Religiösa rättigheter

Att respektera en människas religiösa rättigheter behöver inte innebära att jag överger min egen övertygelse och kristna tro. Jag behöver inte känna mig hotad om jag själv vet var jag har min religiösa identitet.

”Grunden för min kristna identitet är tron på att Jesus, Kristus är min frälsare. I Sverige har vi frihet att ge uttryck för vår kristna tro, att förkunna budskapet som kan leda människor fram till denna frälsning.”……..

”Kan vi acceptera att människor med annan religion skallkunna bejaka sin religiösa identitet i Sverige?” Läs mera här!"

Det skulle vara värdefullt om vi kunde samtala om det här, på ett sätt som förhindrar fördomar och missuppfattningar..

I två artiklar i tidningen Dagen värda att läsa var och en för sig tas dessa frågor upp.

Så här skriver Pastor Per Arne Imsen i Göteborg i tidningen Dagen:

Jesus jämställs med andra gudar

”Relationer och sammanhang är viktigare än trosläror i den nya världsreligion som växer fram” Läs fortsättningen här

I dag får han svar ifrån Göteborgs interreligiösa råd:

Vår dialog är inte synkretism (=religionsblandning)

”Med anledning av pastor Per-Arne Imsens debattartikel ”Jesus jämställs med andra gudar” (Dagen 4/2) vill vi i Göteborgs interreligiösa råd, göra några klargöranden för att förhindra fördomar och missuppfattningar som lätt kan uppstå beträffande den interreligiösa dialogen.” Läs fortsättningen här

”Den interreligiösa dialogen har uppstått genom att ledare för olika religioner på ett nyktert sätt blivit medvetna om att samhället har förändrats till ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Konsekvensen av det, om man vill främja det allmänna goda, är att de olika religiösa grupperna måste lära sig att respektera och åtminstone tolerera varandra för att leva i fred. Ett bra sätt är att lära känna varandra och ta bort fördomar om varandra. Där finns inte plats för någon synkretism som pastor Per-Arne Imsen skriver om i sin artikel.”

Signaturen WO! skriver ganska provocerande i en kommentar på det citerade blogginlägget att sekulärhumanismen skulle vara med i det interreligiösa rådet. Är det ironi i hans fråga? Det är ju fel att påstå att sekulärhumanismen som vänder sig emot religiösa och metafysiska förklaringsmodeller av verkligheten,skulle ha en plats i detta råd