tisdag 12 oktober 2010

Är Sverige sekulärt?

Sverige anses vara ett sekulariserat samhälle, eftersom det är neutralt i trosfrågor. Svenska kyrkan är inte längre en statskyrka. Det finns krafter i samhället som vill avskaffa allt kristet och religiöst inflytande. De som gör det påstår också att Svenska kyrkan är en sekulär kyrka. Ett sådant påstående är naturligtvis osant och måste bemötas.
Först av allt kan vi konstatera att de religiöst troende blir fler trots påståendet om motsatsen, men den religiösa kartan förändras. Det är positivt att Sverige är ett föregångsland för religiös mångfald. Se mina tidigare inlägg.
Ur tidskrift nu citerar jag följande ur en artikel som har rubriken: ”Religiöst, sekulärt, postsekulärt” av Magnus Ringgren

”Men bilden av religionslösheten och ateismen som statsreligion är lika falsk som den av fädernas kyrka i Sveriges land. Livsåskådningarna är fortfarande ett slagfält. De förut så beskedliga humanetikerna har fått entreprenörsmässig och retorisk skjuts under namnet Humanisterna, och de försöker lägga åsiktsmarknaden under sig med diverse dyra kampanjer. Den senaste hette Gud finns nog inte och visade Davidstjärna, halvmåne och kors i gult på blå botten. Det såg snarast ut som en välmenande plaidoyer för ett mångkulturellt Sverige. De två tre tankeled som skulle föra från bilderna till beslutet att bli ”humanist” föll bort i den yviga visuella gesten. Denna retoriska miss får väl skyllas på det alltför stora och röstförvrängande patos som, enligt min och många andras mening, utmärker Humanisterna.

Precis som Humanisternas blågula bilder visar finns religionen kvar i det svenska samhället. Kyrkorna är inte nerlagda. De fungerar som meditativa rum för långt fler än de troende. Det byggs idag långt fler moskéer än kyrkor. Många av det sekulära samhällets riter kan tolkas religiöst som exempelvis alla dessa minnesplatser som spontant skapas efter brott och olyckor. Och allt fler i offentligheten bekänner sig som sagt till någon av de stora religionerna.”

Även om jag här menar att religiös mångfald är en nödvändig del, så inser jag också att vårt kristna trosarv är något som måste få en betydande plats särskilt i våra skolor, precis som Jan Björklund tydliggjort den senaste tiden. Sedan må Humanisterna ryta hur mycket som helst. Deras argument håller inte. Vår kulturhistoria kan inte förstås utan denna särskilda kunskap

Läs gärna hela artikeln där jag hämtat ovanstående citat

LÄS ÄVEN EN ARTIKEL I DAGEN OM CHRISTER STURMARKS UTTALANDE

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar