Kristen enhet eller splittring?

Bengt! Jag tycker om ditt blogginlägg, (som man kan läsa här) i stort, och jag tar mig friheten att bädda in youtubefilmen med påven i min blogg. Trots att jag har en del invändningar på det du skriver kommer jag också att länka till ditt blogginlägg. När påven skriver om de kristnas enhet, så tror jag att han menar att enheten inte handlar om de teologiska uppfattningar som ofta skiljer oss åt. Dessa uppfattningar får inte skapa splittring. Det är just en sådan splittring som är en skandal.

Därför har det som påven skriver ingenting att göra med Jesusmanifestationen. Upprinnelsen till denna manifestation är Jesusmanifestet, som skrevs 2003. Det var en debattartikel i Svenska Dagbladet av dåvarande ledaren för Pingströrelsen Sten Gunnar Hedin och Katolska kyrkans svenske biskop Anders Aborelius. Detta manifest skrevs som en reaktion på dåvarande ärkebiskopen för Svenska Kyrkan K.G. Hammar och den liberalteologiska syn som han företrädde. Jesusmanifestet blev tyvärr en splittringsfaktor bland de kristna i stället för ett samlande dokument. Dokumentet blev startskottet för en långdragen debatt i svenska medier och enligt min uppfattning har detta spätt på den splittring och det missförstånd som redan tidigare fanns mellan evangelikala och liberala. Detta fortsätter, eftersom de evangelikala teologerna ser det liberala och postmoderna tänkandet som fiende till traditionell kristen tro.

Om Jesusmanifestationen befäster denna splittring så är det därför att den tydliggör skillnaderna mer än likheterna. Jesusmanifestatione(r) behövs på både riks och lokalplanet

Jag känner mig något ambivalent till det du skriver och hoppas att du förstår vad jag menar. Hoppas att du också i vad jag tidigare skrivit förstår vad mitt huvudsakliga syfte är. Jag vill betona min högaktning till den debattstil du företräder. Kom ihåg: Vi är närmare varandra än vad vi tror. Guds frid till dig broder!
(Min text är något omarbetad i slutet av detta inlägg med början på meningen Om Jesusmanifestationen.....)