Jag är tacksam för att vi i vårt land har frihet att ge uttryck för våra åsikter i tal och skrift. Det kallas för åsikts och yttrandefrihet, och innebär att varje medborgare i tal, skrift eller bild, eller på annat sätt har rättighet att meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna frihet är grundlagsskyddad i Sverige.
Men det finns sådant som man inte får säga. Det är förbjudet att förtala någon och det är också olagligt med uppvigling och hets mot folkgrupp.
Är denna åsikts och yttrandefrihet fortfarande självklar, eller finns det anledning till oro för den senaste tidens utveckling. Jag funderar i detta sammanhang på den av Europaparlamentet antagna texten den 26 mars 2019, om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Kan detta resolutionsförslag i förlängningen medverka till en begränsning av friheten att på internet meddela sina tankar i tal och skrift?
En annan sak som oroar mig är det hat och misstroende som pågår i den politiska maktens korridorer, där man enligt min åsikt missbrukar yttrandefriheten.
När Moderaterna ville gå händelserna i förväg och utnyttja den upp-piskade hatstämningen mot Statsrådet Annika Strandhäll innan riksdagens ledamöter haft möjlighet att ta ställning till konstitutionsutskottets granskning, anser jag att det har gått för långt. Detta är tyvärr inte något nytt. När hat och misstroende får ersätta sakpolitiken blir man orolig för utvecklingen.
"Stefan Löfven framhåller flera gånger att det är obegripligt och oseriöst att partierna inte väntar in KU:s granskning. Han menar att KU har en viktig roll i granskningen av statsråd, vilken man nu sätter åt sidan."
Vad är anledningen till att det är så många som inte vågar att ge uttryck för sina tankar och åsikter? Många gånger tror jag det beror på att man inte vill bli utsatt för den granskning som det kan medföra.
Det finns en del som säger till mig att jag när jag skriver bör tänka på dem som tillhör samma församling som jag och därför visa hänsyn, så att jag inte blir till anstöt för mina troende bröder och systrar. Mina åsikter skulle ju också kunna vara till skada för den som inte delar vår gemensamma tro. Kanske till och med späda på de fördomar som finns om oss.
Naturligtvis är jag medveten om alla de risker som finns när man i all sin ofullkomlighet försöker ge uttryck för sina åsikter. Trots detta vägrar jag att rätta mig i ledet ibland alla de konformister som har en egen agenda.
Jag vill fortsätta att vara fri, även om det skulle innebära att jag ibland får gå ensam.
onsdag 29 maj 2019
fredag 24 maj 2019
Påståendet att politikerna backat om hotade Hälsocentret i Motala
Var det protesterna om hälsocentret som fick effekt?
Jag läser i MVT i dag att Socialnämndens ordförande Maths Andersson (L) sagt att nedläggningsbeslutet av hälsocentret i Motala fortfarande står kvar. Detta har ingenting att göra med de protester och den demonstration som pensionärerna i Motala genomfört. Det är hyckleri att påstå sådant. Kommunen ska inte driva verksamheten som tidigare. Det beslutet hade Alliansen redan fattat före demonstrationen.
SD som varit på Alliansens sida om nedläggning, hade tidigare ångrat sig, så att de ville rädda hälsocentret, men nu har de på nytt gjort en kovändning, och står fast vid sitt tidigare ställningstagande genom att avstå från att rösta om att nedläggningsbeslutet skall rivas upp. Vad är deras avsikt med detta?
Maths Andersson kan inte svara på frågan om pensionärerna kan räkna med samma avgifter som tidigare, med de nya intressenterna. Det kan väl vem som helst räkna ut, att om en privat aktör skall driva verksamheten vidare, så måste vinstintresset finnas med. Går det inte att i kommunens regi effektivisera hälsocentret i besparande syfte, genom ett bättre samarbete med dem som har ansvaret för verksamheten? Kommer en privat att aktör att lyckas bättre med det och i så fall till vilket pris?
Hälsocentret i Motala är inte ämnat bara åt friska och aktiva pensionärer. Inte heller åt dem som har fet plånbok som en del politiker tycks tro, eftersom man nu vill privatisera det. Det är i högsta grad en källa till hälsa och välbefinnande för ett stort antal pensionärer, som har olika fysiska krämpor. Det kan också gälla det psykiska välbefinnandet.
