Vad innebär uppståndelsetro?

Så här skriver KG Hammar i sin bok: "Ecce homo efter två tusen år" sidan 86:
Uppståndelsetron kommer alltid att vara en intellektuell utmaning. Men vi kan nalkas den från ett annat håll, om vi håller fast vid enheten mellan tro och efterföljelse liksom mellan korset och uppståndelsen. Utmaningen blir då inte i främsta rummet intellektuell utan existentiell och etisk. Vågar jag i Jesu efterföljd släppa taget om mitt eget liv och vandra korsets väg? Kan jag älska någon annan mer än mig själv? Var går gränsen för min kärlek?(RE markering)
Enligt evangeliernas berättelser om Jesu sista dagar och timmar låg hela anfäktelsen, våndan, ängslan för Jesus på kors-sidan i helheten döden och uppståndelsen. Uppståndelsen är helt och hållet Guds verk. Det krävs inte att vi ska förstå den.(RE markering) Det är en fråga om överlåtelse och tillit. I filipperbrevshymnen till Kristi ära beskrivs den gudomliga vändpunkten med orden: "Därför har Gud..." Så här lyder hela hymnen med sitt tydliga efterföljelseperspektiv.
"Låt det sinnelag råda hos eer som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud (Det understrukna KG Hammars kursiv) upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen och på jorden, och alla tungor bekänna att Jesus, Kristus är herre, Gud fadern till ära." (Fil.2:5-11)"
Dessutom skriver KG Hammar på sidan 92 i nämnda bok:
"Som jag redan betonat är evangelierna centrerade kring Jesu död och uppståndelse. Hade inte de första lärjungarna mött Jesus som levande och uppstånden hade evangelierna aldrig blivit skrivna. Detta betyder också att erfarenheten av Jesus som uppstånden lyser igenom allt som berättas, även det som i evangeliernas framställning i tiden ligger före den avslutande höjdpunkten, Jesu död och uppståndelse."