Jag tror på Gud och bibeln fortsättning del 2.

 DEL 1 SE HÄR

”Jag skäms inte, för jag vet vem jag tror på” skrev aposteln Paulus i sitt brev till Timotheos. Jag är glad att jag får instämma i detta. Det är viktigare att veta vem man tror på än vad man tror på. Man kan tro på väldigt mycket, ja man kan till och med säga att man tror på Gud, fastän man inte gör det. Jesus säger:

”Inte alla som säger Herre, herre till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja.”

Ingen, absolut ingen blir salig på sin egen tro. Det är en myt, kom ihåg det. För mig (obs!!) är tron på Jesus den saliggörande tron.

Vi kan aldrig säga att vi tror på Jesus om vi inte tror på bibeln. Vi kan inte heller säga att vi tror på bibeln om vi inte tror på Jesus.

För mig och för många troende är bibeln boken som handlar om Jesus. Inte bara nya testamentet utan även det gamla testamentet. Sanningen om Jesus lyser underbart och härligt för oss ifrån bibelns första till sitt sista blad. Det finns många texter i bibeln som man kan förstå och enhetligt tolka, men det finns också en del texter, som är höljda i dunkel och som inte behöver förklaras.

Det som är huvudbudskapet kan vi kalla för summan.

”Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets lagar varar evinnerligen”. Ps. 119:160

Den eviga sanningen som alltid består är Jesus. Den löper som en röd tråd genom hela bibeln.

Att rycka ut texter i bibeln ur sitt sammanhang och bygga upp mänskliga läror och regler har åstadkommit mycket strider och schismer i alla tider. Om skillnaden mellan Guds ord och människors regler har jag skrivit i den här texten:

https://rolferic.blogspot.com/2021/06/guds-ord-och-manniskors-regler.html

Den som menar att det är lika viktigt att veta vad man tror på än vem man tror på hamnar ofta på kollisionskurs med bibeln, eftersom en del bibeltexter uttrycker sanningen på olika sätt och därför kan missförstås.

”Det är detta som kallas för selektiv bibeltolkning. Man tolkar bibeln utifrån sina egna syften för att skapa en lära som man anser vara grundad på bibelns auktoritet där bokstavstron är själva utgångsregeln för läran. Är det detta Jesus menar när han säger att de sätter Guds ord ur kraft? Observera att det är en fråga och inte ett påstående. Om vi använder bibeln för att beskriva något som inte är förankrat i verkligheten utan i vår egen fantasi så är vi som fariséerna och de skriftlärda. Vi skapar regler som vi funnit i en selektiv bibeltolkning och det är inte då Guds ord vi förkunnar.” (Citat från ovanstående källa)

I tidningen Världen i dag finns en insändare av en ungdom som är 18 år. Texten har fått en viss uppmärksamhet . Han är orolig för vart den svenska kristenheten är på väg, och då särskilt ungdomsverksamheten och ungdomsledarna. Han nämner de ungdomsevent han varit med på i Nyhem och Unite och menar att han tillhör en generation som visserligen tror på Jesus men inte på bibeln. ”Vi har tappat bibelundervisningen till ungdomarna i min ålder...vi har börjat predika ett evangelium där man inte behöver avsäga sig något.” skriver han. Vidare att många anser att sex före äktenskapet inte är någon synd. Ungdomsledare dricker alkohol och traditionella kristna värderingar överges. Vidare menar han att den som vill följa dessa normer anses vara konstig.

Om det är sant som denne unge man skriver så är det sannerligen inte något jag vill applådera, men när jag ifrågasätter detta får jag veta att jag är för gammal för att ha koll på läget och mitt resonemang som innebär att jag inte tror att beskrivningen är verklighetsförankrad anses vara önsketänkande. Det må så vara men om jag har fel, så borde flera ungdomsledare ge sig till känna och förklara om beskyllningen som riktas mot kristenheten är sann eller inte.

Vad har nu detta att göra med det jag nu skriver i den här artikeln?

Jo det handlar om vår syn på bibeln. Som jag tidigare har skrivit så tror jag att bibeln är Guds ord till oss människor, men att vårt sätt att läsa bibeln och tolka dess summariska sanning är något helt annat än att göra egna läror och avvikelser genom att tolka bibeln selektivt.

Ungdomar i dag behöver mötas av förståelse och respekt ifrån sina ledare. Intellektuell hederlighet i tolkningen av bibeltexter innebär att vi också måste ha klart för oss bibelns huvudsyfte. Bibeln är exempelvis ingen lärobok i sexualkunskap. Moralistiska frågor som går stick i stäv med bibelns människosyn om alla människors lika värde måste prövas och jämföras. Här måste vi ge rum för en tolkning där alla människor oavsett könsidentitet inkluderas utan att skuldbeläggas. Detta är tyvärr inte självklart för alla. Jag anser inte att det handlar om en anpassningsfråga till världens sätt att tänka, men ibland upplever jag att det finns starka konservativa krafter som inte tar någon hänsyn till den intellektuella hederlighet som jag vill efterlysa.

Detta får i sin tur följden att en del ungdomar väljer att lämna det sammanhang där man tidigare har levt, ja inte bara ungdomar utan även äldre och detta tycker jag är alldeles onödigt. Om vi bara uttrycker vårt missnöje över den situation som råder utan egen självrannsakan, till exempel genom att gång på gång upprepa vårt missnöje, så som man ofta gör i tidningen Världen i dag i stället för att skapa en god atmosfär, så förstör vi och bryter ner alla utvecklingsmöjligheter.

Kristna ledare i dag har ingen lätt uppgift, eftersom de här destruktiva krafterna tar ett allt starkare grepp genom de moderna media som tas i bruk för att sprida budskapet.

Jag har fått både kritik och beröm för min uppgift som opinionsbildare. I den församling jag tillhör möter jag stor respekt och även om jag inte kan begära att alla ska hålla med mig i allt, så vet jag att de flesta vill uppmuntra mig till att fortsätta min kamp för det jag anser vara rätt. En av ledarna i min församling sa till mig häromdagen: ”De som kritiserar dig Rolf och nedvärderar dig känner inte dig, men det gör vi. Du Rolf är en pragmatiker.” Jag trodde inte jag hörde rätt, men jag blev så innerligt glad för detta stöd.