Det vore därför en besparing för kommunen på längre sikt, om verksamheten fick fortsätta. Är det inte kommunens uppgift att värna om de äldres välfärd i stället för att skyndsamt nedmontera denna verksamhet i ett rasande tempo? Det handlar om förvaltningens ansvar för hur våra skattemedel användes och vilka prioriteringar man gör. En besparing på 2,3 miljoner för verksamheten kan i längden jämföras med vad det kostar om de som fråntas denna möjlighet inte längre orkar att ta hand om sig själva.
Jag läser i MVT i dag att Socialnämndens ordförande Maths Andersson (L) sagt att nedläggningsbeslutet av hälsocentret i Motala fortfarande står kvar. Detta har ingenting att göra med de protester och den demonstration som pensionärerna i Motala genomfört. Det är hyckleri att påstå sådant. Kommunen ska inte driva verksamheten som tidigare. Det beslutet hade Alliansen redan fattat före demonstrationen.
SD som varit på Alliansens sida om nedläggning, hade tidigare ångrat sig, så att de ville rädda hälsocentret, men nu har de på nytt gjort en kovändning, och står fast vid sitt tidigare ställningstagande genom att avstå från att rösta om att nedläggningsbeslutet skall rivas upp. Vad är deras avsikt med detta?
Maths Andersson kan inte svara på frågan om pensionärerna kan räkna med samma avgifter som tidigare, med de nya intressenterna. Det kan väl vem som helst räkna ut, att om en privat aktör skall driva verksamheten vidare, så måste vinstintresset finnas med. Går det inte att i kommunens regi effektivisera hälsocentret i besparande syfte, genom ett bättre samarbete med dem som har ansvaret för verksamheten? Kommer en privat att aktör att lyckas bättre med det och i så fall till vilket pris?
Hälsocentret i Motala är inte ämnat bara åt friska och aktiva pensionärer. Inte heller åt dem som har fet plånbok som en del politiker tycks tro, eftersom man nu vill privatisera det. Det är i högsta grad en källa till hälsa och välbefinnande för ett stort antal pensionärer, som har olika fysiska krämpor. Det kan också gälla det psykiska välbefinnandet.
Det vore därför en besparing för kommunen på längre sikt, om verksamheten fick fortsätta. Är det inte kommunens uppgift att värna om de äldres välfärd i stället för att skyndsamt nedmontera denna verksamhet i ett rasande tempo? Det handlar om förvaltningens ansvar för hur våra skattemedel användes och vilka prioriteringar man gör. En besparing på 2,3 miljoner för verksamheten kan i längden jämföras med vad det kostar om de som fråntas denna möjlighet inte längre orkar att ta hand om sig själva.
måndag 13 maj 2019
Från vår andaktsstund i Strömsborg
Musiken 2 dragspel och en gitarr utförs av Olle P, Oskar N, och jag Rolf och sången av Linnéa S, Sune L, och Magnus
2 inspelningar
Den ena här
och den andra här
2 inspelningar
Den ena här
och den andra här
lördag 11 maj 2019
Manifestation av pensionärer i Motala
Jag har tidigare skrivit om
det överraskande skandalförslag, som lagts av den nya kommunledningen i Motala.
Det handlade bland annat om nedläggning av Hälsocentret i Motala. Att det var överraskande visade sig ganska snart, då förslaget genomfördes utan vidare konsultation med berörda parter. Med andra ord allmänheten kördes brutalt över av Alliansen i Motala, som omedelbart valde att dra ned på socialnämndens budget.
Med bara några dagars korta varsel genomförde Alliansen sitt beslut om total nedläggning av Hälsocentret, vilket får katastrofala följder för äldres välfärd. Alliansens politik slår hårt mot vår gemensamma välfärd.
Förslaget genomfördes dessutom med stöd av Sverigedemokraterna, men i torsdagens tidning den 8 maj står det i MVT att SD ändrat sig och vill rädda kvar hälsocentret, men ett beslut är redan taget, trots att många protesterar. Den här gången vill SD få upp ärendet på förhandlingsbordet igen. Detta i samarbete med Socialdemokraterna, som tidigare har vägrat att samarbeta med SD. Man kan verkligen undra hur det är möjligt att göra en sådan kovändning på så kort tid och vad anledningen till detta kan bero på.
Hade det inte varit bättre att fråga berörda parter om det finns alternativa utvägar i stället för en total nedläggning?
