Kan det komma något gott ifrån religion?

Kan det komma något gott från religion?

När vi ställer den frågan kan vi inte tala om andra religioner, utan i stället om alla religioner, inklusive vår egen, om vi anser att vi har någon.

Jesus och vår relation till Gud.

Det finns några som menar att tron på Jesus inte är en religion utan en relation, vilket i så fall skulle skilja kristendom från andra religioner. Läran om Jesus förutsätter att vi skall leva i en relation till Gud där Jesus är vägen till Gud. Detta är sant, men vi som är Jesustroende är nog också religiösa tror jag. Vad menar vi med ordet religiös? Några menar att den är religiös som ägnar sig åt religion utan att ha lärt känna Jesus. Detta förknippas av många som en död tro men när vi tänker på att det handlar om att ha kontakt med Gud och ägna sig åt gudsdyrkan, så kan man ju säga att även en kristen är religiös. Vi är inte kristna för att vi bor i ett så kallat kristet land. Vi är det om vi tagit emot Jesus Kristus som vår personlige Frälsare.

Religionens återintåg i väst.

Det finns många som menar att religionen gör sitt återintåg i väst, och då handlar det naturligtvis om de främmande religionerna som följer med alla de människor som kommer till vår del av världen. Det är inte längre tabu att vara religiös. Religionen har gjort sitt intåg i det offentliga rummet. Det finns inte något monopol på vilken religion som skall ha det största inflytandet i vårt land där religionsfrihet råder.

Vårt förhållningssätt till religion

Hur skall vi förhålla oss till detta? Är det farligt med religion? Är den "roten till allt ont?" som som Richard Dawkins uttrycker det. Det finns ju många som menar att religionen ligger bakom alla krig och allt våld i världen. Det går inte att förneka att det finns mycket religiös och extrem fanatism som kan ge näring åt sådana tankar, men att påstå att all religion är farlig är helt absurt. Låt oss i stället analysera frågan: "Kan det komma något gott ifrån religion?" Jag gör det utifrån en bok som jag har läst av en av Englands främsta filosofer och teologer Professor Keith Ward och hans bok: "Den farliga religionen." De frågor han där tar upp är viktiga för vår tid. Inte på det sättet att vi skulle hitta en syntes mellan religionerna. Det tror jag inte på, men att vi däremot kunde hitta en fruktbärande dialog mellan religionerna och de troende, där vi kunde avliva de myter och förutfattade meningar som finns bakom trosbarrikaderna vi rest mot varandra. Vi har verkligen något att dela med oss av till varandra.

Så här står det på sidan 58 i nämnda bok om religionens unika bidrag:

"Det mest grundläggande som utvecklade religioner bidrar med i fråga om sociala attityder är ett sinne för det heliga, för något som är så gott att det är värt ovillkorlig vördnad. Detta sinne för det heliga manar människor att uttrycka något av den godheten i sina egna liv och att ägna sina liv åt att få större kunskap om detta goda. Judendomens, kristendomens och Islams Gud är ett väsen av rättvisa, barmhärtighet och nåd, som befaller människor att vara rättvisa, barmhärtiga och välvilliga, och som lovar dem som är rättvisa ett liv bortom döden i förening med det absolut goda. Det högsta Jaget i många indiska religioner är en verklighet med högsta tänkbara vishet och lycka. Kunskapen om detta får människor att inse att alla ting är en del av det Högsta Jaget och värda vördnad. Föreningen med detta Högsta Jag kan uppnås genom liv som präglas av medlidande och obundenhet. Tao eller himlens väg är i vissa österländska religioner en grundläggande moralordning som finns inskriven i universums struktur, som kallar människor att leva enligt denna rättviseordning, och som stakar ut levnadssätt som ger tillfredsställelse, hänsyn och inre glädje. Det finns andra religioner än dessa. Men samtliga stora religioner betonar den objektiva existensen av moraliska ideal, betydelsen av moraliskt beteende och möjligheten för individer och samhällen att uppnå ett gott och lyckligt liv. I de flesta länder hör religionerna till de viktigaste förmedlarna av moralisk utbildning. Men vad religionerna uttrycker i dessa grundläggande trosövertygelser beror på i vilka historiska och sociala sammanhang de säger det.." (slut citat Keith Ward)

Yoga, mindfulness och österländsk andlighet

En av mina vänner som arbetat i Indien, skrev att människor kom till kristna kyrkor för att bli befriade ifrån andar i sin gamla religion. Detta är säkert sant, men långt ifrån representativt för alla religiösa människor i Indien.

