måndag 18 mars 2013

Religion och humanism


Ordet Humanism kommer från det italienska ”umanista” eller latinska ”humanus” och betyder ”mänsklig”. Det är en livsåskådning som slår vakt om den enskilda människans värde och intresset för alla levande varelsers bästa.
Jag tycker att det är fel att skilja mellan sekulär och religiös humanism eftersom det finns ytterligheter inom båda. Man måste i så fall jämföra det värsta med det värsta och det bästa med det bästa.

Den sekulära humanismen med sin ateistiska tro kan visserligen handla om att sanning, skönhet och vänskap är viktiga, men den saknar kraften som finns hos en moral som bygger på tron på skönhetens och godhetens objektivitet, samt på möjligheten att människors liv får komma till sin rätt när de allierar sig med den gudomliga viljan.

Jag har hämtat en del av dessa tankar i Keith Wards bok: Den farliga religionen i det avsnitt som har rubriken ”Religion och sann humanism” s.163

Han skriver där: ”Mitt skäl för att grunda moralen på religionen är helt enkelt att det tycks mig som om den stadigaste förnuftsmässiga grunden för moralen djupast sett är den objektiva existensen av en högre makt som definierar vad godhet är – ett väsen präglat av vishet, kreativitet, känslighet och lycka. Till den insikten fogar tron ett tvingande moraliskt krav, ett ansvar att ha omsorg om den värld som Gud har skapat”.

Visst är det sant att det också finns religiösa övertygelser som är naiva, hemska och rentav sjukliga, men det handlar då om religiös extremism.

I stället för att söka efter skillnader mellan religiös och sekulär humanism borde vi ägna oss åt att hitta det som är gemensamt, nämligen en värdegrund som står för mänskliga rättigheter.

För att ett samhälle ska fungera behövs lagar och regler som bygger på en fast värdegrund. Det krävs också samhällsinstitutioner som upprätthåller lag och ordning och ser till att lagöverträdelser beivras.
. Med en författningsdomstol skulle Sveriges ställning som rättsstat stärkas, skriver tre KD-politiker.i artikel i Svenska Dagbladet.

Dags för enförfattningsdomstol

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar