Vad vi gör med Bibeln

 

Frikyrkornas bibelhelg med teologen Leif Carlsson

Under förra lördagen och söndagen har några frikyrkor i Motala varit samlade till bibelhelg.

Temat för helgen var ”Vad gör vi med Bibeln som Guds ord? – om bibelsyn, bibelbruk och bibeltolkning”.

Teologie doktorn i religionsvetenskap, pastorn Leif Carlsson har undervisat och predikat.

Följande text är inte en recension eller referat till hans undervisning, utan i stället egna reflektioner omkring det han sagt.

Om det råder oenighet i vår bibelsyn, så får det negativa konsekvenser, eftersom bibelsynen är direkt knuten till hur vi uppfattar den kristna tron. Går vi skilda vägar eller är vi angelägna om att bevara enigheten, även den som finns i mångfalden? Frågan tycks vara besvärande för en del, men jag tycker att den är nödvändig och angelägen. Den tillit vi får i vår bibelsyn växer i mötet med Jesus. Det är i Bibeln vi kan känna igen honom och förvandlas till hans likhet. Vårt bibelbruk, eller det sätt på vilket vi använder bibeln visar också vilken bibelsyn vi har.

Det råder ett slags paradigmskifte i vår tid, där bibelsynen polariseras. På den ena sidan en bibelsyn där man tror på att varje ord i Bibeln är inspirerat av Gud och måste läsas och tolkas precis som det står, eftersom man anser att det inte kan finnas ett enda fel i Bibeln. Här betonar man kyrkans religiösa auktoritet, och hellre än att tolka teologin utifrån samtiden, tolkas samtiden utifrån teologin och poängterar kyrklig identitet som särskiljande från världen. Bibelordet betraktas här fortfarande som auktoritärt.

På den andra sidan ser man i stället bibeln utifrån en helhetssyn, där frälsningen genom Jesus Kristus är kärnan. Sanningen om Jesus som den korsfäste och uppståndne Frälsaren. Det är mötet med Jesus som är centralt i Bibeln. I det mötet tror jag att många frågor behöver omvärderas.

Är bibeln en auktoritet? Ja naturligtvis är den det. Särskilt för oss som bekänner att Jesus är herre. Jag tror att Bibeln är Guds ord och en auktoritet, men att Gud är större. I den kristna trosbekännelsen bekänner vi först av allt Gud. Det är på Gud vi tror därför är han den högsta auktoriteten.

Min tro på Gud och Jesus är byggd på Guds ord. Det innebär att bibeln är Guds ord för mig. Så är det och så har det alltid varit ända sedan jag som barn tog emot Jesus som min personlige Frälsare och Herre. Redan vid åtta års ålder blev jag döpt i vatten och visste redan då vem jag trodde på.

Tron på Jesus är en fullkomlig visshet. Jag vet på vem jag tror. Jesus som jag tror på förändras inte. Jesus Kristus är densamme i går i dag och i evighet.

Vi kan aldrig säga att vi tror på Jesus om vi inte tror på bibeln. Vi kan inte heller säga att vi tror på bibeln om vi inte tror på Jesus.

För mig och för många troende är bibeln boken som handlar om Jesus. Inte bara nya testamentet utan även det gamla testamentet. Sanningen om Jesus lyser underbart och härligt för oss ifrån bibelns första till sitt sista blad. Det finns många texter i bibeln som man kan förstå och enhetligt tolka, men det finns också en del texter, som är höljda i dunkel och som inte behöver förklaras.

Det som är huvudbudskapet kan vi kalla för summan.

”Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets lagar varar evinnerligen”. Ps. 119:160

Den eviga sanningen som alltid består är Jesus. Den löper som en röd tråd genom hela bibeln.

Att rycka ut texter i bibeln ur sitt sammanhang och bygga upp mänskliga läror och regler har åstadkommit mycket strider och schismer i alla tider. Om skillnaden mellan Guds ord och människors regler har jag skrivit i den här texten:

Guds ord och människors regler

”Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.”

Hebr. 4:12

Det inledande ordet ”ty” innebär att jag har citerat bibeltexten ur ett sammanhang. Därför är det viktigt att förstå hela sammanhanget. Det handlar om ”olydnad” eller ”ohörsamhet.” till det som Gud en gång har sagt.

Vi kanske tar för givet att Gud alltid skall låta oss vara i stånd till att höra, så att vi när som helst ska kunna svara på hans tilltal. Då glömmer vi bort att Gud hatar ohörsamheten. Ja så står det skrivet.

”Den som har öron till att höra han höre.”Luk. 8:8.

