Det är viktigt att skilja mellan den moderna staten Israel som en politisk och nationell enhet som grundades 1948, och det forntida Israel som beskrivs i Gamla testamentet, vilket var en teokratisk nation med en unik relation till Gud enligt det judiska förbundet. Här är de viktigaste skillnaderna:
Modern Staten Israel:
- Natur: En sekulär, demokratisk stat med en majoritet av judiska medborgare, men medborgarskapet är öppet för alla oavsett religion eller etnicitet. Även om judisk kultur och historia är centrala, styrs staten av modern lagstiftning, inte direkt av religiös lag (även om religiösa partier har politisk inflytande).
- Geografi: Upptar en del av det historiska landet Israel, men dess gränser är ett resultat av moderna konflikter och internationella avtal och är fortfarande omtvistade.
- Syfte: Grundades som en tillflyktsort och ett nationellt hem för det judiska folket efter Förintelsen och århundraden av diaspora och antisemitism. Dess primära mål är att säkerställa säkerhet och välstånd för sina medborgare.
- Relation till Gud: Staten Israel gör officiellt inga anspråk på att vara en direkt fortsättning på det bibliska Israel i teologisk mening. Även om många invånare är religiösa judar som ser en koppling till det forntida Israel, är statens grundval politisk och historisk snarare än direkt teologisk.
- Tempel: Det judiska templet i Jerusalem förstördes för länge sedan (år 70 e.Kr.) och har inte återuppbyggts. De heligaste platserna är under religiös kontroll, men staten som sådan är inte direkt engagerad i tempelkult.
Det Gamla Testamentets Israel:
- Natur: En teokratisk nation som stod i ett unikt förbundsförhållande med Gud. Dess lagar och styre var direkt kopplade till Guds bud och instruktioner, förmedlade genom profeter och präster.
- Geografi: Det utlovade landet Kanaan, med specifika gränser som beskrivs i Bibeln (även om dessa gränser historiskt sett varierade). Jerusalem med templet var det centrala religiösa och politiska navet.
- Syfte: Att vara ett "heligt folk" och ett "kungarike av präster" (2 Mosebok 19:6) som skulle vittna om Guds sanning och välsignelse till de andra nationerna.
- Relation till Gud: Nationens identitet och existens var helt beroende av dess lydnad och trohet till Gud och det förbund han hade upprättat med dem genom Abraham och Mose.
- Tempel: Det fysiska templet i Jerusalem var centralt för deras tillbedjan, där offer frambars och Guds närvaro manifesterades (i det allra heligaste).
Sammanfattningsvis:
Den moderna staten Israel är en politisk återkomst av det judiska folket till en del av sitt historiska hemland, driven av sekulära och historiska faktorer. Det forntida Israel var en religiöst grundad nation med ett unikt teokratiskt förhållande till Gud enligt det Gamla testamentets förbund. Även om det finns en historisk och kulturell koppling mellan de två, är de fundamentalt olika i sin natur, styrelse och primära syften.
Många religiösa och teologiska perspektiv finns kring hur den moderna staten Israel förhåller sig till de bibliska profetierna om Israel, men det är viktigt att skilja mellan den moderna politiska entiteten och det teologiska och historiska "Israel" som beskrivs i Gamla testamentet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar