Judar, muslimer och kristna har samme far

Se här Påven Francis tal: som bland annat handlar om att bygga broar och att nå ut till alla. Broderskap är möjligt

Se orginalet här

Jag tror på blodets fridsförbund

Gud hade befallt Mose tillsammans med Aron, Nadab, Abihu och sjuttio av de äldste i Israel att stiga upp till Herren på berget Sinai. Där skulle de tillbe Herren på avstånd och Mose skulle ensam träda fram inför Herren Där skulle Mose få ta emot stentavlorna med lagen och budorden. Dessförinnan hade ett förbund upprättats mellan Gud och folket. Mose hade byggt  ett altare och rest tolv stoder. Man hade offrat brännoffer, slaktoffer och tjurar till tackoffer åt Herren. Det står att Mose tog blodet och stänkte av det på folket och sa: ”Se detta är förbundets blod, det förbund som Herren har slutit med er.”

Detta är vad bibeln talar om det gamla förbundets blod.

I det nya förbundet talas det om ett annat offer och ett annat förbund. Det nya förbundets blod som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Det står att Kristus har trätt fram som överstepräst för den himmelska helgedomen och för det goda som skall komma. ”Med sitt eget blod, inte med blod av bockar och kalvar har han en gång för alla trätt in i helgedomen och vunnit befrielse åt oss för evigt.” ”Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.”  Detta är blodets fridsförbund. ”Ty med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som blir helgade” Han gjorde det för mig. Han gjorde det för dig. Vad har vi gjort för Jesus?

Jag tror på blodets fridsförbund,

på korsets budskap stund för stund,

Du Jesus är min fasta grund.

Jag äger allt i dig

Allt vad du lovat har,

i tron jag emottar,

och du kan aldrig svika mig,

jag äger allt i dig.

Jag rening har uti ditt blod,

och i min själ din hälsoflod,

nu strömmar in med kraft och mod,

jag äger allt i dig

Jag knuten är med kärleks band,

vid dig och med din frälsarhand,

du leder mig i ökenland

jag äger allt i dig.

Jag älskar dig min frälsnings Gud

som lyssnar till mitt böneljud

och sänder svar med änglabud

Jag äger allt i dig

Allt vad du lovat har,

i tron jag emottar,

och du kan aldrig svika mig,

jag äger allt i dig.

Text: A.B. Simpson, Paul Ongman. Musik: C.H. Forrest

Segertoner nr 530

Rättfärdighet

Rättfärdighet är den trohet mot gjorda överenskommelser som skapar ett gott förhållande emellan människor.

Sam­ma tänkesätt tillämpas på förhållan­det mel­lan människor och Gud. Rättfärdig­het gente­mot Gud är tro­het mot ho­nom.

Låt oss ta ett exempel på rättfärdighet emellan människor: ”Jag lovar dig att komma och utföra ett arbete åt dig en viss tid och du väntar. Så kommer jag precis så som jag lovat i rätt tid och utför det arbete som vi kommit överens om. Du känner dig nöjd och ett gott förhållande skapas emellan oss.”

Detta är ett exempel på vad rättfärdighet är, men det betyder inte att vi är rättfärdiga mot varandra. Tvärtom. Vi sviker ofta gjorda överenskommelser och löften. Detta gäller också vårt förhållande med Gud. All vår egen rättfärdighet är som en fläckad klädnad Alla våra egna försök att bättra på våra goda gärningar.

Ja bibeln går så långt så att den säger: ”Ingen finns som är rättfärdig, ingen enda..”

Vi har misslyckats med vår trohet mot Gud. Ingen människa blir rättfärdig inför Gud genom laggärningar.

Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen..en rättfärdighet från Gud, genom tron på Jesus Kristus, för alla som tror.

En ny överenskommelse har upprättats mellan Gud och människor genom Jesus Kristus. Den nya rättfärdigheten är en gudomlig egenskap som vi får ta emot av nåd.

Utan att ha förtjänat det blir vi rättfärdiga  av hans nåd, eftersom han har friköpt oss genom Kristus Jesus.

Därför kan ingen längre döma mig för den skuld jag delar med hela mänskligheten. Det blir ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus. Han (Kristus) har gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag genom sitt offer, då han dömde synden i människan.

Därför kan lagens krav på rättfärdighet uppfyllas hos oss som lever efter vår ande och inte efter vår köttsliga natur..

Om vi tillhör Kristus Jesus så bor Guds Ande i oss. När vi lever ett andligt liv så innebär det att vi är fullkomligt fria från skuld och dom.

Rättfärdiggörelsen genom tron är en pågående process. Vi längtar efter det rättfärdighetens rike som skall komma och önskar att även du som läser detta bär på denna längtan.

