Jag vill inte lämna denna världen.

Den framstående poeten och dramatikern Kristina Lugn har dött helt nyligen. Rubriken hämtar jag ifrån en dikt av henne med vilken jag också avslutar detta inlägg.

Innehållet i mitt inlägg handlar om den verklighet som Bibeln skildrar och den undervisning som Jesus ger om den här världen i vilken vi befinner oss. Den värld i vilken vi måste vara så länge vårt liv på jorden varar.

När Jesus undervisar sina lärjungar om deras relationer, så säger han att de är i världen, men inte av världen.

"Om världen hatar er, ska ni veta att den har hatat mig före er. Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. Kom ihåg vad jag sagt: tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, ska de också bevara ert ord. Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig." Joh. 15:18

Jesus ville inpränta hos lärjungarna att det inte är något onormalt att bli hånad och föraktad om man tror på Gud.

Frågan är hur vi uppfattar detta i vår tid. Vad är det som skiljer de troende ifrån dem som inte tror? Finns det en gräns mellan oss troende och världen utanför kyrkan? Vem eller vad är det i så fall som sätter dessa gränser? Om vi räknar med att bli accepterade och älskade genom att anpassa oss till det liv som råder "i den här världen." kanske vi slipper världens hat, men detta är i så fall något helt onormalt för ett liv i Jesu efterföljelse.

Vi har fått friheten att själva välja hur vi vill ha det. Det handlar om vår attityd och våra relationer. Det handlar om två sidor som inte går att kombinera. Guds vänskap eller världens vänskap. Att porten som leder från världens vänskap till Guds är trång, behöver fördenskull inte vara att man är trångsynt när man går in genom den. Detta är tyvärr en vanlig missuppfattning.

När vi försöker att kombinera världens vänskap med Guds, så säger Bibeln att det uppstår en kamp och en strid, som har sitt ursprung i de begär, som för krig med oss. Så här står det om detta i Jakobs brev 4:1-4:

"Varifrån kommer alla strider och konflikter bland er? Kommer de inte från begären som kämpar i era kroppar? Ni vill ha men får inget, ni mördar och avundas men vinner inget. Ni kämpar och strider men har inget, därför att ni inte ber. Ni ber men får inget, därför att ni ber illa – för att slösa bort det på era njutningar.

Ni otrogna, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud."

Lina Sandell har författat sången Har du mod att följa Jesus? Hur ofta talar vi om att det krävs mod för att följa Jesus? Å andra sidan sett, är det inte just detta som är så fascinerande Att våga ta ett steg i rätt riktning och utan rädsla för konsekvenserna välja Guds vänskap före världens. Ärligt talat finns det väl inget bättre alternativ. År 1986 då sångboken Segertoner omarbetades till en ny upplaga, så togs en av verserna bort ifrån ovannämnda sång. Den versen lyder:

"Världens ogunst eller bifall. Väger sedan intet mer. Kristi ära blir det enda, varpå tron i allting ser."

Vad var orsaken till att den versen togs bort? Var det möjligen så att den inte riktigt hörde hemma i vår tid? Om man i vår tid vill betona att vi ska ha låga trösklar i kyrkan, så får inte detta innebära att våra gränser mot världen suddas ut. Våra etiska och moraliska gränser måste skilja sig ifrån de gränser som bestäms av den här världen.

Om det är så som många tror att Gud gör comeback till och med till vårt land som anses vara ett av världens mest sekulariserade länder, så ska vi inte inbilla oss att världen plötsligt blir religiös. Även om människor vågar tala om sin tro på ett nytt sätt, så kommer världen alltid att vara världslig, medan människorna i världen däremot i allra högsta grad kan bli andliga.

Den här världen är sekulär och har alltid varit det. Men Jesus sade i sin bergspredikan att det finns en stad i den här världen uppe på ett berg som inte kan döljas. "Ni är jordens salt" "Ni är världens ljus", har Jesus också sagt.

Stig Dagerman skaldade:

”Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ.
Endast en sak kan du göra, en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket, att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre betyder en broder mer.”

Just därför skulle jag vilja proklamera att vår uppgift nu mera än någonsin är att leva i världen och att inte lämna världen åt sitt öde.

Låt mig få citera den dikt av Kristina Lugn som jag lånat rubriken av:

"Jag vill inte lämna denna världen.

Jag vill inte att denna världen ska lämna mig.

Vi lever i en demokrati.

Jag röstar för att de levande i denna världen

ska vägra lämna mig ifrån sig.

Om detta förslag avslås yrkar jag härmed

att förhandlingar omedelbart inleds

med ambassaden i Dödsriket.

Jag vill avtjäna straffet

i mitt fosterland."