onsdag 1 februari 2017

Är mindfulness en religiös villoväg?

Se länk i tidningen Dagen onsdag 1 februari.

Alla måste till varje pris tro att Henry Nordin har rätt när han påstår att Mindfulness är en religiös villoväg. Det anses inte rumsrent att ha en avvikande åsikt om detta i den frikyrkovärld som Nordin har sin hemvist.

"Mindfulness andlige fader är ingen annan än Guds och mänsklighetens ärkefiende."

skriver Nordin. Detta är verkligen kraftord som inte kan uppfattas på annat sätt än en varning för metoden. Min fråga är: Stämmer Henry Nordins beskrivning av mindfulness och yoga? Observera, det är en fråga jag ställer, som jag gärna vill ha ett svar på om det nu finns vilja hos mina läsare att överhuvudtaget reagera utan att fördöma. Jag påstår inte något.

När han skriver att

"begreppet och företeelsen mindfulness som är och förblir ett ur kristet och bibliskt perspektiv totalt främmande element",

så tycker jag faktiskt att han har rätt. Nu är det emellertid så att det inte handlar om en religiös metod, trots att det kommer från buddhismen.

Nordin tar tydligt avstånd från pastorn Daniel Backs positiva upplevelser av mindfulness i den intervju som gjordes i Dagen den 18 januari och beskriver det som

"ett uttryck för ärligt och äkta sökande efter Jesus.",

när det i själva verket rörde sig om den hjälp han fick genom metoden till att komma ner i varv, få en bättre andning och få kroppen att komma till ro. Daniel Back säger också i intervjun att han fortfarande gör övningar för att få kroppen att slappna av.

Det sätt på vilket Henry Nordin bedömer Daniel Backs upplevelser tycker jag är förnedrande. Daniel Back hade nog sin sak klar med Jesus. Den metod han fick hjälp av ledde till att han blev bättre efter den utmattningsdepression som drabbat honom. Vet Nordin något om vad det innebär att vara drabbad av utmattningsdepression? Jag tycker att han alldeles för lättvindigt avfärdar den metod som hjälpt Daniel Back.

Lars Johansson som är lärare vid Örebro teologiska högskola skriver att mindfulness från början har tydliga förankringar i en buddhistisk tolkningsram, men när tekniken lyfts ut ur sin religiösa ram och blir en sekulär metod så händer något. Detta beskrives av Katarina Plank, som utövar buddhistisk meditation
1. Utövarna lär sig uppskatta vardagens små njutningar, vilket kan leda till en upptagenhet av själva upplevelsen.
2. det blir en aktivitet för världsliga mål i stället för andliga mål som i buddhismen
3. Som sekulär metod märks en tendens att bekräfta och cementera självet, något som inte sker i buddhismen, där man i stället vill plocka sönder det.
4. Metoden användes för att öka produktivitet, arbetsglädje, hantera stress, förbättra relationer till patienter, kollegor, vänner och familj.

Flera intressanta och positiva exempel nämnes i denna artikel som finns i tidskriften Nod nr 1 år 2012

Allt detta avfärdar således Henry Nordin och menar att denna teknik som har sitt ursprung i buddhismen, skulle även när den lyfts ur sin religiösa ram och så som den används i vår del av världen, som en sekulär teknik, vara en metod som är en religiös villoväg.

En sådan hållning tycker jag är mycket olycklig, eftersom det finns så många inom sjukvården som måste förhålla sig till både yoga och mindfulness, som en sekulär teknik helt frikopplad från religion.

Jag vet att det finns människor som skrivit om hur de upplevt befrielse genom tron på Jesus från den plåga och bundenhet de upplevt genom dessa metoder. Detta måste man givetvis tro på, men så finns det ju många andra som upplevt raka motsatsen till detta. Även detta måste man kunna respektera och tro att det är sanna vittnesbörd

Nordin med flera upphöjer sig själva till att vara ett slags auktoriteter, och anse sig vara tillräckligt kapabla att bedöma, utan att ta reda på vad man bedömer. Jag anser att det är nödvändigt att reda ut begreppen på ett mycket bättre sätt, utan att fördöma varken mindfulness eller yoga, men som jag sagt tidigare: Min uppfattning är inte rumsren i den frikyrkovärld jag tillhör. Det är nog en del som tycker att jag borde vara tyst, eftersom jag inte ställer upp på mina vänners uppfattningar i detta ämne.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar