KRISTET LIV OCH MEDLEMSSKAP HÖR IHOP

Många lever ofrivilligt utanför den kristna gemenskapen på grund av sin avvikande sexualitet. Det finns ingen plats för dem trots att de vill tillhöra en kristen församlingsgemenskap.

När några ledare för olika kyrkor och samfund gemensamt uttalar sig i tidningen Dagen, så menar de att det är viktigare att hålla dessa utanför för att vara rädd om den rena läran. Jag citerar: ”Som kristna är vi kallade att visa respekt för varje människa…men det är inte detsamma som att varje människas utgångspunkter med nödvändighet är värd vår respekt.”

Det är klart att det måste finnas regler för hurudan en församlingsgemenskap skall se ut. Dessutom behöver den absolut inte vara politiskt korrekt, vad vi nu lägger in i det begreppet. Det är också klart att Guds Ord skall vara rättesnöret för hur livet i församlingen skall vara.

När hör kristet liv och medlemskap ihop? I varje fall inte när homosexuella par vill fortsätta att leva ett liv tillsammans, Det är inte förenligt med nytestamentlig tro enligt författarna.

Det handlar om livsstil. Varför måste människor dölja sin livsstil för att inte bli diskriminerade? Det är horribelt. Jag finner inte ord för min stora sorg över att sunt tänkande människor, som dessutom kallar sig för andliga ledare på detta sätt demonstrerar sin makt.

Jag anser att det är andligt högmod att bestämma vem som skall tillhöra församlingen. Personlig tro på Jesus Kristus borde vara enda kravet vi ställer och respekt för olikheter hos andra och personlig integritet borde vara självklart.

Den påverkan som man nu utövar genom ett sådant gemensamt manifest mot Saron i Göteborg tycker jag liknar mobbing

DEN REFERERADE ARTIKELN I DAGEN