Nyårsbrev till en vän

Hej min vän!

Förstår av det du skrev i ditt sista mail att du också far illa av den kritik som riktas mot Svenska kyrkan. Man kan nog konstatera att ingenting är svart eller vitt. Jag försöker att förstå anledningen till den uppkomna situation som får exempelvis Olof Edsinger att skriva så som han gör när han försvarar konfirmationsprästen i Luleå stift och anklagar domkapitlet. Det gäller prästens uttalanden på ett konfirmationsläger i somras om homosexuella relationer och om evolutionsteorin. Frågan är ju om hon hade rättighet att ha sina egna åsikter i dessa frågor, när hon visste att de stred mot det som man står för i Svenska kyrkan. Dessutom visade det sig att många av konfirmanderna tog illa vid sig av hennes sätt att hävda sin egen uppfattning om hbtq personers livsval, som att Gud inte ville detta och att homosexualitet är synd. Om en pingstpastor exempelvis skulle förkunna att Bibeln inte är Guds ord, så är ju detta jämförelsevis en lika stor anledning till att den pastorn inte längre vore önskvärd som förkunnare. Det skulle aldrig hjälpa att pastorn hävdade att detta endast var hans egen uppfattning. Han skulle ändå anses vara olämplig eftersom han inte varit lojal emot den kyrka där han förkunnat detta.

Jag har svårt att tro att avsikten är att försvara konfirmationsprästen. Det är lättare att tro att det är andra orsaker som ligger bakom den hetsiga anklagelsen mot Svenska kyrkan.

Det är tyvärr så att både EFS och andra inomkyrkliga rörelser är de som är mest högljudda. Det var fel av mig att skriva att det är från frikyrkligt håll som kritiken föreligger. Varken EFS eller Olof Edsinger räknar sig som frikyrkliga. Nu kan man visserligen säga att alla evangeliska kyrkor numera är frikyrkor, sedan kyrkan skildes från staten. Trots detta lever begreppen "frikyrklig" och "kyrklig" kvar och vi uttalar oss fortfarande så som om de skulle existera.

Du min vän skrev att du tagit avstånd ifrån det frikyrkliga sammanhang du tidigare tillhört, eftersom du numera möter respekt ifrån Svenska kyrkan där du blivit sedd och accepterad. Du blev förr utnyttjad och bestulen på din rätt till ett eget liv och tänkande. Detta är helt oacceptabelt. Så får det helt enkelt inte vara, men tyvärr så vet jag att det är många som blivit sårade på samma sätt

Jag är glad för din skull att du har funnit ett nytt sammanhang där du fått hjälp med att bearbeta det som tidigare varit till skada för dig.

Jag kan inte säga att jag haft det likadant som du, fastän jag är uppväxt i Pingst. Det finns ingen som har bestulit mig på min egen rätt till ett eget liv och tänkande. För mig blev min barndoms frikyrka en trygg plats, där jag fick växa i min tro på Gud och där jag fick göra andliga upplevelser som jag aldrig har ångrat.

Detta innebär inte att jag upphört att ifrågasätta det som varit fel och dessutom fortsätter jag att göra detta även numera. Det finns mycket som jag ser annorlunda på i dag jämfört med när jag var yngre. Både min gudsbild och min människosyn har förändrats och det är jag väldigt tacksam för. Det handlar om en process som haft sin början för länge sedan och som fortsätter förhoppningsvis så länge jag lever.

Det är ingen ide att älta i sådant som är negativt och som kan få mig att känna bitterhet över sådant som varit. Bitterheten är till skada och den bör jag bekämpa så att den inte får fäste i mitt liv. Du skrev att du mått dåligt av hackandet som skapar disharmoni och olycka. Ja sådant mår man verkligen dåligt av. Just därför tror jag att man för sitt eget välbefinnande bör fly sådana miljöer, som jag också förstår att du har gjort.

Nu får jag önska dig Ett Gott Nytt År!

Din vän Rolf