Läs mera om detta i Bibelsällskapets uppslagsdel påämnet Rättfärdighet

Barack Obamas tal om religionsfrihetens betydelse

Se här Barack Obamas tal när han under den årliga bönefrukosten, på hotell Washington Hillton, vände sig till världens religiösa ledare i torsdags.

Här ett litet utdrag på den svenska översättningen av talet

Så varje gång vi samlas, det är en chans att avsätta rusa av vår vardag, att pausa med ödmjukhet inför en allsmäktig Gud, att söka hans nåd och, medvetna om våra egna brister, att komma ihåg förmaning från Romarbrevet , vilket är särskilt passande för oss i Washington: "Var inte anspråk på att vara klokare än du är." 

Så här lägger vi undan etiketter av parti och ideologi, och minns vad vi först: alla barn i en kärleksfull Gud, bröder och systrar som kallas för att göra sitt arbete själva. Men i detta arbete, som Lincoln sade, vår oro bör inte vara om Gud är på vår sida, men om vi är på Guds sida.

Och här ger vi tack för hans vägledning i våra egna individuella tro resor. I mitt liv, han riktade min väg till Chicago och mitt arbete med kyrkor som var inställda på att bryta den onda cirkeln av fattigdom i hårt drabbade samhällen där. Och jag är tacksam, inte bara för att jag var pank och kyrkan gav mig, utan för att det ledde till allt annat. Det fick mig att omfamna Jesus Kristus som min Herre och Frälsare. Det ledde mig till Michelle - kärleken i mitt liv - och det välsignat oss med två extra döttrar. Det ledde mig till public service. Och ju längre jag tjänar, särskilt i stunder av prövningar eller tvivel, desto mer tacksam jag är Guds styrande hand.

Nu, här, som amerikaner, vi bejaka de friheter utrustade med vår Skapare, bland dem religionsfrihet. Och, ja, skyddar denna frihet religion, vilket tillåter oss att blomstra som en av de mest religiösa länderna på jorden, men det fungerar åt andra hållet också - därför att religionen stärker Amerika. Modiga män och kvinnor med tro har utmanat vårt samvete och fört oss närmare våra grundtankar, från avskaffandet av slaveriet till medborgerliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter.

Daniel Grahn skriver om Obamas tal i sin senaste gästkrönikapå tidningen Dagen

Religiösa rättigheter

Att respektera en människas religiösa rättigheter behöver inte innebära att jag överger min egen övertygelse och kristna tro. Jag behöver inte känna mig hotad om jag själv vet var jag har min religiösa identitet.

”Grunden för min kristna identitet är tron på att Jesus, Kristus är min frälsare. I Sverige har vi frihet att ge uttryck för vår kristna tro, att förkunna budskapet som kan leda människor fram till denna frälsning.”……..

”Kan vi acceptera att människor med annan religion skallkunna bejaka sin religiösa identitet i Sverige?” Läs mera här!"

Det skulle vara värdefullt om vi kunde samtala om det här, på ett sätt som förhindrar fördomar och missuppfattningar..

I två artiklar i tidningen Dagen värda att läsa var och en för sig tas dessa frågor upp.

Så här skriver Pastor Per Arne Imsen i Göteborg i tidningen Dagen:

Jesus jämställs med andra gudar

”Relationer och sammanhang är viktigare än trosläror i den nya världsreligion som växer fram” Läs fortsättningen här

I dag får han svar ifrån Göteborgs interreligiösa råd:

Vår dialog är inte synkretism (=religionsblandning)

”Med anledning av pastor Per-Arne Imsens debattartikel ”Jesus jämställs med andra gudar” (Dagen 4/2) vill vi i Göteborgs interreligiösa råd, göra några klargöranden för att förhindra fördomar och missuppfattningar som lätt kan uppstå beträffande den interreligiösa dialogen.” Läs fortsättningen här

”Den interreligiösa dialogen har uppstått genom att ledare för olika religioner på ett nyktert sätt blivit medvetna om att samhället har förändrats till ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Konsekvensen av det, om man vill främja det allmänna goda, är att de olika religiösa grupperna måste lära sig att respektera och åtminstone tolerera varandra för att leva i fred. Ett bra sätt är att lära känna varandra och ta bort fördomar om varandra. Där finns inte plats för någon synkretism som pastor Per-Arne Imsen skriver om i sin artikel.”

