onsdag 30 juni 2010

Vad är syftet med det ekumeniska manifestet i tidningen Dagen?

Vem är jag som vågar ifrågasätta 14 ledande personers vilja till ett ekumeniskt manifest i tidningen Dagen. Lägg märke till att fyra av de fjorton kommer från Uppsala. Tyvärr finner jag inte någon av de ledande från Svenska kyrkan med. Är det en maktdemonstration, en pakt mot dem som inte delar uppfattningen i en del av manifestets frågor

Jag har skrivit om detta tidigare hur man sluter sig samman i en pakt som underkänner Svenska kyrkan, ja man går så långt i vissa fall så att man vill att Svenska kyrkan ska krackelera. Läs min artikel om detta här.De tre kristna ledare som skrivit dokumentet är Anders Arborelius, Sten Gunnar Hedin och Stefan Gustavsson. De menar att det måste finnas en tydlig skillnad mellan stat och samhälle. Egentligen förstår jag inte riktigt vad de menar. Är inte Svenska kyrkan skild från staten? Den har inte möjlighet att forma de politiska besluten i Staten lika litet som Staten genom sina politiker har möjlighet att forma kyrkan.

Att kyrkan skildes från Staten har inte gjort vårt land mer eller mindre kristet. Så länge kyrkan inte har något politiskt inflytande i samhället, så är samhället sekulariserat. Den tiden är för länge sedan förbi då Kyrkan utövade ett politiskt inflytande över folket. De länder och samhällen som fortfarande styrs av religioner uppvisar inga önskvärda resultat när det gäller värderingar och människosyn. Ansvaret för sanningarna om människovärde och försvar av svaga och skyddslösa får inte bli tomma hycklande ord i ett manifest som inte har rum för alla.

Jag tycker att det är viktigt att hålla isär religion och politik. Den kristendom som påverkat oss i värderingar och traditioner i mera än 2000 år skall vi givetvis vara mycket rädda om, men den kan inte stå över demokratin.

Kyrkan kan inte och bör inte vara styrande i politiken, men de kristna värderingarna skall alltid finnas med.

Just därför kan inte Bibeln, Koranen eller någon annan religiös urkund få styra över demokratiska beslut. I Samhället finns kyrkan och möjligen andra byggnader för andra religioner, men i allt är det friheten som skall råda. Kyrkan får aldrig bli en maktstruktur i samhället
Artikeln i Dagen

tisdag 29 juni 2010

Min teologi

"Räkna med Gud, ty han gör det möjliga möjligt." I med och motgång, i upp och nedgång. I mörker såväl som i ljus. En del räknar med det omöjliga vad det nu ska vara bra för. Jag är så tacksam för de möjligheter som Gud ger oss i livet. Sjukvårdens möjligheter. Läkarnas möjligheter. Livets möjligheter. Gud använder allt och vi får därför lita på honom i både liv och död. "Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara. Stjärnan ej på himlafästet, fågeln ej i kända nästet. Ingen nöd och ingen lycka, skall utur hans hand dem rycka.Han, vår vän för andra vänner, sina barns bekymmer känner..."
Detta innebär inte att vi får allt som vi beder om. Om detta vore möjligt skulle Gud upphöra att vara Gud. Bortskämda barn som tror att det skulle vara bra om vi fick som vi ville. Det vi får är goda gåvor. Det han ger leder till vårt sanna väl.

söndag 27 juni 2010

Teologisk grumlighet

Man tror knappt att det är sant när man inser att politiken, det vill säga de högerextremistiska, människofientliga och fundamentalistiska åsikterna har fått så starkt fäste i Pingströrelsen. De allra flesta kära vännerna i Pingströrelsen har inte en aning om vad som pågår eftersom många fortfarande saknar internet och inte kan få den information som behövs för att inse hur denna andliga besmittelse pågår. De som följer debatten i exempelvis tidningen Dagen kan i stället bli allmänt förvirrade av den polarisering som där förekommer. Det är nämligen svårt att där få en bestämd uppfattning om vilken linje man för tillfället skall följa.

När pastorer och ledare främst för Livets Ord ägnar mer tid till att försvara staten Israel som bryter mot folkrätten och att sprida sionistisk propaganda än att förkunna Guds ord, så fylls mitt hjärta av sorg. Det är en högmodsande som är så kuslig så jag ryser inför den. Den måste helt enkelt avslöjas.

Jag beundrar dig Egon
för att Du fortsätter att ge oss den information vi så väl behöver, trots att du blir beskylld för att vara vänsterorienterad. Det behöver du i så fall inte skämmas för.

