Vad vill du här?

Vad vill du här?

Är denna fråga betydelsefull för dig? Den är det för mig just där jag nu befinner mig. Vad vill jag här? Jag tänker så tydligt jag någonsin kan försöka svara på frågan, så att du förstår att den inte alls är likgiltig för mig. Vad vill jag med mitt liv? Jag tror ju att Gud vill något med mitt liv just här och just nu, men hur ska jag kunna veta vad det är han vill? Stämmer min vilja med hans eller går vi skilda vägar? Vad vill jag här?

Vi kanske tror att vi gör precis det vi vill, men så enkelt är det ju inte. Det är så mycket som styr våra vägval. De vägar vi valde i går, eller som någon annan valde åt oss, får konsekvenser för det vi vill göra i dag.

En profet som vi läser om i Bibeln fick frågan: "Vad vill du här, Elia?" Elia hade varit med om en intensiv period i sitt liv där han fått använda sin profetiska gåva till att tala Herrens ord. Det var en mycket svår tid för Herrens profeter. Elia hade bevittnat hur många av dem blivit dräpta och hur folket hade rivit ner Herrens altaren. I denna situation fick han träda fram och förkunna en Herrens straffdom; att varken dagg eller regn skulle falla i landet annat än på hans ord. Han drog på sig folkets vrede och på Herrens befallning drog han sig tillbaka och dolde sig vid bäcken Kerit där korparna försåg honom med föda.

Tre år därefter fick Elia återigen på Herrens befallning träda fram, nu med bud om att det skulle börja regna, men först måste folket samlas på berget Karmel, jämte alla avgudaprofeter, för att det skulle bli känt att det var Herren som var Gud. Elia skulle ensam få träda fram inför Gud som en Herrens profet tillsammans med Israel som hade övergivit Gud och nu dyrkade Baal och Aseran. Elia och Baalsprofeterna skulle var för sig tillreda ett offer. Den gud som svarade med eld, skulle därmed manifestera sig som den sanne Guden. Man kan förstå att detta var en utmaning där Elia fick sätta all sin tillit till Herren. Han fick också vara med om att Gud svarade på hans bön och eld från himmelen föll över altaret. Detta fick till följd att allt folket föll ned och bekände: "Herren är det som är Gud."

Baals profeter blev dräpta vid bäcken Kidron och på grund av detta ville Isebel ta Elias liv. Återigen måste han gömma sig, denna gång i öknen vid Beer-Seba. Nu hade han fått nog och det var kanske inte så underligt. Han satte sig under en ginstbuske och önskade sig döden. Elia som varit med om så mycket och som blivit så använd av Gud. Hur var det möjligt för honom att drabbas av en sådan depression? Jo han var en människa med samma natur som vi. Han kunde bedja med kraft, men han kunde också bli trött och missmodig. Det är inte alls så underligt. I den situationen är Gud nära honom och visar sin kärleksfulla omsorg genom änglar som kommer till honom med mat. Styrkt av denna mat går han i fyrtio dagar och fyrtio nätter till Guds berg Horeb, som är den del av berget Sinai där Gud uppenbarade sig för sitt folk. Anledningen till att Elia gick denna långa väg var för att komma nära Gud och få höra honom tala igen. Kanske det varit tyst en tid. Det fanns väl inte någon bättre plats än berget Horeb, där Gud så många gånger förr hade talat till sitt folk

Det är här vid berget,som Herrens ord kommer till honom: "Vad vill du här, Elia?" Ensam med Gud efter den långa vandringen får han äntligen höra honom tala på nytt efter den långa depression han varit med om.

I mitt tycke blir hans svar ganska egotrippat, men det kanske inte var så underligt. Han kände sig totalt ensam och han var helt utmattad efter allt han varit med om. De som kämpat sig trötta i den andliga kampen kan säkert känna igen sig i denna situation.

"Jag har nitälskat för Herren härskarornas Gud." säger han och upprepar det som hör till det förflutna. Varför var han så upptagen med de brott som begåtts av folket och det fruktansvärda som hade skett, i stället för att påminna Gud om den seger som vunnits där vid berget Karmel. "Jag ensam är kvar och de traktar efter mitt liv."

I stället för att ge honom ett direkt svar på sin klagan säger Gud:

"Gå ut och ställ dig på berget inför Herren."