Det finns en del som anser att vi fått in österländsk andlighet i form av yoga och mindfulness, som en beteendeterapi och att detta skulle vara någonting man vill varna för på grund av att det har sitt ursprung i en främmande religion. Det finns en uppfattning om att man använder sig av så kallat mantra i dessa terapier och att dessa är namn på hinduiska gudar. När man upprepar detta mantra så tror man att man öppnar sitt inre för de andar som påstås skulle finnas i dessa mantran. Det är just sådana uppfattningar som får många kristna att bli rädda för de här terapierna. Men det finns andra som funnit det vara en väg ut ur emotionell stress. De som ägnar sig åt dessa terapier här i väst menar att det inte alls handlar om något religiöst.

Jag läser i tidskriften Nod , som är utgiven av Örebro Missionsskola, om en pastor som heter Karin. Hon fick uppleva en smärtsam konflikt i en församling där hon arbetade och blev tvungen att sluta sin tjänst. Efter fem år av sjukskrivning och arbetslöshet kom hon med i en meditationsgrupp för kvinnor. Där blev massage, meditation och mindfulness som viktiga steg för henne. I den grupp hon gick med blev hon rehabiliterad. Eftersom hon inte längre kunde arbeta som pastor i församling startade hon senare en egen hälsoklinik. Karin utbildade sig till massageterapeut och gick sedan en introduktionskurs i Mindfulness.

Mindfulness, som har sitt ursprung i buddhismen handlar om att stanna upp och ta vara på ögonblicket här och nu och att lämna det svåra som ligger bakom. Detta sker genom att man blir förankrad i sin egen andning. Man följer både in och utandning. Det låter enkelt, men det kräver träning, eftersom tankarna drar iväg åt olika håll, särskilt om man är stressad och orolig.

Den första gången Karin åkte på kurs var hennes önskan att kunna lämna det svåra hon gått igenom. En sån här grupp skulle inte vara rumsren i kyrkan, och det smärtar mig. säger Karin.

I samma tidning läser jag om en kvinna som heter Grete. Hon hade försökt att använda metoder från yoga och zen i den kristna bönen, men hon upplevde att det var svårt att skilja ut yoga från hela paketet och ansåg att de genom övningarna blev allt mer "hinduiserade" Yoga har sitt ursprung i hinduismen. De främmande lärdomar som Grete menade att man öppnar sig för är bland annat att man börjar tro på reinkarnation. (återfödelse), utan att veta något om hinduism Hon menade att det man gjorde med kroppen också öppnade sinnet för främmande lärdomar.

Läran om reinkarnationen (Ur Den farliga religionen av Keith Ward sidan 226-227)

"Läran om reinkarnationen eller återfödelsen ingår i de flesta indiska religiösa livsåskådningarna, och den verkar skilja sig väsentligt från den abrahamitiska tron på kroppens uppståndelse. Och visst skiljer den sig väsentligt. Det är ingen mening med att låtsas att alla religiösa synsätt är likadana. Men även här kan vi hitta anknytningspunkter och aspekter av det indiska synsättet, som kan ge verklig insikt i frågor om människans liv och om livets mål. Anknytningspunkten är omsorgen om att det bortom detta liv finns belöningar och bestraffningar för vad vi har gjort. Det som binder oss vid lidandet är vår okunnighet om den högsta Andens existens och vår bundenhet till själviska begär. Den religiösa vägen handlar om att besegra bundenheten och bli medveten om det högsta Jaget. Läran om återfödelsen är ett sätt att säga att vi kan fortsätta lära oss och växa till efter det här livet, tills vi äntligen övervinner upplevelsen av ett egoistiskt jag och fullständigt uppgår i det enda högsta Jaget. Detta är människans slutmål. Betoningen på den gudomliga närvaron inom var och en, i "hjärtats grotta", på att se människans tillvaro som en del av en färd till ständigt växande kunskap och medkänsla och på att se alla ting som existerande inom Gud, den enda självexisterande verkligheten av högsta vishet och lycka - allt detta är positiva övertygelser. Att acceptera dem skulle förväntas öka människans vishet, glädje och medkänsla. Som med allt mänskligt finns det också negativa aspekter, och många kan inte acceptera att dessa trosföreställningar verkligen är sanna. Men om frågan gäller huruvida religiösa trosföreställningar är farliga eller bidrar till människans välbefinnande kan det inte råda mycket tvivel om att trosföreställningar som dessa, om de accepteras uppriktigt och omsätts i praktiken, kommer att ge upphov till liv med större vishet och medkänsla. I den bemärkelsen kan vi, även om våra egna övertygelser ser mycket annorlunda ut, säga att de centrala trosföreställningarna i de stora indiska traditionerna väsentligt bidrar till människans bästa. (Keith Ward, Den farliga religionen)"

Hur skall vi möta Islam?

