Kolportören i kolumnen till höger reflekterar över frågan om hur vi ska ställa oss till talet om det "övernaturliga" Jag kommenterade med att citera från en av mina tidigare blogginlägg:
""Lita på Gud ty han gör det omöjliga”, sjöngs i en gammal sång. I samma sång sjöngs att vägen kan spärras av väldiga skyhöga berg.
Gud ändrar inte på naturlagarna, men han använder dem till vårt bästa när vi litar på honom och lägger våra liv under hans ledning. Jag tror inte att han gör det omöjliga, men han gör det som är möjligt. Våra möjligheter är Guds hjärtefrågor.
Det finns en del som använder sig av ett slarvigt språkbruk när man talar om detta. Man kan missbruka vittnesbördet genom att fantisera om sådant som Gud inte gör. Detta skadar i längden trovärdigheten för det han gör. Tro inte att jag förnekar att Gud kan göra under. Det gör jag inte, men om vi kallar omöjliga under för underverk, så ljuger vi. Gud gör aldrig det omöjliga. Det är oss människor han använder och vi är ställda under naturlagarna. Vi kan inte alltid förklara det som sker, men vi kan lita på att det sker för vårt bästa.
Det är viktigt att i detta sammanhang påminna om skillnaden mellan orden omöjlig och oförklarlig, även om det som kan se oförklarligt ut ibland går att förklara.
Jag har varit med om en del händelser där Gud på ett oförklarligt sätt gripit in. Om jag hade behövt en förklaring hade jag säkert kunnat få det. När man lär sig köra bil är det många färdigheter som måste sätta sig i ryggmärgen. Jag tror att det är på samma sätt när man litar på Gud. Man får då gå på förberedda vägar och kan i efterhand säga: ”Det var Gud som var med mig.” Jag är tacksam. Han använde det möjliga och gjorde det möjligt för mig. En del säger: ”Du hade verkligen tur.” Jag säger: ”Det var ett underverk.” "
Gud ingriper när vi handlar efter de riktlinjer han anger i sitt ord. Så har jag sett många exempel på förbönens betydelse. När vi exempelvis ber för någon som är sjuk, eller någon som står i en valsituation där läget är problematiskt. Vid sådana tillfällen i andras eller vårt eget liv har vi sett hur Gud gripit in som svar på bön. Det vore väl konstigt om vi under en lång livsvandring i Guds sällskap inte hade upptäckt detta. På ett ställe i Jakobs brev står det att den som är sjuk får tillkalla förebedjare som skall smörja den sjuke med olja och det står att "DERAS BÖNER I TRO SKALL RÄDDA DEN SJUKE."Detta är något som borde praktiseras mera, men det bör ske på ett värdigt sätt.
Det är alltid med stor behållning som jag läser Rolfs reflektioner. Så även i dag.
SvaraRaderaMina tankar har det senaste dygnet rört sig kring andra trosfrågor.
Men för oss som prioriterar nära relationer har vi också nära till Jesusordet "Guds rike är mitt ibland er."
Då är slutorden i Rolfs nya inlägg som "en väg från tro till ro."
Nils Andreasson
”Wow! Om man menar att Gud kan uppväcka döda men inte låta Jesus (och Petrus) gå på vattnet – då kan man väl inte mena att han är Allsmäktig? Brist på karismatik gör att kristna inte förstår att ”ingenting är omöjligt för Gud” (Mark 10:27). Jag har en vän som sett spetälska försvinna framför sina ögon efter bön, han vet minsann att Jesus gick på vattnet.”
SvaraRaderaKommenterat av Micael Grenholm på Ulf Ekmans blogg där jag har skrivit min kommentar.
Jag skulle i all ödmjukhet vilja tillägga att vad vi menar eller inte menar om att Jesus och Petrus gick på vattnet egentligen inte har så stor betydelse. För mig behövs inte några sådana bevis. Min tro på Gud är mycket djupare förankrad och grunden för den är att Gud är allsmäktig. Med andra ord: Jag behöver inga texter som bevis för vad jag tror. Kanske det är så att Micael och jag har behov av att få bekräftat att den egna tolkningen är den rätta och den enda möjliga. Man kan säkert få anledning till att ändra sig många gånger i livet och hur det egentligen förhåller sig får vi reda på först då vår tro skall bytas i åskådning. Rätta mig om jag har fel!