Hur ser platsen ut där du står? Har du din mottagare inställd på Guds kanal? Nej jag syftar inte alls på någon TV-kanal. Guds kanal är inte beroende av några moderna tekniska hjälpmedel. Gud kan tala på ett berg, som han gjorde vid berget Horeb. Det står att Herren gick fram där och det märktes tydligt att han var där. Har du upplevt Herrens närvaro i ditt liv, eller skulle du vilja uppleva det? Jag upplever Guds närvaro i mitt liv och kan höra honom tala till mitt hjärta. Han har i sitt ord lovat att alltid vara med mig, därför att jag har valt att följa honom. Ibland kan jag förstå vad han vill, men ofta får jag göra som Elia gjorde. Jag får ställa mig inför Herren och fråga: "Herre vad vill du?" Då svarar han tillbaka: "Vad vill du Rolf?" Han är intresserad av att få veta det. Om min vilja och hans vilja stämmer överens, så blir mitt liv till välsignelse.

Vid den här tiden uppenbarade sig ofta Gud genom naturens fenomen. Här talas det om stormen, jordbävningen, elden och ljudet av en sakta susning. Vi läser ofta om det i Gamla Testamentet.

Visst är det sant att Herren ibland har sin väg i stormen. Så står det i Nahum 1:3: "Herren har sin väg i storm och oväder, och molnen är dammet efter hans fötter." Vad är det egentligen som händer när stormen går över våra liv?

Det stormar ofta där Gud går fram. När Gud blåser på oss med sin skaparvind så sker det ofta att den kraft som utlöses åstadkommer storm och strid. Det ser ut som om Gud tillåter stormen gå fram. Vi sjunger i psalmen "Blås på mig skaparvind", i vers 3: "Stridiga viljor bryts, söndrar och river ner. Rakt genom allting, ont och gott, Gud låt din vilja ske." Kan Gud finnas med i allt detta som pågår frågar vi ibland, när det blåser kraftiga viljestormar och det ser ut som allt går sönder?

Det kan vara svårt att tro att Gud finns med i stormen och att han har makt över den. Så var det för lärjungarna när de var med om stormen över Gennesarets sjö. Det kanske var meningen att de skulle få känna på vindarnas krafter. Det står att de gick fram och väckte Jesus: "Herre hjälp oss, vi går under.! Han sade: "Varför är ni rädda, ni trossvaga. Sedan reste han sig och hutade åt vindarna och sjön och det blev alldeles lugnt."

Jag känner igen denna rädsla för stormens och vindarnas kast och kan förstå hur lärjungarna kände sig. Jesus sov i båten medan stormen rasade. Han visste att allt var under kontroll. Det finns ingen rädsla i kärleken. Det var därför Jesus kunde säga till dem: "Varför är ni rädda?"

Även om alla livets stormar inte är ifrån Gud, så kan vi vara övertygade om att han alltid är med oss i stormen.

När Elia stod ensam där inför Herren på berget: "Då gick Herren fram där och en stor stark storm, som ryckte loss berg och bröt sönder klippor gick före Herren, men inte var Herren i stormen." På samma sätt står det att jordbävningen, och elden kom, men Herren var inte där. Det sista fenomenet som Elia fick vara med om var ljudet av en sakta susning. Då förstod han: "Nu är Herren här i den sakta susningen." "När han hörde detta, dolde han sitt ansikte med manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då kom en röst till honom och sade: "Vad vill du här, Elia?"

Åter igen började Elia att beskriva sin situation och sin utsatta belägenhet och totala ensamhet. Det verkar som Gud inte bryr sig så mycket om vad han säger. Så är det säkert inte. Gud bryr sig om oss även när vi är självupptagna. Våra problem är inga problem för Gud. De är möjligheter, men dessa möjligheter kan vara svåra att upptäcka om vi inte blir andligt seende. Vi kan bli deprimerade och fyllda av självmedömkan, men Gud vill föra oss bort ifrån detta genom att ge oss luft under vingarna. Detta sker ofta på så sätt att han ger oss nya uppdrag

Gud hade nya planer för Elia. Hans liv var inte slut än, fast han kände det så. Han skulle tillbaka till hetluften igen. Det fanns ingen anledning för honom att längre gömma sig eller fly bort ifrån verkligheten. Han behövde inte längre tro att han var ensam. Det fanns 7000 män kvar i Israel. Alla de knän, som inte hade böjt sig för Baal och varje mun som inte gett honom hälsningskyss.

Elia var inte färdig med sitt liv. Det återstod en del innan han i en eldsvagn och med hästar av eld for i en stormvind upp till himmelen

Samma fråga som Elia fick får du och jag i dag. Vad vill du Rolf? Vad vill du käre vän som läser detta? Du kanske inte vet vad han vill och ännu mindre vad du själv vill. Gå då ut till Herrens berg, eller gå in i din kammare och ställ dig där inför honom. Om du inte kan formulera din egen bön så kanske du kan använda några kända böner. Det kan vara bönen Fader vår. Där ber vi ju "ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden." Du kan också be den bön som formulerades av den heliga Birgitta:

"Herre visa mig din väg och hjälp mig att vandra på den.",

eller sinnesrobönen:

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."