Signaturen WO! skriver ganska provocerande i en kommentar på det citerade blogginlägget att sekulärhumanismen skulle vara med i det interreligiösa rådet. Är det ironi i hans fråga? Det är ju fel att påstå att sekulärhumanismen som vänder sig emot religiösa och metafysiska förklaringsmodeller av verkligheten,skulle ha en plats i detta råd 

Kan du höra Jesus gråta? – Ett vittnesbörd som berörde mig

Låt mig få säga att jag är så tacksam för den församling jag tillhör här i Motala. Vi deltar regelbundet på onsdagsförmiddagar då vi samlas till bön, bibelläsning och samtal. Det betyder så mycket för oss att tillsammans med vänner få samtala om det som rör sig i våra hjärtan.

Dessutom brukar vi för det mesta vara med på söndagens förmiddagsgudstjänster. Det är så roligt att möta både äldre och yngre. Vi har ett omväxlande program som passar alla. I en skön atmosfär av lovsång, predikan förnimmer vi ofta att Gud är nära..

Förra söndagen hade vi samlats till en ”Nära livets gudstjänst” Vår pastor intervjuade personer, som fick berätta om sina liv. Sigvard en vital 93 åring som kunde fängsla oss med sin långa livserfarenhet. Lisen, som är läkare kunde berätta vad tron och församlingsgemenskapen betytt för henne. Pastor Bernt är en fantastiskt duktig intervjuare och varje intervju var verkligen ordentligt förberedd

Vi hade också besök av en pastor ifrån Minsk i Vitryssland. Denne pastor berättade bland annat att han medan han befann sig här i Sverige hade märkt den likgiltighet som finns bland människor i allmänhet inför budskapet om Jesus. Han hade hört Jesus gråta över de människor som var grannar med honom där han för tillfället bodde. Jesus grät över att de inte ville höra talas om vad han gjort för dem och för oss alla. Jesus grät över att ingen ville göra något för att dessa människor skulle ändra sig. Trots sina språksvårigheter så fick han hjälp med att översätta en inbjudan på svenska till grannarna. Han inbjöd till ett möte i en gäststuga där han bodde. En kvinna som kommit till detta möte talade om att hon för sin del hade gjort så gott hon kunde, varit en god människa och försökt att leva ett bra liv. Skulle inte detta kunna räcka utan att hon också behövde Jesus?

Denna kvinna är inte den enda som har det på det viset. Det finns så många goda och präktiga människor i vårt land som Jesus gråter över. Varför är det så? De är likgiltiga inför budskapet om Jesus. Frågan jag ställer är: ”Vad gör vi åt detta?” Hör vi, liksom denne ryske pastor, att Jesus gråter, precis så som han grät över Jerusalem en gång? Vi behöver initiativkraft och fantasi, att finna nya vägar ut till en värld som behöver få höra talas om Jesus. Större frimodighet att behärska vårt språk om Jesus i våra hem och bland våra grannar. Kanske det behöver översättas till de språk som talas bland invandare som kommit till vårt land.

”Kyrkan av i dag behöver ett ökat mod och självförtroende att stå upp för sin tro och övertygelse, men måste göra det på ett sätt som bottnar i den fridsfurste och nådefulla frälsare som man följer.” skriver Carl Henrik Jaktlund i Dagen

Kristnabudskapet behöver tydliggöras 

Gud, när du talar till mig om det stora behov som finns. Ge mig då kraft att stanna, när jag skall stanna och att gå när jag skall gå.

Marcus Birro om blivande ärkebiskopen

Marcus Birro skriver på sin blogg  precis det jag tidigare skrivit att vi är med och splittrar när vi krigar mot varandra. Detta är också vad Påven Franciskus kallar för en skandal. Något som är ovärdigt och till skada för den kristna enheten.

Birro skriver: ” Ett annat ord på den onde är ju splittraren…

Det borde egentligen räcka för att vi med all kraft och innerlig iver ska försöka ena Kristi kropp”.

Plötsligt gör Birro en fullständigt obegriplig kovändning när han i samma blogginlägg skriver:

”I tider när blivande ärkebiskopen skriver i en studenttidning i Skåne att Josef är Jesus biologiske far kräver sanningen av oss att vi står upp för Guds ord. För sanningen.”

Läs hela artikeln här!

Jag har tyvärr inte hittat det påstådda citatet om Josef,

(Marias man som enligt Matteus evangeliums första kapitel finns med i Jesu släkttavla)

Däremot hittade jag ett annat citat ur Studenttidningen Lundagård av Biskop Antje:

”Budskapet är att Gud blev människa när Jesus föddes. Det centrala budskapet är att den mest radikala gränsen som vi kan tänka oss, den mellan mänskligt och gudomligt, rivs ner genom att Gud kommer till oss, i en människa, i ett barn. Det är en oerhörd uppvärdering av det mänskliga.” 

Detta är så långt jag förstår motsatsen till det Birro påstår att hon skrivit i Studenttidningen

Läshär artikelns rubrik: Den kristna meningen