måndag 2 augusti 2010

Min tro på bönens möjlighet och Guds trofasthet

När jag ser tillbaka på mitt liv blir jag tacksam för vad Gud har gjort. Att få räkna med Gud har varit mitt motto ända sedan jag var barn. Det betyder inte att jag alltid förstått hur Gud gör och ibland har jag undrat över det som sker. Efteråt har jag förstått, att även när det inte blev som jag tänkte, så var han med.

I Lukasevangeliets artonde kapitel undervisar Jesus om bönen. Det handlar där om ett stort engagemang i bönen.. Jesus gav dem en liknelse för att de inte skulle ge upp. Han berättar om en änka som gick till en domare gång på gång för att denne skulle hjälpa henne att av sin motpart få ut sin rätt.

Varje människa har något gott på sitt konto hos Gud, därför att Gud vill oss bara gott. Vi har således rätt att göra anspråk på allt det goda, varje fullkomlig gåva, som Gud vill ge oss. Frågan jag då ställer är: Tar jag ut det som tillhör mig, eller får det vara kvar hos Gud.
Ropar jag till honom dag och natt för att få ut det som tillhör mig.

Det handlar definitivt inte om att vi skall få allt vad vi vill om vi ber, men det handlar om att vi ska få ut det som är vår rätt, vår del så att säga. Detta sker när vi är målmedvetna och uthålliga i vår bön. Detta är den undervisning som Jesus ger.

Hur vet jag att det stämmer? Min erfarenhet av detta är att jag får använda backspegeln. Det jag redan fått ut ger mig en aning om vad jag kommer att få ut även framöver.
Därför tror jag på bönen och Guds trofasthet. Jag vill inte spara på det som finns på kontot. Med Herrens hjälp och kraft vill jag bruka det till glädje för andra.

Om du inte kan tro på mitt vittnesbörd, så behöver det inte vara något fel på dig. Det kan lika mycket bero på min bristfälliga förmåga att ge dig det trovärdiga budskap som just du behöver.

Vårt personliga böneämne just nu är att min goda livskamrat och hustru som nyligen fått beskedet om hjärtsvikt skall få uppleva ett gudomligt helande. Hjälp oss gärna i denna bön.

8 kommentarer:

  1. ATT FÖRSTÅ VARANDRA RÄTT

    Rolf du skrev "Med Herrens hjälp och kraft vill jag bruka det till glädje för andra." så tänker också min hustru Flora och jag själv. Men vi har också olika språkbruk, vi kommer ur olika kristna traditioner. Därför skriver jag dessa rader till hjälp för sådana gäster i din blogg som kan känna sig främmande för dina ordval. Det gäller att finna andemeningen i de skrivna orden och våga visa varandra förtroende. Då kan vi också bedja för varandra och känna den närhet som är Guds mening med våra liv.

    Nils Andreasson

    SvaraRadera
  2. Tack för din kommentar Nils! Ja hur skriver man egentligen så att alla förstår? De ordval man använder kan lätt missförstås, men om andemeningen kan förstås är väl något vunnet i alla fall. Du får gärna omformulera det jag skrivit om du vill.

    SvaraRadera
  3. Rolf och alla gäster vid Ökenkällan

    Varje person som läser dina bloggar behöver nog omformulera lite av innehållet för den egna förståelsen av vad Guds nåd innebär just för den personen. Bildspråket ”att ha ett konto hos Gud” motsvaras helt och hållet för mig av uttrycket ”den förekommande nåden”. Kanske menar andra något annat än vad jag menar med detta uttryck? Ni som läser Rolfs blogg kan väl bidraga med tankar kring detta så att vi kan få en bred dialog inte bara om just detta utan om mycket annat som hjälper oss att vara glada, tacksamma och förtröstansfulla i vår tro.

    Nils Andreasson

    SvaraRadera
  4. Rolf

    I svåra stunder undrar människan vad Gud har för mening med just mitt liv.
    Min hustru och jag har bett länge och enträget om hjälp och nu är vi förvissade om att Gud hjälper också oss.
    Dett skedde ett litet mirakel med den ledbandsskada som har plågat min hustru i snart två och ett halvt år.
    Vi ser det som ett tecken från Gud att den knäledsoperation som hennes läkare har lovat henne och där ett läkt ledband är en viktig del skall gå väl.

    Rolf även när den egna kraften sviker så finns Gud där och Guds kraft verkar till vårt bästa. Vi ber med dig och Ulla-Britt.

    Nisse




    Du vet väl om att du är värdefull
    Att du är viktig här och nu
    Att du är älskad för din egen skull
    För ingen annan är som du

    SvaraRadera
  5. Tack för din vänliga kommentar, Nisse!
    Du skriver:
    "I svåra stunder undrar människan vad Gud har för mening med just mitt liv.."
    Jag håller med dig om detta, men undrar samtidigt varför det skall gå åt så mycket energi till just sådana tankar?

    SvaraRadera
  6. Vår Frälsare bad hela natten i Getsemane. Vi kan inte bli lika honom i allt men vi kan be om klarsynthet och kärlek till medmänniskan. Då kan bönen ”ske Din vilja” ge vägledning i mötet med nästan.

    Nils Andreasson

    SvaraRadera
  7. Tack för alla förböner! Ulla-Britt är mycket bättre. Gud är trofast!

    SvaraRadera
  8. I det exempel jag tar upp från Lukasevangeliet, där jag ställer frågan om vi ropar till Gud både dag och natt, så handlar det ju inte om något annat än en tydlig målmedvetenhet i bönen. Det får givetvis inte tolkas bokstavligt, men går jag till mitt eget liv, så skäms jag över den bekvämlighet och den brist på engagemang som präglar mitt böneliv. Möjligen kan den insikten få leda mig till något nytt.

    SvaraRadera