet där Guds ark förvarades, fanns en sjuarmad gyllene ljusstake som kallades Menorah. Prästerna skulle hålla den brinnande under nattens mörka timmar. Menorah är ett hebreiskt ord och betyder ljusbärare eller Guds lampa. Vissa judiska forskare tror att Menoran är en representation av livets urträd. Både judar och kristna har under århundraden diskuterat dess symboliska betydelse. För judarna står det för ljuset av Guds sanning och ära genom dem som förbundsfolk. Kristna fortsätter med att visa att sanningens och härlighetens ljus kom till världen genom Jesus Kristus, och Jesus förklarade detta när han säger i Johannesevangeliet 8:12: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig kommer aldrig att vandra i mörkret, utan ha livets ljus”
Herren ropade på Samuel medan han ännu låg och sov. Vid denna tid hade han inte lärt sig att känna igen Guds tilltal. Prästen Eli låg och sov på en annan plats. Därför skyndade Samuel till Eli och sade: ”Här är jag du ropade på mig” Men han svarade: Jag har inte ropat, gå tillbaka och lägg dig.. Detta upprepades tre gånger. Då förstod Eli att det var Herren som ropade på Samuel. Därför sade Eli till honom: Gå och lägg dig och om han vidare ropar på dig så säg: Tala din tjänare hör!
Då kom Herren och ställde sig där och ropade som de förra gångerna: »Samuel! Samuel!« Samuel svarade: »Tala, din tjänare hör.«
Gud är inte tyst och Guds lampa brinner ännu, men hur talar Gud till oss i vår tid?
Gud talar till oss människor på olika sätt. Bland annat så kan Gud tala till oss genom en tydlig och hörbar röst, genom Bibelord eller genom våra tankar.
Hur vet man att det faktiskt är Guds röst man hör och inte sina egna tankar? Personligen så tycker jag det ibland är svårt att avgöra. Ibland upplever jag övertydligt att det är Gud som talar men ibland så har jag svårt att veta om det inte är mina egna tankar jag hör. Det bästa sättet att ta reda på om det är Gud som talar eller inte är att prova! Framför det som du tror är Guds budskap till den berörda personen och var noga med att påpeka att du är osäker på om det är Guds röst eller inte och be personen ifråga att pröva om budskapet var från Gud eller inte. Ju mer man övar och lyssnar desto mer brukar Gud tala och desto säkrare blir man.
Att döma av Samuels reaktion så verkar det som att Gud här talade till Samuel med en hörbar röst.
(https://www.christianmolk.se/2012/12/1-sam-31-21-herren-uppenbarar-sig-for-samuel/
Det står skrivet att Gud i forna tider hade talat till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat genom sin son Jesus Kristus. Jag tror att man kan sammanfatta Guds budskap med ett enda enkelt litet ord, och det är ordet: ”Kom”.
Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det må säga: "Kom!" Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet.
Kan du höra när Gud talar? Jag har hört honom säga: ”Kom!” Ibland tror jag till och med att tystnaden kan tala. Guds tilltal är begripligt. Jag tror till och med att språket är anpassat till mottagaren.
Vi har inte något löfte om att Gud ska tala i morgon. Nuet är det enda vi har och det ska vi använda väl ty det flyr fort förbi. Det är just nu i dag, som han talar till dig.
Det heter i dag om ni hör röst förhärda inte era hjärtan. Hebr. 3:15
Hur länge tänker du dröja med ditt svar? När du närmar dig honom, så kommer han dig till mötes.
Kan du höra honom komma—ej i buller och gny, ej i tordönets sprakande dunder—Nej han vandrar i sin örtagård som himmelens sky i morgonens solstänkta lunder——
Kan du höra honom komma, att han kommer som en psalm—så djup och så drömmande stilla han vandrar dej till mötes i dagarnas kvalm och han vill dej inte alls något illa.
Ty han talar ej latin—som den grå teologin, vilken halkat på sin egen halhets halka—Men han talar som en ton ur en mjuk violin och han talar såsom aftonens svalka.
(Nils Ferlin)
Trots att människor förrättade sin tjänst i tabernaklet, så står det att Herrens ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var ovanliga. Man skulle kunna säga att det rådde en Guds tystnad. Människorna befann sig i denna tystnad men Guds lampa brann i tabernaklet i alla fall.
Guds lampa brinner även i tider då man skulle kunna tro att Guds budskap inte hörs. Ibland slår vi dövörat till och vägrar lyssna till de tydliga signalerna, därför att det är så mycket onödigt brus som fångar vår uppmärksamhet. En del av signalerna förmedlas på en frekvens som är högre och inte kan uppfattas därför att vår hörselförmåga blivit skadad. Risken är då att vi missar den skönhet som är avsedd för oss, när Gud sänder sitt budskap till oss.
Budskapet sidan 106 i ”Minnen av eld” Dikter av den walesiske poeten R. S. Thomas i svensk översättning av Ingemar och Mikaela Leckius. Artos förlag.:
”Ett budskap från Gud framfört av en fågel på fönsterblecket, erbjuder vänskap. Lyssna. Vilket språk. Vem påstod att Gud inte kan tala? Varje ord är en injektion som får mig att le. Möt mig här i morgon vid samma tid, lyder den, så kommer du att minnas hur underbar denna dag har varit: ingen plåga, ingen oro; mysteriet ovidkommande, om än olöst. Jag gav dig röntgenblicken att bruka, inte för att söka efter någon guldåder, utan för att upptäcka att kärlekens tillväxt aldrig är malign. Även du var en patient som låg nedsövd på sanningens bord, medan livet opererade dig, med sin gröna skalpell. Möt mig i morgon, säger jag, så skall jag återigen sjunga alltihop för dig när du har kommit till sans.
Som kyrkoherde skötte jag stora ting i en liten församling. Småsint vill jag inte påstå; det fanns djup hos en del som fick mig att rygga tillbaka, en brunn där ordet ”Gud” föll ned och dog bort och vad jag vet bara fortsätter att falla. Den som vill hämta vatten från en sådan får bereda sig på lång väntan. De såg på mig med ögon som liknade vissna blommor på en gammal grav. Jag kände att jag var där för att blåsa på aska som för länge sedan kallnat. Ofta när jag trodde att de skulle öppna sig för mig kom draget från deras tomrum vinande, så att jag måste svepa in mig i min kallelses tyngre klädnad och tala om ljus och kärlek bland de tätnade skuggorna i deras kök..”
Efter denna prosatext har jag skrivit och tonsatt en visa med titeln:
”Den lilla fågelns sång”.null
Lyssna på bifogad länk, där du också kan få noterna till sången i en pdf fil.null
21 Juli 2024 Rolf Ericson
