Den senaste tiden

Den senaste tiden har jag varit fullt sysselsatt med att skriva sånger med texter ur Bibeln. Det är verkligen en stor upplevelse att berika sitt inre med texter som är levande och fyllda med kraft. För så är det. Tron är absolut inte ett önsketänkande. Tron föds genom kraften i Guds ord och den växer och utvecklas när jag ger den tid och rum. Det har jag upplevt och ju mer jag äter och dricker ur källan med det levande vattnet upptäcker jag nya löftesrika källsprång.

Jag är inte ensam i min ensamhet. Jag har en vän som för min talan. Även om jag saknar min kära hustru som var min jordiska vän i så många år, frid över hennes ljusa minne, så har jag en osynlig vän som jag dagligen möter i ordet och bönen. Vi lever ju just nu i en tid av isolering på grund av den pandemi som har drabbat oss. För min del tror jag att det finns en mening i att leva avskilt för en tid och att utnyttja den tiden med att umgås med sådant som ger mening åt livet.

Det bästa kanske ligger framför mig. Det är spännande att få leva under Guds beskydd vad än som sker hur dag sig ter. Min fader kär han vakar över mig..

Här är texten till min senaste sång där jag just nu håller på att renskriva musiken:

More than all, more than all, More than all we ask or imagine

More than all, more than all, more than we ask or we think

According to his power, according to his power, according to his power that´s worked within us

Be glory, be glory, be glory in the churche to Jesus

Be glory, be glory, be glory to his holy name

Mer än allt, mer än allt. Mer än allt vi ber eller önskar…….

Igenom Herrens Ande Igenom Guds kraft som verkar i oss.

Ära, ära. Ära till Jesus i Guds församling…..

Ära till hans heliga namn

Till politiker i Motala om parkering.

 Mitt inlägg i dag handlar om parkering i Motala. Det har blivit svårare att använda bilen på grund av att man ändrat parkeringsautomaterna. Tidigare kunde man använda betalkort, men numera måste man äga en mobiltelefon och känna till bestämmelserna hur man använder den för att kunna parkera. I annat fall löper man risk att få betala parkeringsböter. I dag när jag skulle besöka lasarettet för röntgenundersökning fick jag ta risken att parkera utan att betala. Detta innebar för mig en stressfaktor. Det känns inte värdigt att behöva göra så. Nu frågar jag politikerna som bestämt att det ska vara så här. Vad är syftet med att ni vill göra det svårare för oss som är beroende av bilen? Om svar anhålles!

Samlen dem, uteslut dem inte!!

SEBILD OCH TEXT OM JESUS DEN GODE HERDEN

Jag vill uppmana alla församlingsledare att inte företa några förhastade steg för att få människor att begära utträde även om de inte har visat sig i kyrkan under lång tid. Vi kommer aldrig att bli en felfri församling. Det är lögn att tro det. Vetet och ogräset måste få lov att växa intill skördens dag.

Så här står det i Matteus 13:24:

”En annan liknelse framställde han för dem: ”Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. 26 När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? 28 Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. 30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge.”

Jag blir sorgsen när jag tänker på att det inte är bara Jehovas vittnen och en del andra så kallade kyrkor som anser sig ha rättighet att utesluta, inte bara vuxna utan även barn, ur sin gemenskap. Vi har sett exempel på detta i den uppmärksammade programserien som nu pågår SVT med rubriken ”Gud som haver barnen kär” där Anna Lindman intervjuar personer som tagit skada av sin uppväxt där de inte passade in i mönstret och läran.

Jag skäms över att jag själv som ung 28 årig församlingsföreståndare fick uppdraget att gå till en ung församlingsmedlem, som träffat en ”icke troende” och tala om att den unga församlingsmedlemmen fick välja mellan församlingen eller partnern.

Det har tidigare funnits och tyvärr finns det fortfarande i en del sammanhang en renhetsiver, där man tror att man har rättighet att utesluta för att bevara en församling ifrån att bli besmittad av världen.

Jag frågar vem det är som kan ta sig en sådan rättighet? Vem är det som går sådana ärenden? Jo, det är tjuven. Det har Jesus sagt och vad är syftet. Så här står det i Johannesevangeliet:

”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd. ” Joh. 10:10

Vi läser åtskilliga exempel i evangelierna hur Jesus gjorde. Han uteslöt inte människor. Han samlade dem omkring sig som den gode herden gjorde när han samlade sina får. Han dömde inte syndarna. Han sökte upp de vilsegångna och han frikände de som av människor var stämplade.

