måndag 14 september 2009

En ny tid ger mig nya drömmar

Den tid vi just nu lever i är spännande och märklig på många sätt. Det finns många som ägnar sig åt att förutsäga hot och faror bakom varje vägkrök, medan andra tror på nya möjligheter.

En kristen människa har en önskan att Guds rike skall bli synligt i världen. Frågan är hur detta skall ske.

Jag frestas ofta att delta i det åsiktskrig som råder bland kristna bloggare, när jag märker hur långt ifrån varandra som kristna trossyskon kan vara. Det är så lätt att hemfalla åt åsikter man själv anser vara rätta och använda dem som vapen mot den som tänker annorlunda. Detta är inte den framkomliga vägen alla gånger. Det är inte genom retorik som andliga segrar skall vinnas utan genom kärlek och samförstånd.

Nu för tiden har man lyckats att sätta politisk etikett på de kristna. Man talar till exempel om höger och vänster kristna, liberaler o.s.v.

Ekumeniken har tidigare handlat om samfundsgränser. I det som nu sker kan jag skönja andra hoppfulla signaler. Det krävs mycket stor vakenhet och intellektuell skärpa ibland andliga ledare för att våga gå in i det nya med frimodighet. Tiden medger inte att sila mygg och svälja kameler vilket ofta sker när ledare med stort inflytande använder sitt ansvar på fel sätt. (Nu antyder jag, men den som läst mina tidigare bloggar vet vad jag menar.)

Den nya tid jag ser fram emot förenar kristna och andra rätt tänkande människor i kampen för alla människors värde oavsett ras, kön, kultur eller religion. Det finns en mångfald av läror och uttryckssätt. Dessa skall vi välsigna så långt det är möjligt, men vi kan aldrig kompromissa med de värden som handlar om fred mellan alla människor. Där måste vi ta avstånd från våld och förtryck. Om vi kristna allierar oss med sekulära stater som använder krigiska metoder för att förverkliga politiska syften så måste vi protestera.

Om det inte finns utrymme för samverkan på lokala orter, så skall vi åtminstone försöka att inte motverka och misstänkliggöra varandra. Välsigna varandra och önska varandra fred!

Möjlig enhet av Torsten Åhman Gästkrönika i Dagen här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar