"Sorgen
och glädjen, de vandrar tillsammans, medgång och motgång här tätt
följas åt.....Sorgen skall dö, salighets frö växa till blomma på
himmelens ö." Sv. ps. 269.
Psalmen skrevs
ursprungligen år 1681 av Biskopen i Odense Thomas Kingo, som var en
av dåtidens främsta psalmförfattare i Danmark.
I kväll har jag
läst en text som inte heller skäms för sig. Tyvärr vågar jag
inte kopiera hela texten utan textskrivarens medgivande så jag
väntar på hans tillstånd. Tårarna rann när jag läste den
känslosamma texten av min son Magnus. Inte av sorg, men av glädje
över ett barns tillkomst.
Här ett litet
citat från hans sida:
"Men
sorgen bottnar i att jag vill dela min glädje över Iris med Mamma.
Den glädjen är fortfarande makalös. Jag är obeskrivligt lycklig."
Jag
delar min glädje med Karl Magnus och hela hans familj för nu är
lilla Iris född och familjen har fått sitt andra barn. Vega har
fått en syster, och jag har blivit farfar igen. Vega visste att det
skulle bli en flicka, det sa hon till mig vid gungan för en tid
sedan, trots att ingen annan var helt säker.
Det
är många som har beklagat vår stora sorg efter älskade
Ulla-Britt. Den sorg som vi redan haft i många år. Men nu är det
över eftersom vi vet att Ulla-Britt är fri ifrån sin sargade
kropp.
"Att
dö är seger, inte nederlag Det lyser över bergen Natt har blivit
dag Sörj inte den som äntligen är fri Och frukta ingenting ty Gud
är liv -" Bo Setterlind .:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar