Liberalteologi och sekularisering, två sidor av samma mynt?

Många upplever att kristenheten befinner sig i en kris just nu och man är väldigt upptagen med att finna orsaker till denna kris. I stället för att se på Jesus och löpa framåt i den tävlingskamp som är oss förelagd, så som skriften säger, så är man paralyserad av det negativa och destruktiva. Man drar åt olika håll i stället för att söka enighet och samförstånd. Denna splittring tycker jag är den största orsaken till kris.

Liberalteologi och sekularisering är två sidor av samma mynt skrev någon i Dagen. Behöver det verkligen vara så? Om man med sekularisering menar att samhället blivit mer sekulariserat, så är det ju faktiskt så att samhället alltid varit det. Om man menar att liberalteologin gjort kristenheten mera sekulariserad så är det ju en helt annan sak. I så fall skulle ju de som förespråkar liberalteologiska tankar ha avfallit ifrån den kristna tron. Detta stämmer ju inte.

Om det nu är så att kyrkorna håller på att tappa sin attraktionskraft så tror jag att detta i viss mån beror på att vi håller på med allt för mycket navelskådande och inomkyrkligt gräl. Under tiden får andligheten utanför kyrkorna allt för mycket oönskad näring av nyandliga rörelser.

Hur skall vi förhålla oss till allt detta? Jag tror att nyckeln kan ligga i att vi förutom att skapa kärleksfulla relationer som leder människor till tro på Jesus, också finner platser där vi tillsammans med andra troende kan samlas till bön och kristen gemenskap. Detta är inte något nytt, men jag tror att vi måste lägga ner mer energi på den delen i stället för den inbördes splittring som en del vill hålla på med.

Bengt Gustavsson, ledamot av EFS riksstyrelse

blir både förvånad och lite besviken över hur Olof Edsinger som är  teolog och generalsekreterare för Salt barn och unga i EFS  genast och med sådan retorisk kraft ger sig på kyrkans blivande  ärkebiskop

Jag har tidigarelänkat till Edsingers artikel Gör det nu igen.

Antje Jackelén är värdstörre respekt, skriver Bengt Gustavsson.

Budskapet om unike Jesus är fantastiskt. Jag har svårt att se varför värnandet om dettabudskap skulle ”förminska människor”, svarar Edsinger.

Ett mycket häpnadsväckande svar, eftersom varken Bengt Gustavsson eller någon annan, allra minst Biskop Antje har sagt så. När kända teologer uttalar sig på det viset anser jag att de borde vara mera sanningsenliga. Det är ingen som har hindrat Olof Edsinger att kritisera teologin hos den blivande ärkebiskopen, men att föra människor bakom ljuset genom att felbedöma det som verkligen blivit sagt tycker jag är ovärdigt.

Det är egentligen tråkigt att behöva deltaga i denna nesliga debatt, men jag gör det enbart av den anledning att jag inte klarar av att förbli passiv inför dessa orättvisa retoriska påhopp. Det finns ingen anledning för oss att göra oss till talesmän för den världsvida kyrkan. Vi har ett ansvar för det som sker i Sverige. Vårt uppdrag är att se på Jesus och förkunna frälsningens budskap.