Jag tänker på en sång som vi ofta sjöng i söndagsskolan: ”Lyss, det är herdens röst jag hör, Han efter vilsna fåret spör'. Lammet, som irrat fjärran bort, vill han hemföra inom kort. Samlen dem,: Samlen dem till sitt rätta hem. Samlen lammen små till Jesus.

Vem vill nu hjälpa herden god villade söka, vem har mod? Vem vill de arme rädda nu? Slumrande broder, skynda du! Samlen dem etc.

Än finns i öknen månget får, som ifrån herden borta går. Mästaren ropar nu till dig: Rädda mitt får, det tillhör mig! Samlen dem, etc.”

Vi har aldrig fått någon rättighet att utesluta. Vårt uppdrag är att samla och föra människor till Jesus. Det värsta vi kan göra är att hindra människor så som lärjungarna gjorde när mammorna kom med barnen till Jesus. ”Hindra dem inte”, sa Jesus Han sa också: ”Den som kommer till mig ska jag sannerligen inte visa bort” Joh. 6:37

Jag vill uppmana alla församlingsledare att inte företa några förhastade steg för att få människor att begära utträde även om de inte har visat sig i kyrkan under lång tid. Vi kommer aldrig att bli en felfri församling. Det är lögn att tro det. Vetet och ogräset måste få lov att växa intill skördens dag.

Så här står det i Matteus 13:24:

”En annan liknelse framställde han för dem: ”Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. 26 När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? 28 Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. 30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge.”

Sarah och Micael Grenholm i podd om filmen "Left behind"

 Länk till samtalet och podden

Tack till Sarah och Micael!

Tack Micael Grenholm för genomgången av "Left behind"

 

Jag skulle önska att vi kunde lämna domedagsfilmen ”Left behind” bakom oss och betrakta det som ett olycksfall i arbetet att vi låtit unga känsliga människor se den och vad värre är undervisa på ett felaktigt sätt om den yttersta tiden. På det sättet har många människor blivit skadade och detta har skett i frikyrkor i god tro. Detta måste vi tyvärr erkänna som ett allvarligt felsteg, där pastorer och ungdomsledare gett utrymme åt en undervisning som absolut inte stämmer med bibeln.

JAG LÄGGER HÄR INEN LÄNK TILL ”HELA PINGSTEN” där Micael Grenholm ger oss endetaljerad genomgång av domedagsfilmen Left behind. Den genomgångenär verkligen något jag rekommenderar er att läsa.

Jag skäms verkligen över alla de gånger jag själv undervisat på ett felaktigt sätt om detta på grund av de obibliska läror som florerade på 1950-1960 talet innan jag blev väckt över hur vilseledande de var. VI KAN INTE SOPA ”LEFT BEHIND” UNDER MATTAN och lämna bakom oss alla de övertramp vi gjort oss skyldiga till. Men vi får hoppas att vi lärt oss av misstagen vi tidigare har gjort.

Här en länk till det jag tidigare skrivit i ämnet

och här en till

När min tre år äldre bror hade läst boken Dom över Sverige blev han ångestfylld och kunde inte fungera normalt i skolan. När läraren frågade varför han inte ville läsa sina läxor svarade han att det inte var någon ide, för det skulle ju bli krig och den yttersta dagen var nära. 

Alla hjärtans dag!

 

Varma och kärleksfulla hälsningar till er alla mina nära och kära, grannar och vänner. Jag är så tacksam för barn och barnbarn och för all den kärlek och omsorg som  ni ger mig på olika sätt.

Nyss pratade jag i telefonen med min syster Ingrid i Norrköping, som i mars månad fyller 92 år. Hon är mycket vital för sin ålder och reder sig bra i sin lägenhet.

För min egen del kan jag berätta att jag är sysselsatt med mycket skapande verksamhet. Jag är så tacksam för den hjälp jag nyligen fått av en god vän med att komma till rätta med en del problem som jag haft med mitt Cubase musikprogram. Nu kan jag lättare producera text, noter och musik.

Min önskan är att få det jag skapat så intressant att det kan tas emot och användas av andra. Jag känner mig inte tillräckligt nöjd med att bara göra "skrivbordsprodukter", vilket jag i många år har gjort. Jag har ett stort lager av sånger, musik och texter. Min vän Arne brukar skoja med mig och säga: "Du behöver bara kunna två ord för att bli känd precis som Elvis: "Tutti frutti" "

I morgon ringer en läkare till mig angående mina förvärrade astmabesvär. Jag hoppas på att få veta hur  jag skall få bättre livskvalitet. Som det nu är är jag rätt så skör på grund av andnöd och hostattacker. Jag tycker synd om mina grannar som måste utstå mina hostljud.