"Under den senaste tiden har fenomen som radikalisering och extremism ökat i samhället och blivit orsak till oro i hela landet. Många ungdomar födda och uppvuxna i Sverige har begett sig utomlands för att föra en blodig "jihad" med terroristgrupper i främmande länder. Beklagligtvis har hundratals muslimska ungdomar från Sverige anslutit sig till terroristorganisationen IS, och många av dessa har spillt sina liv helt i onödan i vad de trodde var en god gärning. Ett stort behov har känts att ta verkliga och omedelbara åtgärder för att motverka och utrota problemet med radikalisering och våldsbejakande extremism. I bakgrund av detta behov och oro från alla håll, har Ahmadiyya Muslimska Samfundet (AMS) inlett en massiv rikstäckande informationskampanj i form av en unik och ögonöppnande produktion som kombinerar föreläsning och videopresentation för att gräva i denna fråga. Det är dags att agera. Det är dags att stoppa krisen nu!"

Så skriver man ifrån Ahmadiyya, Muslimska samfundet i Sverige, som etablerades 1956. Deras första moské byggdes i Göteborg 1976. Nasirmoskén i Högsbohöjd. De uppmanar oss att delta i deras kamp mot radikalisering och våldsbejakande extremism.

Muslimerna är inte våra fiender. De är våra vänner. Kristendomen och Islam är världens största religioner. De flesta muslimer och de flesta kristna vill leva i fred och samexistens med varandra. Om vi vill ha fred på vår jord måste vi lära oss att möta alla muslimer som vänner. När jag som är kristen bekännare möter en muslim, så är det en medmänniska jag möter. Då spelar inte religionen någon roll. Vi möts på samma nivå men med respekt för varandras integritet. När vi förkunnar evangeliet, som är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, så får det inte ske genom att vi påtvingar dogmatiska trossatser. Nej det är Guds Ande som överbevisar om vi på ett enkelt sätt förmedlar den upplevelse vi själva gjort av evangeliets förvandlande kraft.

Den senaste tiden har vi på ett kusligt sett blivit påminda om att det finns militanta, muslimska grupper som har religionen som täckmantel. De har målsättningen att förinta västerländska, sekulariserade demokratier och med maktmedel ersätta dem med ett världsomfattande islamiskt samhälle, styrt av sharia eller den islamiska lagen.

Så här skriver Sameh Egyptson, islamolog och religionsforskare vid Lunds universitet i tidningen Dagen onsdag 17 september:

”Jag får ofta frågan från Sverige om hur mina muslimska demokratiska vänner i Egypten reagerar på Islamiska statens (IS) blodiga framfart. Svaret är att man reagerar mycket starkt. Krigsmännen i IS kallas för galningar och kriminella och ses som personer som missbrukar Islam för sina egna syften. Islam betraktas av de flesta muslimer i Egypten som fredens religion.”

Det finns texter i Koranen som uppmanar till krig och våld. Sameh Egyptson uppmanar Sveriges muslimer att ta avstånd från dessa. ”Allt fler troende muslimer ifrågasätter religiösa trossatser”,skriver han.

”Den traditionella bokstavstolkning som i dag används av de flesta myndigheter och predikanter i den muslimska världen bidrar till att legitimera IS och jihadisternas framfart och är därmed ett brott mot mänskligheten.”

avslutar han.

Det finns även texter i Bibeln som kan missbrukas. Kristna fundamentalister och bokstavstolkare framhåller gärna lösryckta bibeltexter som försvar för all möjlig galenskap. Låt oss med öppna ögon se och ta avstånd från detta. Kristendomen bygger ju på förståelsen av Jesu liv och undervisning.

Enligt de militanta muslimska grupper som använder våld och terror för sina syften, så finns det inga sant muslimska samhällen. Det innebär att alla samhällen överallt måste förintas och besegras. Den förföljelse som utbrutit i många delar av världen är ett hot inte bara mot kristna utan även mot muslimer.

Så ser verkligheten ut i dag, men det finns ingen anledning till att spekulera i hur det ser ut i morgon. Det finns många antikrister i världen, men för mig som kristen bekännare innebär inte framtiden kaos och förintelse. Jag tror på det kristna hoppet. En tro som inbjuder mig till att kämpa för en bättre värld utan fruktan för det som skall komma. Jag väntar inte på Antikrist utan på Jesus Kristus. Det är i hans hand jag lagt mitt liv och min framtid.