Somliga debattörer inbjuder till öppna samtal, men blir
väldigt lätt ömma om sina tår. Har enträget försökt att nå fram till ett
värdigt samtal med anledning av mitt tidigare blogginlägg med rubriken:
Den vars blogg jag länkade till har inte haft bråttom med
det, men än är det inte för sent.
När jag nu bemödat mig om att trots åsiktsskillnader länka
till flera av hans artiklar, så tycker jag det borde höra till normal artighet
att åtminstone svara på de frågor jag ställer
Det är mycket enkelt. Jag har inte bevakat min blogg och har dessutom problem med mitt Disqus-konto som hanterar kommentarer.
SvaraRadera
SvaraRaderaBäste Anders! Anledningen till att jag skriver och reagerar på det du skrivit är att du på din blogg har inbjudit till öppna samtal. Jag kan mycket väl ha förståelse för att du inte hinner svara mer, och jag tycker att det känns lite tråkigt, eftersom en del tillrättalägganden kunde vara nödvändiga för att vi skulle förstå varandra lite bättre.
Du skriver att Antje Jackelén är tydligt otydlig i sina svar på de utfrågningar som gjorts till henne i media. Jag tycker tvärtom att hon svarat mycket klokt och eftertänksamt. Om de tydliga svaren har uteblivit beror det på att frågorna ofta varit framställda på ett sätt som bara har ja eller nej som svar. I sin bok ”Gud är större”, som jag läst, är hon mycket tydlig.
Du skriver att A.J.visar på en tydlig otydlighet när hon säger att det finns fler vägar än Jesus till Gud. Hon har också sagt att för henne gäller tron på att Jesus är vägen till Gud. Jag har uppfattat att hon menar att de människor som inte känner Jesus eller tror på honom, ändå kan ha kontakt med Gud. Deras vägar till Gud kan säkert vara annorlunda än vår väg till Gud.
Beträffande din kritik av Sofia Camnerin, så vet jag inte riktigt vet vad du menar med de två teologiska vägarna som går åt olika håll. Jag har tyvärr inte läst hennes bok, men även hon anser sig vara felciterad i artikeln i tidningen Dagen.
Du skriver att hon vill problematisera de traditionella tolkningarna av korset och försoningen.
Hon skriver så här:
”Teologi om försoning behöver bli konkret och handling.
Paulus använde sin tids referensramar och bilder: offerritualer, syndabockstematik, juridiska och ekonomiska bilder, allt för att förklara hur Jesu död på korset tog bort det som skiljer människorna från Gud, nämligen synden. Jag skriver att Jesus dog på korset på grund av vår synd. Korset visar att Jesus kämpar mot synden, döden och lidandet och övervinner detta. Jag har en subjektiv tolkning av försoning i bemärkelsen att Gud är subjekt i försoningen, Gud är det handlande subjektet. Det är Gud som i Jesus kämpar mot och övervinner synd, död och lidande. Jag har en objektiv tolkning i bemärkelsen att Gud handlar i den yttre verkligheten”
Jag tycker inte att detta uttalande i tidningen Dagen är kontroversiellt på något sätt. Hennes övertygelse om att det är Gud som i Jesus kämpar mot och övervinner synd, död och lidande, är klockren och den stämmer även med min tro genom den insikt som Gud har gett mig genom den helige ande.
Jag kan inte begära att du ska tycka att min kritik av dina artiklar träffar, som du skriver, men jag önskar att dina kommande analyser av det andra har sagt ska vara ärliga och korrekta.