Jag har försökt att få en dialog med Alliansens kommunpolitiker, med anledning av min förra artikel. Den ende som svarat på mina frågor är Erik Forslund KD. Trots att det inte är hans bord, så menar han att han är tillräckligt insatt i frågan:
"Jag har försökt att förklara varför besparingar har behövt göras. Om det inte finns pengar till all verksamhet inom socialförvaltningen, så måste det tyvärr sparas,"
skrev Erik Forslund till mig på Facebook.
I dag lördag den 11 maj skriver Marianne Walter (S) i MVT att Alliansen agerar kortsiktigt när man väljer att dra ned på socialnämndens budget.
"Alliansen har redan nu, fyra månader in på mandatperioden, påbörjat nedmonteringen av vår gemensamma välfärd. Detta med aktivt stöd av Sverigedemokraterna. Allra synligast blir detta inom socialförvaltningen. Inom loppet av några månader har Alliansen lyckats fördubbla nedskärningen av socialnämndens ram."
M. Walther skriver dessutom att utöver de nedskärningar som görs
"förväntas äldreomsorgen dessutom minska sina kostnader med 30 miljoner, dels på grund av fjolårets budgetunderskott men också på grund av Moderaternas och Kristdemokraternas nationella budget, som tog bort nästan 10 miljoner kronor i statsbidrag som Motalas äldreomsorg tidigare kunnat nyttja."
Socialnämndens ekonomi ser visserligen dyster ut, men att fatta kortsiktiga lösningar, utan att förhandla med de parter som borde ingå i beslutsfattandet kan i längden bli dyrköpta sparpaket.
Att tala om att ett öres skattehöjning, kan lösa problemen, så som SD förordar klingar naturligtvis inte särskilt bra för Alliansen, som i stället förordar andra sparåtgärder. De skär ner på vår gemensamma välfärd och på våra skattemedel.
"När man lägger ner Hälsocenter, minskar på antalet korttidsplatser och drar ner på dagverksamheten för dementa så plockar man bort viktiga bjälklag. Man avsäger sig det gemensamma ansvaret och lägger över allt ansvar på individen och dess anhöriga." (citat M.Walther.)
Nu kokar det bland Motalas pensionärer i protest mot nedläggningsbeslutet. "På måndagens fullmäktige kommer ett stort antal hälsocenters-supportrar att besöka mötet för att ställa politikerna till svars." "Vi planerar också en manifestation på Drottningplan." Den inleds klockan 15,45 och pågår till 16,30.
"Socialnämndens ordförande, Maths Andersson menar att det är en demokratisk rättighet att manifestera och uttrycka sin åsikt om de beslut som politikerna tar. Men det kommer inte att påverka dem." (slut citat från MVT 9 maj 2019)
Än är inte sista ordet sagt i denna fråga. Jag hoppas att frågan tas upp igen och att politikerna lär sig att samarbeta och lyssna både på sina politiska kollegor och på oss pensionärer. Rolf Ericson Motala
det överraskande skandalförslag, som lagts av den nya kommunledningen i Motala.
Det handlade bland annat om nedläggning av Hälsocentret i Motala. Att det var överraskande visade sig ganska snart, då förslaget genomfördes utan vidare konsultation med berörda parter. Med andra ord allmänheten kördes brutalt över av Alliansen i Motala, som omedelbart valde att dra ned på socialnämndens budget.
Med bara några dagars korta varsel genomförde Alliansen sitt beslut om total nedläggning av Hälsocentret, vilket får katastrofala följder för äldres välfärd. Alliansens politik slår hårt mot vår gemensamma välfärd.
Förslaget genomfördes dessutom med stöd av Sverigedemokraterna, men i torsdagens tidning den 8 maj står det i MVT att SD ändrat sig och vill rädda kvar hälsocentret, men ett beslut är redan taget, trots att många protesterar. Den här gången vill SD få upp ärendet på förhandlingsbordet igen. Detta i samarbete med Socialdemokraterna, som tidigare har vägrat att samarbeta med SD. Man kan verkligen undra hur det är möjligt att göra en sådan kovändning på så kort tid och vad anledningen till detta kan bero på.
Hade det inte varit bättre att fråga berörda parter om det finns alternativa utvägar i stället för en total nedläggning?
