För den som vill fördjupa sig i ämnet läs först Nils Eje Stävares artikel här
Jag blir djupt beklämd när jag försöker förstå den bibeltolkning som Sven Reichmann ger uttryck för i tidningen Dagen. Vem har påstått att Gud gjorde fel när han utvalde Israel. Inte Stävare i alla fall. Det är en elak och missvisande beskrivning utav ett inlägg som jag läste med stor tillfredsställelse. Äntligen tänkte jag, när jag läste det Stävare skrivit. En teolog i Pingströrelsen som vågar stå upp för en sund teologi. Men alla elaka påhopp han sedan dess har fått är skamliga. Man gör omskrivningar av det han skrivit för att det skall passa in för ett verbalt angrepp. Vad är det som pågår i Pingströrelsen och Livets Ord? Det är en teologisk infiltration som är andligt besmittad. Tro inte att de som vill ha en sund teologi är antisemiter. Det är lögn och ingenting annat. Ersättningsteologi, vem har uppfunnit det begreppet? Det är alla de som har en föråldrad syn på de frågor som handlar om den yttersta tiden. När man från ledande håll i Pingströrelsen menar att boken Jesus kommer som trycktes år 1912 av en mycket tveksam ung pastor som saknade teologisk utbildning, är vägledande för Pingströrelsens eskatologi blir jag betänksam. Jag tror inte att det finns någon som kan förstå Guds tillvägagångssätt när det gäller utkorelsen. En sak är säker och där tror jag att Stävare har rätt. Gud har utvalt oss alla i Jesus Kristus Att detta ska vara så svårt att förstå. Varför överger vi inte med det snaraste den teologi som utesluter kristna palestinier därför att de inte tillhör det utvalda folket, så som Gamla testamentet beskriver dem. När vi i religionens namn tillåter judars förtryck och vallfärdar till de heliga platserna och glömmer alla de lidande Palestinier; kristna palestinier som där finns. Jag ber mina läsare att besöka den här bloggen, som har tagit som sin uppgift att uppmärksamma de kristna Palestiniernas lidande.Läs även bloggen Det kristna nätverket för Palestina
FLERA INTRESSANTA KOMMENTARER PÅ MIN BLOGG I BLOGGEN BLOD OCH ELD
Broder Rolf!
SvaraRaderaKanske har du förhastat dig en smula när du helhjärtat ställer upp för allt i Stävares artikel? Ibland kan det vara nog så problematiskt att särskilja antijudaism (i Stävares fall) från antisemitism. I alla händelser så inbjuder antijudaismen till att motståndarna ger denna "teologi" beteckningen ersättningsteologi:
Det var därför vi fick ett nytt förbund, vilket innebar en fullbordan och avslutning av det gamla förbundet.
Själva uttrycket "avslutning av det gamla förbundet" pekar på en ersättningsteologi.
Det finns nog fler kristna än jag som menar att Gud har utvidgat sitt förbund genom Jesus Kristus till att gälla hela mänskligheten.
Hur den enskilda människan, jude eller grek uppfattar sitt eget ingående i detta förbund eller i det förbund som den enskilde hämtar från sin judiska tro är en samvetsfråga som ingen av oss har rätt att döma över.
Sedan kan väl du och jag vara överens om att det finns till synes oöverstigliga svårigheter för den troende juden att leva alltigenom rättfärdigt inför Gud. Gud räknar med den goda viljan och är snar att förlåta ellr hur? Skulle inte det gälla även den fromme juden som vill vägledas av den goda viljan men snubblar och faller?
Vidare skriver Stävare något som jag har lätt att instämma i:
"Det nya förbundet är universellt, det finns i Nya testamentet inte en skymt av en partisk Gud, som skulle gynna ett visst folk på andras bekostnad."
Men jag är inte med honom i följande påstående, eftersom jag hävdar att ingen av oss kan blicka in i Guds planer, inte ens teologie doktor Stävare:
"Ur kristet teologiskt perspektiv är därför judendomen som religion under tiden efter Kristus ytterst ett trots mot Guds frälsningsplan. Ett trots som inte bör uppmuntras av kristna teologer. Judendomen är helt enkelt en avslutad religion, men den har vägrat inse detta sakernas tillstånd."
Särskilt det upprepade i än mera kategorisk form än tidigare: "Judendomen är helt enkelt en avslutad religion" är mycket graverande. Stävare sätter sig här till doms över någonting där han saknar rätt att döma. Vissa former av folkkyrkligheten är ganska tomma på andligt innehåll (dop, konfirmation och vigsel av konvenans "för de vackra formernas skull"). Hyckleriet kan nog den som letar finna även inom pingströrelsen, så vi skall akta oss för att döma ut judendomen som religion.
Ändå kan jag vara enig med Stävare om att Göran Lennartssons uttryck "judarna är bärare av Guds löften" innebär en övertolkning av evangeliet (Dagen den 8 juni). Däremot har Paulus i romarbrevet ett löfte om att olivkvisten från det sanna olivträdet kan ympas in igen.