När man använder en bok som bygger på en villolära som etablerades på 1800-talet, den så kallade ”Darbyismen” som stöd för en vilseledande förkunnelse måste vi få lov att reagera.

Vad är ersättningsteologi för något? Vem har uppfunnit det begreppet. Det finns i alla fall inte i Bibeln. Det finns inget som kan ersätta den sanna läran, men om man kallar det som står i Romarbrevets elfte kapitel för ersättningsteologi så är man ute på hal is när man samtidigt vill försvara tron på Guds Ord. Det nya förbundets folk- som vi ibland kallar det andliga Israel – är naturligtvis inte staten Israel. Det är inte heller det judiska folket. Det andliga Israel omfattar alla som tror på Herren Jesus. Se Romarbrevet 9:6-33 ”Det är inte så att Guds ord har visat sig felaktigt, ty Israel är inte alla som kommer från Israel……”

Läs mina kommentarer till Lewi Pethrus bok Jesus kommer här:

"Den bok jag här vill kommentera är författad år 1912 av Pastor Lewi Pethrus, grundare till den svenska Pingströrelsen. Från ledande håll i Pingströrelsen har jag fått veta att det som format många pingstvänners bibelsyn om den yttersta tiden är just denna bok. Denna bibelsyn bejakas även av Oasrörelsen och andra väckelsekristna rörelser.
Det är ju mycket anmärkningsvärt att en bok skriven under 1900-talets början kan vara vägledande för oss som lever år 2010, då historien har visat oss att så mycket blivit förändrat.

Lewi Pethrus som var född 1884, skrev redan i sitt företal till boken att han varit tveksam till att ge ut den på grund av sin avsaknad av teologisk utbildning, men att hans åhörare enträget uppmanat honom till det.. Han var inte fyllda trettio år när boken skrevs. Vid bedömningen av innehållet måste man förstå att författarens världsbild och teologi präglades av dåtida förhållanden. Han visste troligtvis mycket litet om den katolska och ortodoxa kyrkans skuld till de judeförföljelser som skett i Europas historia. Den förfärliga myten om judarna och deras roll i världshistorien var ännu inte känd. Den skapades först efter Tysklands förnedring efter första världskriget. Adolf Hitler som var född år 1889 hade ännu inte trätt fram på världshistoriens arena.

I denna spektakulära teologi kan man möjligen ana det dilemma som hans senare utveckling sökte finna lösningen på, genom det förhastade och oreserverade stödet till det politiska projekt som blev staten Israel.

Innehållet i boken ”Jesus kommer” är färgat av Darbyismen. L.P. hade precis som många andra bibellärare över hela västvärlden tagit intryck av denna eskatologi och var således inte ensam om sin uppfattning. .

FORTSÄTTNING HÄR

”Uppfattningen att den kristna församlingen ersatt Israel och att judarna satts åt sidan- det som kallas ersättningsteologi- har aldrig varit huvudfåran inom väckelsefromheten.” ( skriver Göran Lennartsson i tidningen Dagen) Att vi läser och tolkar Romarbrevet 9 – 11 så olika förvånar mig inte minst om det är sant att så sker även i den katolska kyrkan, vilket i och för sig inte försvarar någonting. Att bli beskylld för att vara antisemit för att ha sådana åsikter är oanständigt

Jag har aldrig sagt att judarna är satta åt sidan. Både judar och hedningar tillhör det nya förbundets folk redan nu. Skiljemuren mellan judar och hedningar har rivits (Ef.3:11-21) "Han har gjort de två lägren till ett och rivit skiljemuren." (Observera att meningen står i perfekt och inte i futurum) När det står att en del av israeliterna är förstockade och skall förbli det tills hedningarna i fullt antal har nått målet, så tror jag att detta innebär att de är inneslutna i Guds nya förbund. Hur Gud själv tänker när det subjektiva bejakandet saknas oroar mig inte. Guds nåd varar från släkte till släkte och övergår allt förstånd! (De sista meningarna insatta efter samtal i ämnet med en god vän.)
Gud har inte förskjutit sitt folk skriver Paulus. Gud utesluter inte människor, men han innesluter dem som vill tillhöra honom.
Så här skriver en god vän till mig:
"Frälsningsvisshet är för mig en subjektiv upplevelse av Guds närhet. Om den troende juden upplever Guds närhet på annat sätt så accepterar jag det som dennes subjektiva upplevelse. Vi har alla kallelsen att leva rättfärigt inför Gud utan att bli självrättfärdiga"
Artikeln i Dagen

Ta itu med teologin!