Jag har försökt att få en dialog med Alliansens kommunpolitiker, med anledning av min förra artikel. Den ende som svarat på mina frågor är Erik Forslund KD. Trots att det inte är hans bord, så menar han att han är tillräckligt insatt i frågan:
"Jag har försökt att förklara varför besparingar har behövt göras. Om det inte finns pengar till all verksamhet inom socialförvaltningen, så måste det tyvärr sparas,"
skrev Erik Forslund till mig på Facebook.
I dag lördag den 11 maj skriver Marianne Walter (S) i MVT att Alliansen agerar kortsiktigt när man väljer att dra ned på socialnämndens budget.
"Alliansen har redan nu, fyra månader in på mandatperioden, påbörjat nedmonteringen av vår gemensamma välfärd. Detta med aktivt stöd av Sverigedemokraterna. Allra synligast blir detta inom socialförvaltningen. Inom loppet av några månader har Alliansen lyckats fördubbla nedskärningen av socialnämndens ram."
M. Walther skriver dessutom att utöver de nedskärningar som görs
"förväntas äldreomsorgen dessutom minska sina kostnader med 30 miljoner, dels på grund av fjolårets budgetunderskott men också på grund av Moderaternas och Kristdemokraternas nationella budget, som tog bort nästan 10 miljoner kronor i statsbidrag som Motalas äldreomsorg tidigare kunnat nyttja."
Socialnämndens ekonomi ser visserligen dyster ut, men att fatta kortsiktiga lösningar, utan att förhandla med de parter som borde ingå i beslutsfattandet kan i längden bli dyrköpta sparpaket.
Att tala om att ett öres skattehöjning, kan lösa problemen, så som SD förordar klingar naturligtvis inte särskilt bra för Alliansen, som i stället förordar andra sparåtgärder. De skär ner på vår gemensamma välfärd och på våra skattemedel.
"När man lägger ner Hälsocenter, minskar på antalet korttidsplatser och drar ner på dagverksamheten för dementa så plockar man bort viktiga bjälklag. Man avsäger sig det gemensamma ansvaret och lägger över allt ansvar på individen och dess anhöriga." (citat M.Walther.)
Nu kokar det bland Motalas pensionärer i protest mot nedläggningsbeslutet. "På måndagens fullmäktige kommer ett stort antal hälsocenters-supportrar att besöka mötet för att ställa politikerna till svars." "Vi planerar också en manifestation på Drottningplan." Den inleds klockan 15,45 och pågår till 16,30.
"Socialnämndens ordförande, Maths Andersson menar att det är en demokratisk rättighet att manifestera och uttrycka sin åsikt om de beslut som politikerna tar. Men det kommer inte att påverka dem." (slut citat från MVT 9 maj 2019)
Än är inte sista ordet sagt i denna fråga. Jag hoppas att frågan tas upp igen och att politikerna lär sig att samarbeta och lyssna både på sina politiska kollegor och på oss pensionärer. Rolf Ericson Motala
söndag 5 maj 2019
Vad menar man med orden: "Krossa Sionismen"?
SSU :s förbundsordförande Philip Botström som bett om ursäkt för den kontroversiella sången om att ”krossa sionismen” som framfördes på första maj i Malmö.
– Botström bad om ursäkt och lovade stopp för kontroversiella sången
”Som SSU:are har man ett ansvar att visa respekt och förståelse för det judiska folket och inte använda sig av språkbruk som kan misstolkas. Därför ska våra medlemmar i framtiden inte uttrycka eller sjunga den här typen av slagord”, skrev Botström.
Ramsan handlar egentligen om kritik mot Israels ockupationspolitik och inget annat.
– SSU har aldrig varit och är inte antisemitiskt. Men man måste kunna kritisera förtrycket av en folkgrupp och den ockupationspolitik som förs av Israel. Sionismen existerar i olika former. En del av sionismen förespråkar utökade israeliska bosättningar och israelisk militär närvaro i hela Palestina.
Det kan väl hända att valet av ord som "krossa sionismen" kan uppfattas som kontroversiella, men om man tänker på vad det handlar om, så tycker jag att det är värre att man tiger om Israels övergrepp. Det finns i vilket fall som helst inget försvar för den våldsspiral som accelererar just nu mellan israeler och palestinier. Båda sidorna bär på skuld för sina övergrepp, en del starkare och mera överlägsna än andra.