Orden vänder sig till dem som har hörselförmåga, inte till dem som saknar den. Den som saknar hörselförmåga kan inte ställas till ansvar för ohörsamhet. Det är viktigt att känna till till vilka det är som Gud talar till i det här sammanhanget. Det är till alla dem som både hört och sett, men som nu plötsligt blivit döva och ohörsamma.

I fyrtio år hade han låtit folket få se sina gärningar i öknen och det var verkligen inga småsaker de fick vara med om. Stora under och tecken hade skett, men trots detta hade de slagit dövörat till, ja det står till och med att de hade ”farit vilse i sina hjärtan, de ville inte följa Guds vägar.”

Här uttalas tydligt en varning till Guds folk, observera inte i första hand till dem som inte bekände sig tillhöra Guds folk, utan först av allt till dem som tillhörde det utvalda folket. Detta var ju i det gamla förbundets tid och då fanns det bara ett folk, det judiska folket som kallades Israels barn. Det var till detta folk som Gud riktade en kraftig varning för ohörsamhet.

”Om ni hör hans röst i dag, förhärda inte era hjärtan som under upproret på utmaningens dag i öknen, då era fäder utmanade mig och satte mig på prov, fast de hade sett mina gärningar under fyrtio år.” Hebr. 3:8-9.

Det handlar om att Gud talar till oss på samma sätt som han alltid har talat. Han talar till oss genom sitt ord och det är kraft i hans ord. Låt mig fråga dig om du kan höra honom tala. Han talar många gånger och på många sätt. Han talar genom bruset av många röster. Han blottlägger hjärtats uppsåt och tankar, ja han genomskådar oss.

Gud talar med kraft genom sitt ord. Det handlar om en urkraft, som är starkare än alla teorier och intellektuella uppfattningar och åsikter. Om det inte kan förklaras så vågar jag hävda att det kan erfaras. Du begriper det inte, men Guds närvaro kan på olika sätt förnimmas.

I vår tid, som är denna tidens slut så står det att han talar till oss genom sin son, Jesus Kristus. Kraften har blivit inkarnerad i en människokropp. Ordet blev kött. Gud blev människa och tog sin boning i Jesus Kristus. Den som menar att det är lika viktigt att veta vad man tror på än vem man tror på hamnar ofta på kollisionskurs med bibeln, eftersom en del bibeltexter uttrycker sanningen på olika sätt och därför kan missförstås. ”Det är detta som kallas för selektiv bibeltolkning. Man tolkar bibeln utifrån sina egna syften för att skapa en lära som man anser vara grundad på bibelns auktoritet där bokstavstron är själva utgångsregeln för läran. Är det detta Jesus menar när han säger att de sätter Guds ord ur kraft? Observera att det är en fråga och inte ett påstående. Om vi använder bibeln för att beskriva något som inte är förankrat i verkligheten utan i vår egen fantasi så är vi som fariséerna och de skriftlärda. Vi skapar regler som vi funnit i en selektiv bibeltolkning och det är inte då Guds ord vi förkunnar.” det handlar om vår syn på bibeln. Som jag tidigare har skrivit så tror jag att bibeln är Guds ord till oss människor, men att vårt sätt att läsa bibeln och tolka dess summariska sanning är något helt annat än att göra egna läror och avvikelser genom att tolka bibeln selektivt.

Ungdomar i dag behöver mötas av förståelse och respekt ifrån sina ledare. Intellektuell hederlighet i tolkningen av bibeltexter innebär att vi också måste ha klart för oss bibelns huvudsyfte. Bibeln är exempelvis ingen lärobok i sexualkunskap. Moralistiska frågor som går stick i stäv med bibelns människosyn om alla människors lika värde måste prövas och jämföras. Här måste vi ge rum för en tolkning där alla människor oavsett könsidentitet inkluderas utan att skuldbeläggas. Detta är tyvärr inte självklart för alla. Jag anser inte att det handlar om en anpassningsfråga till världens sätt att tänka, men ibland upplever jag att det finns starka konservativa krafter som inte tar någon hänsyn till den intellektuella hederlighet som jag vill efterlysa.

Till sist vill jag uttrycka mitt varma tack till Leif Carlsson för den undervisning han gett oss under bibelhelgen i Motala. Den gav mig bekräftelse på den bibelsyn och bibeltolkning som stämmer med min trosuppfattning. Jag hoppas att den skall bli respekterad ibland alla de troende vännerna jag har i Motala och även ibland dem jag kommer i kontakt med genom min blogg Ökenkällan.