Läs Svenska kyrkans svar på Kairosdokumentet på denna länk
Läs även Det kristna nätverket för Palestina
Varför är vi i de kristna samfunden så likgiltiga för det som pågår i Mellanöstern? Varför ger vi rum för fundamentalistisk teologi i de här frågorna? Vakna upp du som sover!
Här är Kairosdokunetet
Följ debatten i Dagen-2 på Dessa mina minsta bröder

fredag 25 juni 2010

Midsommarhälsning 2010


Utsikt från vårt tak på Minkgatan 14
Midsommarhälsningar till er alla från Ulla-Britt & Rolf
Vi tar det mycket lugnt i väntan på att Ulla-Britt fått tid hos hjärtspecialist först nästa tisdag och blivit beordrad att inte företa sig något som kräver ansträngning. Så det är bara att ta det lugnt och hoppas att allt skall bli bra.
Gud är vår tillflykt och vår starkhet!
Hälsningar till hela familjen. En del på utlandsresa och andra här hemma. Var rädda om er och ha det bra. I går var vi i alla fall hos Agneta och Lars Olov i Tjällmo. Vi kunde ta det lugnt och vara tillsammans i det lilla Klockartorpet. Blev storslaget bjudna på mat, kaffe och jordgubbstårta och på kvällen grillat kött och potatissallad. Tack för en härlig dag till Agneta och Lars Olov!

Min vän Egon har på sin förnämliga blogg Dessa mina bröder citerat mina kommentarer till Lewi Pthrus bok Jesus kommer. Se länk. Läs gärna hela det sammanhang som Egon beskriver. Jag har länge försökt att få en av Pingströrelsens ledande pastorer att kommentera det jag skrivit, men han menar att han inte hinner med att svara på de frågor jag tar upp. Vi behöver nog alla offra lite av vår bekvämlighet och på olika sätt försöka sätta oss in i de här svåra eskatologiska frågorna där det finns så mycket fördomar, som besmittar menigheten. (=Guds församling)

lördag 12 juni 2010

Sanningen om synd, rättfärdighet och dom

Rättfärdighet är ett återkommande begrepp i Bibeln Rättfärdighet är en egenskap hos Gud som blir oss given genom tron. Det är inte något vi själva kan åstadkomma. Det handlar om att "bli kvar" Se Joh. 15:4 Jesus säger där i liknelsen om vinstocken och grenarna: "Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, om den inte sitter kvar på vinstocken, så kan inte heller ni göra det, om ni inte är kvar i mig." "utan mig kan ni ingenting göra."Jag vill även citera något ur Jesaja 64. Ett sammanhang som är värd ett mera ingående studium. Jag citerar från den 5:e versen och hoppas på överseende om ni tycker att jag ryckt ut den ur sitt sammanhang.. Det handlar om hur Gud handlade med sitt folk i gamla förbundets tid. Där finns också invävt tanken på dem som byggde sitt liv på sin egen rättfärdighet. "Du kom dem till mötes, som övade rättfärdighet med fröjd, dem som på dina vägar tänkte på dig. Men se, du blev förtörnad, och vi stod där som syndare Så har vi länge stått-skall vi väl bli frälsta?- Vi blev allesammans lika orena människor,och all vår rättfärdighet var som en fläckad klädnad."

Om vi försöker att med egna gärningar åstadkomma ett slags egen rättfärdighet, så misslyckas vi totalt och i det ovan citerade bibelordet från Jesaja står det att Gud blev förtörnad på dem som övade på denna egenrättfärdighet. Jag har några gånger försökt att sudda skrift som är skrivet med bläck. Det är omöjligt och slutar ofta med att jag får kassera hela papperet.

Om vi försöker att hålla oss till den gamla vanliga syndkatalogen och till och med använder bibeln som stöd för att vi lyckas upprätthålla en någorlunda fin fasad utåt, så blir Herren förtörnad (vilket märkligt ord) Det duger inte. Han kasserar våra tappra försök. När vi använder bibelordets bokstäver så dör vi och dessutom dödar vi med våra egna utvalda ord. Om vi blir bokstavsträlar vilseleder vi varandra och vi upptäcker inte då på samma sätt vad vi har i Jesus ”Jag arma människa, vem skall befria mig från denna dödens kropp.” skriver Paulus i Romarbrevet. Han kommer omedelbart med svaret: ”Jag tackar Gud genom Jesus Kristus, vår herre. Lämnad åt mig själv tjänar jag alltså med mitt förnuft Guds lag och med min köttsliga natur syndens lag.”Sådant är vårt tillstånd så länge vi lever här på jorden. Vi är syndare och vår enda räddning är Jesus, Kristus och den rättfärdighet han vunnit åt alla dem som tror och tar emot honom

Varför är det nödvändigt att över huvudtaget tala om synd? Man har missbrukat talet om synd för att skrämma människor för helvetet och för att få makt över människor. Det gör inte sanningen om synden mindre nödvändig att förkunna. Nej det handlar om trovärdighet. Sanningen om synd behöver förkunnas på rätt sätt av den anledningen att människorna inte tror. ”När han kommer skall han visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är. Synd; de tror inte på mig…..”
Det är just detta som är synd i ordets rätta bemärkelse. Det vill säga när vi kapat vår livsförbindelse med Gud
”…rättfärdighet; jag går till Fadern.”Det är som en stämpel som Gud sätter på oss när vi tror på Herren Jesus. På stämpeln står det: ”Rolf tillhör Herren Jesus Kristus därför att han bekänner sin tro på honom.”