Hejsan! Gud kan uppväcka döda, få människor att gå på vattnet och göra andra saker som är omöjliga för människor eftersom ingenting är omöjligt för Honom (Luk 1:37). Jag har sett Jesus göra genuina mirakler och eftersom miraklers roll är att bekräfta Guds Ord (Apg 14:3, Mark 16:20) vet jag att Guds Ord är sant. Paulus skriver att om Gud inte kan uppväcka döda är tron meningslös (1 kor 15), kristendomen är nödvändigt karismatisk. Läs gärna det jag skrivit här: http://helapingsten.wordpress.com/2011/08/18/sprid-evangeliet-i-kraft-av-tecken-och-under/
SvaraRaderaGud välsigne er!
Hur skall detta vittnesbörd omvandlas från ord till fungerande kraft? Jag önskar att det skulle få ske i ännu större utsträckning och på det sätt som Gud vill.
SvaraRaderaEfter din senaste kommentar på Ökenkällan och här så har jag verkligen allvarligt rannsakat mitt hjärta och försökt att förstå om jag på något sätt har en förutfattad mening om det du skriver. Jag har ju aldrig förnekat att Gud gör under, men det är ju inte undret i sig som är det viktigaste. Min tro är att Gud griper in framför allt därför att han ser människors behov. Jag har svårt att tro att det sker för att människors sensationslystnad skall tillfredsställas. Ett ärligt samtal om det här är något jag gärna efterlyser. Jag frågar mig själv huruvida jag är villig att låta mig korrigeras? Jag är nog inte särskilt postmodern om du tror det, men jag har vandrat med Jesus en lång tid och det ställer större krav på mitt förhållningssätt till dessa sanningar.
SvaraRaderaI Johannesevangeliets nionde kapitel berättas om hur Jesus botar en blindfödd man. Undret väcker en rad frågor som handlar om relationen till Jesus. ”Jesus sade: ”Till en dom har jag kommit i världen, för att de som inte ser skall se och de som ser skall bli blinda.” Några fariseer som var tillsammans med honom hörde detta och sade till honom: ”Är kanske vi också blinda?” Jesus svarade: ”Om ni vore blinda, skulle ni vara utan synd. Men nu säger ni att ni ser. Er synd står kvar.” ”
Jag frågar framför allt mig själv: ”Hur har jag det med mitt seende?”
Hej igen!
SvaraRaderaJag håller med. Guds gärningar är något som återkommer gång på gång i Psaltaren som något vi ska förkunna (71:15-18, 73:28, 118:17), tänka på (105:1-5, 111:1-4, 143:5) och prisa Honom för (86:8-10, 92:5-6, 150:2). Vi bör se under utifrån att de är Gudsgärningar, de sker inte för att de ska väcka sensationslystnad utan för att Herren ska få sin vilja igenom. Psalm 77 säger:
”Jag vill minnas HERRENS gärningar, jag vill minnas dina forna under. Jag vill begrunda alla dina gärningar och tänka på det du har gjort. Gud, i helighet går din väg. Vilken Gud är så stor som Gud? Du är den Gud som gör under, du har uppenbarat din makt bland folken.” (v. 12-15).
Under är alltså Gudsgärningar, något vi ska begrunda, prisa Honom för och förkunna för andra människor. Det är detta perspektiv vi bör ha på karismatiken.
"Sensationslystnad" är ju inte ett ord som förekommer i Bibeln, under väcker istället "förundran" (därav ordet under) över Guds makt. Undren hör samman med makt eftersom när Gud gör det vi inte kan göra visar Han att Han är allsmäktig, och människor förundras över den makt Gud har gett Jesus när Han gör under (Matt 9:8).
Läs gärna det jag har skrivit här: http://helapingsten.wordpress.com/2011/10/17/forena-tecken-och-under-med-fred-och-rattvisa/ Syftet med den här bloggen är att påminna om att karismatik och engagemang för en bättre värld (när människor har behov, som du uttrycker det) inte är motsatser utan två viktiga aspekter i det kristna livet som kompletterar och behöver varandra. På Pingstdagen i Apg 2:43-44 sker underverk och andedop parallellt med ekonomisk utjämning och social rättvisa. Vi måste uppväcka hela pingsten, inte bara en del av den (därav namnet på min blogg). Vi männsikor är begränsade till att inte kunna göra det omöjliga, och när man vill förbättra världen är det ofta väldigt frustrerande. Men ingenting är omöjligt för Gud, när vi verkar för fred och rättvisa i den Helige Andes kraft får vi så mycket större och bättre resultat.
Gud välsigne dig!
Micael
Micael du har så rätt. Jag skäms över min egen egoistiska inställning till det felaktiga livsmönster vi lever i.
SvaraRadera