Problemet hos många pingstvänner är att man laddar Jesu frälsningsverk med en så otroligt stark och kategorisk, ja ultimativ innebörd att den subjektiva bekännelsen "Jag är frälst genom Jesus" tenderar att bli självrättfärdig. - Jesus har befriat oss från Lagens förbannelse, ja. Jesus har befriat oss från Guds vrede, ja. Men man kan uppleva Guds kärlek även utanför kristendomen. Man kan uppleva Guds närhet även utanför kristendomen. Det är farligt att hävda monopol på Guds välsignelse i den egna religionens namn. det är inget annat än självrättfärdighet på de andliga insikternas område.
Nils Andreasson
Broder Rolf, ta in det här i Ökenkällan om du accepterar det som en maning att inte förhasta sig. Själv kan jag inte komma med några nödvändiga nyanseringar,förtydliganden eller tillrättalägganden förrän tidigast den 20 juli då jag under den mellanliggande tiden befinner mig på resa. Du har lov att göra smärre redaktionella ändringar som inte förvanskar texten om det tjänar det goda ändamålet att publicera texten som kommentar i Ökenkällan.
Allt gott!
Din trofaste vän
Nils Andreasson
Nils Andreasson har bett mig publicera denna kommentar:
SvaraRaderaBroder Rolf!
Kanske har du förhastat dig en smula när du helhjärtat ställer upp för allt i Stävares artikel? Ibland kan det vara nog så problematiskt att särskilja antijudaism (i Stävares fall) från antisemitism. I alla händelser så inbjuder antijudaismen till att motståndarna ger denna "teologi" beteckningen ersättningsteologi:
Det var därför vi fick ett nytt förbund, vilket innebar en fullbordan och avslutning av det gamla förbundet.
Själva uttrycket "avslutning av det gamla förbundet" pekar på en ersättningsteologi.
Det finns nog fler kristna än jag som menar att Gud har utvidgat sitt förbund genom Jesus Kristus till att gälla hela mänskligheten.
Hur den enskilda människan, jude eller grek uppfattar sitt eget ingående i detta förbund eller i det förbund som den enskilde hämtar från sin judiska tro är en samvetsfråga som ingen av oss har rätt att döma över.
Sedan kan väl du och jag vara överens om att det finns till synes oöverstigliga svårigheter för den troende juden att leva alltigenom rättfärdigt inför Gud. Gud räknar med den goda viljan och är snar att förlåta ellr hur? Skulle inte det gälla även den fromme juden som vill vägledas av den goda viljan men snubblar och faller?
Vidare skriver Stävare något som jag har lätt att instämma i:
"Det nya förbundet är universellt, det finns i Nya testamentet inte en skymt av en partisk Gud, som skulle gynna ett visst folk på andras bekostnad."
Men jag är inte med honom i följande påstående, eftersom jag hävdar att ingen av oss kan blicka in i Guds planer, inte ens teologie doktor Stävare:
"Ur kristet teologiskt perspektiv är därför judendomen som religion under tiden efter Kristus ytterst ett trots mot Guds frälsningsplan. Ett trots som inte bör uppmuntras av kristna teologer. Judendomen är helt enkelt en avslutad religion, men den har vägrat inse detta sakernas tillstånd."
Särskilt det upprepade i än mera kategorisk form än tidigare: "Judendomen är helt enkelt en avslutad religion" är mycket graverande. Stävare sätter sig här till doms över någonting där han saknar rätt att döma. Vissa former av folkkyrkligheten är ganska tomma på andligt innehåll (dop, konfirmation och vigsel av konvenans "för de vackra formernas skull"). Hyckleriet kan nog den som letar finna även inom pingströrelsen, så vi skall akta oss för att döma ut judendomen som religion.
Ändå kan jag vara enig med Stävare om att Göran Lennartssons uttryck "judarna är bärare av Guds löften" innebär en övertolkning av evangeliet (Dagen den 8 juni). Däremot har Paulus i romarbrevet ett löfte om att olivkvisten från det sanna olivträdet kan ympas in igen.
Problemet hos många pingstvänner är att man laddar Jesu frälsningsverk med en så otroligt stark och kategorisk, ja ultimativ innebörd att den subjektiva bekännelsen "Jag är frälst genom Jesus" tenderar att bli självrättfärdig. - Jesus har befriat oss från Lagens förbannelse, ja. Jesus har befriat oss från Guds vrede, ja. Men man kan uppleva Guds kärlek även utanför kristendomen. Man kan uppleva Guds närhet även utanför kristendomen. Det är farligt att hävda monopol på Guds välsignelse i den egna religionens namn. det är inget annat än självrättfärdighet på de andliga insikternas område.
Nils Andreasson
Broder Rolf, ta in det här i Ökenkällan om du accepterar det som en maning att inte förhasta sig. Själv kan jag inte komma med några nödvändiga nyanseringar,förtydliganden eller tillrättalägganden förrän tidigast den 20 juli då jag under den mellanliggande tiden befinner mig på resa. Du har lov att göra smärre redaktionella ändringar som inte förvanskar texten om det tjänar det goda ändamålet att publicera texten som kommentar i Ökenkällan.
Allt gott!
Din trofaste vän
Nils Andreasson
Mitt stöd för Stävare anser jag inte vara förhastat, men jag har inte tagit upp varje detalj i det han skrivit.
SvaraRadera