”…dom; denna världens furste är dömd."
Sanningen är den att vi skulle också ha blivit dömda om inte Jesus trätt emellan och friköpt oss från lagens förbannelse. Men…”Nu blir det alltså, ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus, ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus har gjort mig fri från syndens och dödens lag.”

Följande gamla vers rinner upp i mitt minne. Visserligen rätt mycket gamla ord som jag gärna förklarar om ni vill:

”Lev ständigt av nåden, de rika förråden, med bostad i såren, i endräkt med fåren.
Rättfärdig i blodet, ty Lammet är vordet slaktat, och bordet är dukat i Ordet.
Här får du äta, dricka och må väl till både kropp och själ.”

fredag 11 juni 2010

Homosexualitet i en del frikyrkor

”I veckan lyssnade jag på radioprogrammet Kaliber. Det var en ruggig upplevelse. En man med det fingerade namnet Erik talade om sina erfarenheter som homosexuell inom frikyrkan Han berättade om en pastor som skulle slå homosexualiteten ur honom genom att banka sin bibel i hans huvud.”
Så skriver pastor Sten-Gunnar Hedin i en gästkrönika i tidningen Dagen
Hedins gästkrönika har rubriken: ”Kan man vara muslim eller pingstvän och demokratisk?” Jag skulle vilja formulera frågan lite annorlunda: ”Är det fel att vara politiskt korrekt om man är muslim eller pingstvän?”
Svenska kyrkan har ju blivit beskylld för att vara politiskt korrekt, när man tagit ställning i HBT-frågan efter de direktiv som fattats politiskt. Nu senast har det skett när man fattat beslut om att viga samkönade.

Det är ruggigt med sådana exempel som radioprogrammet Kaliber presenterade, men det är ännu ruggigare att en del frikyrkor fortfarande har en diskriminerande uppfattning om homosexuella, och om hur dessa skall bemötas. De beskrivna exemplen är inte alls svåra att förstå. När man framhåller att homosexuella är den största faran för vårt samhälle, så bäddar man för extrema former av religiös tro som i sin tur får skrämmande följder.

Om det är äktenskapet mellan man och kvinna som är idealet, så får vi inte blunda för att det finns grupper av kristna som i extrema fall är uteslutna ur den kristna gemenskapen därför att man avviker från idealet. De flesta vigslar som förrättas i alla kristna kyrkor i Sverige sker mellan man och kvinna, men om det finns en grupp människor liten eller stor, som faller utanför detta ideal, så har Svenska kyrkan gått före och visat vägen för hur vi ska bemöta dessa.

Menar pastor Hedin att det är omöjligt att vara katolik, pingstvän eller muslim och samtidigt värna demokratiska värden och principer? Det skulle ju i så fall innebära att man medvetet bryter mot lagen. Det kan han väl inte mena. Frågan ställes utan att han själv ger ett entydigt svar. Det är kanske meningen att läsaren skall finna det rätta svaret.

Jag har inte upptäckt någon förändring i attityden mot HBT-personer i Frikyrkan. Det anses fortfarande vara synd att vara homosexuell.

Vattendelaren mellan reaktionärer och progressiva går definitivt inte vid HBT-frågan. Nej den går vid frågan om mänskliga rättigheter, anser jag. Om vi har lärt oss så litet om Jesu undervisning och om hur vi skall bemöta vår nästa, så behöver vi pröva oss igen inför det kärleksbud som han gav oss att följa.

Utövande av det som Hedin kallar för lekmannaexorcism är vare sig nytt eller ovanligt. Jag noterar ändå med tillfredsställelse att pastor Hedin tyckte att upplevelsen var ruggig. Önskvärt hade varit att han varit något tydligare i uppfattningen om hur man bemöter HBT-personer och om det finns vilja till attitydförändring. I annat fall kan jag inte förstå varför Hedin tyckte att det var ruggigt.

http://rolferic.blogspot.com/2009/10/fragor-som-splittrar-svenska-kyrkan.html