Dikter av Rolf Ericson

Du får som du tror, om du tror som det står.
Det säger jag till dig: "En gåva du får."
Din tro blir med Guds ord bejakad.
Jag bad att få se, men han gav mig sitt ord.
Han satte mig ner vid sitt dukade bord,
och sa att han kommer tillbaka.
Det ord som han gav mig skall leda mig rätt.
Jag fick ta emot av den gåva Gud gett.
Mitt liv blev med Jesus förenat.
I sällskap med Jesus jag lever mitt liv.
Bli kvar hos mig ber jag, din Ande mig giv.
Jag tror det är så Gud har menat.


Himmelen är visshet, barnaskapets tro.
Rymder av ljus här på jorden.
Helvetets mörker får ingen ro,
tar ingen plats vid de himmelska borden.
Gömmer sig i sin fångenskap.


Tack för orden och tankarna som kommer.
Tack för värmen i hjärtats åkerjord.
Tack för vännen som sådde där med kärlek.
Tack för himmelen jag fick på denna jord.

Tack för tvivlet, att ifrågasätta.
Tack för ljuset när jag vill komma in.
Om min väg inte alltid är den rätta.
Tack för vissheten att jag får vara din.

Tack för vägen och frihet att få komma.
Tack för omsorg i livets grottekvarn.
Låt mig leva i himlen här på jorden.
Jag vill hamna i famnen som ditt barn-

Herre hjälp mig att rätt förvalta nåden.
Låt mig växa av näring som du ger.
När jag stannar inför det oerhörda,
vill jag tacka dig min Gud att du mig ser.


Tänk om vi kunde vara ärliga och säga som det är.
Vi menade inte alls att ställa till besvär.
Ett ord blev sagt i stundens hetta.
Tänk om vi kunde lägga allt till rätta,
med ärligt uppsåt säga som det är.