Jag gläder mig mycket åt det härliga ljuset som vi nu kan se fram emot. Våren kommer snart med sol, ljus, värme och fågelsång. Det kan bara bli bättre och bättre dag för dag!

💗💗💗💗💗💗💗💗

Gud gör ordet levande för mitt hjärta

 

Min barndoms församling Sion i Norrköping har under det förra året firat 100 års jubileum. Min mamma Torborg var med när församlingen bildades. I den församlingen fick jag tidigt möta Gud och uppleva hans närvaro i mitt liv. Där fick jag också vid 21 års ålder förtroendet att bli medarbetare och anställd som evangelist och predikant.

Några år dessförinnan var vi unga medlemmar i församlingen ofta ute på församlingens utposter där vi sjöng, vittnade och evangeliserade genom att knacka dörr och inbjuda till möten. Vi fick ofta tillfälle att tala offentligt trots att vi saknade utbildning till det. Det enkla vittnesbördet togs ofta emot av tacksamma åhörare. Det var så som vi sjunger i en gammal sång: ”..”inga ritualer allt var enkelt, men Guds kraft var mäktigt uppenbar.” Vad jag kommer ihåg var att våra möten inte var välregisserade. Vittnesbörden var spontana men fördenskull inte slarvigt förberedda. Vi gick ofta ner på knä och bad till Gud om Andens smörjelse och kraft.

Vår bön var ofta: ”Gud gör ordet levande för mitt hjärta” Nu kan vi ju ställa frågan: Är inte Gudsordet alltid levande? Jo naturligtvis är det så, men jag tror också att ”ordet måste få gestaltas i vår egen upplevelse, så att det märks att vi vet vad det är vi talar om när vi träder fram inför en församling med vårt vittnesbörd. När vi blir infiltrerade av ordet så att tanken och talet blir överens så tränger ordet in i åhöraren och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.

När jag efter bibelskolan gick ut på fältet, som man brukar säga så var jag bara nitton år. Inför varje möte där jag skulle förkunna ordet genom tal och sång bad jag ofta denna bön. Det hände särskilt vid ett tillfälle som jag kan minnas, att det var fullständigt kaos i mitt inre. Det verkade som om himlen var stängd och hur mycket jag än bad till Gud så kom inga ord till mig. Jag upplevde att frestelsen blev stark och jag frågade: ”Varför är du så tyst Gud och varför ger du mig inte det rätta ordet?” Jag tror att det finns många predikanter som upplevt liknande situationer Kanske någon känner igen sig som också upplevt det som vi kallar för prestationsångest. Det är ett tillstånd som ofta drabbar dem som uppträder offentligt.

Under min tid som predikant fick jag fostras till att förlita mig på Guds ledning både när det gäller predikan, sång och musik och även under min tid som kantor i Svenska kyrkan fick jag ofta erfara tydlig Guds ledning i valet av musik. Men det var inte lättvindigt och det gick ofta så att jag fick kämpa och övervinna det som för tillfället kändes svårt.

När det gällde det särskilda tillfälle som jag ovan beskrivit så blev jag förlåten. Jag var ju bara ung nybörjarevangelist och ingen ställde höga krav på mitt framträdande. Men för mig kändes det pinsamt. Detta anser jag nu efteråt var väldigt nyttigt. Man skall aldrig behöva vara rädd för att misslyckas. Det har jag fått lära mig. Kanske just sådana upplevelser som jag då gjorde var nödvändiga, för att förstå att ingenting av allt det vi gör är självklart.

Ordet måste först ta gestalt innan det kan bli havande och föda det liv som det är avsett för. Men ibland kan man också få uppleva att ordet liksom fostret i ett havandeskap kan vara färdigt att födas fram, men att kraften därtill saknas.

Gud har gett oss löftet i sitt ord att bekräfta ordets predikan genom att låta tecken och under ske. ”...Herren som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta dem göra tecken och under." (Apg 14:3)

Vi kristna borde bli frimodiga till att ännu mera använda de mandat som Gud har gett oss. Vi är kallade inte bara att förkunna utan också bruka de gåvor som Gud ger oss för att på det sättet bekräfta ordets inneboende kraft. Jag ber:

 ”Gud börja om igen, ge mig öga och öra till att se, höra och förstå. Gud gör ordet levande för mitt hjärta Amen”