torsdag 20 augusti 2015

Sanningen skall göra er fria

Det är Jesus som har sagt detta och orden återfinns i Johannesevangeliets åttonde kapitel. Vi ställer oss två frågor när vi läser detta. 1. Fria ifrån vad? 2. Sanningen, vilken sanning?
  1. Om sanningen skall göra oss fria så innebär det att vi är bundna och behöver bli fria. Människorna som lyssnade till Jesus vid detta tillfälle ville inte hålla med Jesus om att de var slavar under någon och kände därför inget behov av att bli fria. De sa till Jesus: ”Vi har aldrig varit slavar under någon, vad menar du då med att vi ska bli fria?” De var fientligt inställda till denna sanning eftersom de inte trodde på Jesus. Så kan det vara även i vår tid. Man vill inte höra talas om att man är bunden, men det är precis så som Jesus sa vid detta tillfälle: ”Var och en som syndar är slav under synden.” Det är nödvändigt att komma till denna insikt och det finns bara ett sätt nu såväl som då Jesus sa det här. Det är att låta Guds Ord tränga in i oss. Om vi inte inser att vi är bundna känner vi inget behov av att bli fria. Du som läser det här kanske behöver bli upplyst om att du i likhet med många andra är bunden och behöver bli fri. Den heliga anden som är sanningens ande vill visa dig vad synd är. Synd är att inte tro på Jesus som Gud har sänt. Han vill också visa vad rättfärdighet och dom är. Domen innebar att denna världens härskare är dömd, en gång för alla. Därför kan inte heller synden och dess följdverkningar binda oss om Sonen Jesus, Kristus befriar oss. ”Om nu Sonen befriar er, blir ni verkligen fria.” Låt Guds Ord som är sanningens ord få tränga in i ditt hjärta. Bjud Jesus in i ditt liv och sanningen kommer att göra dig fri.
  2. Sanningen står skrivet i bestämd form i singularis. Det står inte att det är sanningarna som skall göra oss fria utan sanningen. Sanningen förkroppsligad i Jesus har visat oss vem Gud är. ”Jag är vägen, sanningen och livet,” sa Jesus. Jag tror på den absoluta sanningen och söker mer och mer fördjupas i den. En gång skall jag fullständigt förstå den. Tills dess går jag från kraft och till kraft och från frihet till frihet. Detta är ”min sanning” och den gör mig fri, andligt fri. Detta är inte detsamma som att bli själsligt fri. Man talar mycket i vår tid om själens frihet, men andens frihet är något helt annat. Den själiska frihet som många talar om är bara en jordisk frihet. Den utlovar inte någon evigt bestående frihet, men när Jesus får befria oss så blir vi verkligen evigt fria. Andligt fria.

Jag byter inte bort ”min sanning” eftersom jag har fått uppleva det jag tror på.”Jag vet på vem jag tror.” Jag har accepterat den sanningen och den ger mig förtröstan. Samtidigt inser jag att det finns en mängd av trosuppfattningar värda att respektera. Dialog och samförstånd med människor av andra trosuppfattningar än den egna är absolut nödvändig. Det handlar inte om att ge avkall på den egna sanningen/ övertygelsen, utan att befinna sig i en process som hela tiden rör sig framåt. 


Frågan vi ställer är: Finns det mer än en väg till Gud? De som tror att de har ett färdigt svar att leverera uppträder med hätska kommentarer till den här artikeln: ”Jesus är inte enda vägentill Gud.”

Varför är ilskan så stor mot innehållet i denna artikel i tidningen Dagen? Kan någon av mina läsare svara på den frågan?

Är alla religioner lika sanna eller äger vi kristna Sanningen? Ber judar, kristna och muslimer till samme Gud eller är tron på Jesus Kristus den enda möjliga vägen till frälsning? I århundrade efter århundrade har kristna grupper kämpat mot varandra, tvångsdöpt judar, förtryckt hinduer och krigat mot muslimer. Därför var det något fullständigt unikt när Sveriges ärkebiskop, Nathan Söderblom, i början av 1900-talet hävdade att det inte bara fanns en enda väg till Gud. Med sina ord lyckades Söderblom övertala nästan hela kristenheten att efter 1 600 år av stridigheter åter börja tala med varandra. Han bjöd in dem alla till Stockholm för att diskutera bland annat kyrkans roll som fredsstiftare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar