tisdag 1 oktober 2019

Fortsättning III Ulla-Britts hjärtsjukdom

DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11


LÄS DETTA FÖRST = DOKUMENTATION TILL OCH MED SEPTEMBER 2019

Ny dokumentation från och med 1 oktober 2019:

Kvällsrapport 1 oktober 2019. Klockan är nu 20.54 I morse när Ulla-Britt kom upp ur sin bädd hade hon inte sovit särskilt mycket under natten. På förmiddagen kom en sjuksköterska för att ändra på medicinsorteringen i dosetten och meddelade att en ny tablett ordinerats för natten. Samtidigt fick Ulla-Britt lämna blodprov. Ulla-Britt har varit mycket trött under hela dagen. I kväll har jag smort in henne med hydrokortisonsalva och detta tillsammans med den nya tabletten för natten hoppas jag skall göra att hon får en lugn natt med god sömn.

Jag har klippt av tomatplantorna och tagit in dem, med tanke på frost, som kan komma snart. Våra gula tomater är de godaste jag ätit på länge.

Livet är en gåva att förvalta. Varje dag vi får med kraft och mod. Mod att möta det som ligger framför. Hjälp att här förstå att Gud är god. (RE)

Han ger mera nåd när min börda blir större, när arbetet växer mer kraft han beter. Vid ökade trångmål hans kärlek fördubblas, när prövningar möter mer kraft han mig ger. Hans kärlek är gränslös, hans nåd är oändlig, hans makt ingen människa utforskat än. Ty av sin väldiga eviga krafter. Han giver och giver och giver igen.

2 oktober 2019. Ulla-Britt säger att hon sovit ganska bra under den senare delen av natten. Den nya tabletten verkar så att hon känner en behaglig trötthet även under dagen. I dag har Rosmarie kommit till oss och stannar några dagar. Det känns bra.

3 oktober 2019 Tyvärr blev natten orolig med mycket sömnlöshet och klåda på kroppen Ulla-Britt kände sig väldigt trött på förmiddagen. På eftermiddagen gjorde Rosmarie och hon en liten utflykt med bilen till Vadstena där de gick en promenad med rullstolen i det relativt vackra vädret. Vi kom alla i säng något senare än vanligt. Jag har det bra som får hjälp med hushållsbestyren av Rosmarie, med matlagning och inköp av varor mm.

4 oktober 2019 Ännu en natt med brist på sömn. På förmiddagen kom hantverkare till lägenheten för att byta diskbänk. På eftermiddagen som vanligt på fredagar fick vi besök av sköterska från LAH. Ulla-Britt berättade bland annat om sina ben och visade också sin hälspricka och vi fick tips om en salva vi kan köpa. Bestämdes att Ulla-Britt kan använda Voltaren för sin onda nacke. Rosmarie har skött matlagningen och bjudit oss på god mat. Ja vi har haft det lyxigt några dagar. Vi önskar att den kommande natten skall ge bättre sömn än de förra.

5 oktober 2019. Sköterskans rapport om Ulla-Britts ben där en stor tydlig rodnad fanns på höger ben föranledde ett nytt besök i dag av två sköterskor för en "second opinion." Vi har fått rådet att hålla uppsikt över rodnaden, som troligtvis beror på samma sak som den skiftande ansiktsfärgen, vilket i sin tur beror på hjärtsvikten och hjärtats förmåga att syresätta blodet. Oron har hela tiden funnits att det skulle röra sig om ros, men det finns för närvarande ingen orsak att tro det. Vi är så tacksamma för den regelbundna kontakten med LAH, som gång på gång påminner oss om att vi skall kontakta dem när som helst på dygnet vid behov.. Ulla-Britt har fått företräde i sjukvården genom LAH.

På lördagsförmiddagen kom Susanne och Johan till oss. Susanne visade bilder från sin Spanienresa. Vi tog farväl av Rosmarie. Efter en ganska sen lunch tog vi några timmars siesta

Efter kvällsbestyren hjälpte jag Ulla-Britt att behandla hennes nacke med Voltaren och en salva för hennes fötter, särskilt ena foten som har hälspricka samt i övrigt rygg och kroppen för övrigt med Canoderm. Ulla-Britt har blivit ordinerad Atarax för sin klåda. Den tabletten har också en lugnande inverkan. Förhoppningen är att hennes nattsömn skall bli bättre.

6 oktober 2019. Det blev inget kyrkbesök för mig i dag på grund av ihållande huvudvärk. Det blev i stället vila fram till förmiddagsfikat. Ulla-Britt är ofta mycket trött och orkar mindre och mindre för varje dag. Hon är mycket bunden vid sin säng men går stadigt neråt i kroppsvikt vilket säkert är bra. Jag puffade för att vi efter lunchen skulle ta en promenad med rullstolen, vilket hon också ville Vi gick på cykelvägen, först mot rondellen vid huvudleden, strax före vek vi av genom viadukten under Metallvägen och därefter tillbaka till vår rondell, där vi sedan gick hem. Möjligen en sträcka på drygt en kilometer. Gubben Rolf blev ganska trött och svettig. Önskade att det kunde bli så att även hans (min) kroppsvikt minskade något. Trots detta hoppas vi att löftet skall infrias till oss att vi får låna en ny rullstol med hjälpmotor. Det vore en lättnad och skulle göra mig ännu mer motiverad för utomhuspromenader med Ulla-Britt. Det smakade gott med resten av äppelkakan som Rosmarie bakat. Kaffe åt mig, dricka åt Ulla-Britt och äppelkaka med vaniljsås. De ska va gött å leva. Nu är klockan 16,20 när jag avslutar min eftermiddagsrapport. Ulla-Britt har återvänt till sängen för vila. När jag frågade varför hon inte lagt upp benen på sängen, svarade hon att även detta innebar en kroppsansträngning. Ja sådant är vårt liv just nu, men vi känner ingen oro. Vi är burna av en som är större och starkare. Vi orkar inte med att leva utan den hjälpen. "Vår hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord." Ja, han skall bevara oss, ja han skall bevara oss. Vår hjälp kommer från Herren som har skapat himmel och jord."

7 oktober 2019 Den stora bedriften i dag var att Ulla-Britt och jag tillsammans åkte till Netto och nya Östenssons i Verkstan för att handla. Det gick bra, men en bättre lösning på kundvagnar för dem som sitter i rullstol efterlyses. Någonting att tänka på för finurlig tillverkare.

8 oktober 2019 Ulla-Britt ville gärna träffa sina vänner på Stickkontakten i Pingstkyrkan. Det ville jag inte hindra henne till. Vi vilade på förmiddagen för att orka med. Berit Svensson från Borensberg höll ett intressant föredrag och visade bilder ifrån sin resa i Litauen, dit vi ofta skickar stickade kläder och andra förnödenheter. En mycket betydelsefull uppgift. Berit påminde om att behoven är stora även ifrån andra åldersgrupper än små barn. Någonting att tänka på framöver. Någon påminde även om den insamling till Rumänien som Pingstkyrkan gör snart.

9 oktober 2019. I dag lagade jag till raggmunk och stekt fläsk till lunch med mycket smör i stekpannan och lingon som tillbehör. Till Ulla-Britts belåtenhet faktiskt. Hälsoläget för Ulla-Britt är sådant att den olidliga klådan och utslagen på kroppen fortfarande håller i sig, trots alla salvor. Dessutom värken i nacken som jag behandlar med massage och Voltaren. Med mina händer försöker jag tillföra henne så mycket värme och hälsa jag kan. Jag tror att det hjälper till en del. Det ligger kärlek i varje rörelse och kärleken är en vibrerande kraft. Ulla-Britt säger att så länge hon sitter still mår hon efter omständigheterna bra.

För egen del har jag senaste tiden besvärats av ont i ryggen, yrsel och extrem trötthet. Jag misstänkte B12 vitaminbrist och folsyrebrist som jag tidigare haft, men efter blodanalys visar det sig att mina värden är bra. Så även PSA värdet som låg under 0,1 vilket är mycket bra. Ja, ja det är nog inga större fel på mig. Skönt är väl det för jag behöver finnas för min älskade vän och hoppas att krafterna skall räcka till för denna prioritering. Detta är min eftermiddagsrapport. Vi har nyss fikat och ätit var sitt vanilj-hjärta ifrån Ubbes konditori. Livet går vidare!

Medan jag skriver detta kommer jag att tänka på någon som har ett tufft och energikrävande arbete. Kanske du eller någon annan som har det på liknande sätt läser det här. Ibland behöver man nerver av stål, som en robot och förmåga som en and att få vattnet att rinna av, men vem är så beskaffad? Vi är människor av kött och blod med känslor som kan både älska och hata och även känslor att orka bli älskade och hatade av andra. Jag har själv mött människor som av olika anledningar har givit uttryck för både hat och tydligt missförstånd över sådant jag sagt och skrivit. Hur ska jag hantera detta? Det finns en psalm nr 274 i den svenska psalmboken, som är skriven av en kyrkoherde ifrån Hällstad i Västergötland, Johan Hjertén. Han levde mellan 1781- 1835. Så här lyder en av verserna:

"Jesus, gör mig så till sinnes, såsom du till sinnes var. I all nöd mig för till minnes hur ditt kors du tåligt bar. Och om mänskor hatar mig, hjälp mig att jag liknar dig, av allt hjärta dem förlåter, söker deras vänskap åter."

Det finns en rustkammare till vilken vi människor är inbjudna att stiga in. Vid tröskeln till dess dörr möts vi av orden som profeten Hesekiel fick vilket kan läsas i Hesekiel 3:8-10:

"Se jag gör ditt ansikte hårt som deras ansikten, och din panna hård som deras pannor. Ja, jag gör din panna hård som diamant, hårdare än flinta..."

Profeten Hesekiel behövde denna utrustning för att inte ge upp i sitt uppdrag. Samma behov föreligger i dag för dig och mig. Vi behöver en gudomlig utrustning för att orka med att stå ut ibland människor där vi är placerade i olika positioner.

Må din väg gå dig till mötes i ditt uppdrag och din kallelse i just den uppgift du nu har blivit placerad. Detta är ett ord ifrån Herren till dig. Pröva det och tag det till ditt hjärta.

10 oktober 2019. Städpatrullen var hos oss i dag 2 personer på 22 minuter. Resultatet? Städningen kommer jag nog att göra själv i fortsättningen. Inget ont sagt om ungdomarna som gjorde jobbet. De gjorde så gott de kunde. Städade toaletterna, dammsög och våttorkade köket, sovrummet och vardagsrummet, diskade och tog med sig ett par avfallspåsar till soptunnan. Jag blev så häpen när de talade om att de redan var klara och att den återstående tiden inte skulle räknas för oss.

LAH ringde angående saknade mediciner. Vid kontroll visade det sig att Enalapril 2,5 mg saknades på listan. De skulle åtgärda det omgående.

11 oktober 2019.På förmiddagen fick vi besök av en arbetsterapeut, som kom till oss med den utlovade rullstolen med hjälpmotor. Det visade sig att batteriet inte var uppladdat så att demonstrationen utfördes bara delvis. Hon lovade att komma tillbaka nästa vecka så att hon får vara med när vi ska testa stolen. På eftermiddagen kom två sjuksköterskor ifrån LAH för den här veckans undersökning och medicinjustering och blodanalys..

12 oktober 2019 Karl Magnus tog med Ulla-Britt ut för att handla och jag fick en stund för mig själv. Skönt att vi har två av våra barn här i Motala.


13 oktober 2019 Arne och jag var med på förmiddagens ekumeniska gudstjänst i Pingstkyrkan. Ännu en gång fick vi besök av gospelkören från Linköping, som gästade oss för två veckor sedan Helt fantastisk med denna tillbedjande och lovsjungande sång och deras förnämliga komp. Predikan hölls av den gästande talaren Brita Hermansson. En mycket duktig talare som fick åhörarna att skratta flera gånger. Det var gemensamt för en del kyrkor i kommunen och kyrkan var så gott som fullsatt. Susanne kom till oss en stund på eftermiddagen. Ulla-Britts klåda under nätterna har minskat under natten mellan lördag och söndag. Vi bytte salva på rygg och mage till Voltaren, vilket vi tror var orsaken.

I dag vilade vi oss efter lunchen för att orka med en eftermiddagspromenad till apoteket och till Willys. Ulla-Britt fick ett telefonsamtal ifrån LAH att de kommer till oss i morgon förmiddag med den beställda rullstolen som har hjälpmotor.

14 oktober 2019. Även den föregående natten kunde Ulla-Britt sova med minskad klåda. Voltaren-salvan är effektiv.. Arbetsterapeuten från LAH kom och visade mig hur rullstolen med hjälpmotor skall skötas. I morgon hoppas vi att testa den utomhus. Arne och jag gick en promenad på eftermiddagen och fikade en stund här hos oss.

15 oktober 2019. Nej gårdagens uppfattning om Voltaren salvan var förhastad. Trots gårdagskvällens behandling med Voltaren fick Ulla-Britt ännu en sömnlös natt med besvärlig klåda på kroppen. Jag fick veta det på morgonen. Vaknade tidigt. Efter frukost var jag hos tandläkaren för lagning av en tand. Läkaren för LAH ringde till Ulla-Britt och meddelade att medicinen Atarax skulle sättas in med dubbel dos i stället för salvorna. Lunchen bestod av potatis, torsk och ljus sås med smak av fiskbuljong. Efter lunch ringde Ulla-Britts kusin Paul och ville komma på besök med hälsningar och en blomma från Ewa, Birgitta, Paul och Maj. Senare på eftermiddagen kom den manliga sjuksköterskan till oss för att justera Ulla-Britts mediciner med den nya Atarax tabletten. Nyss har vi ätit Tomatsoppa och smörgås till kvällsmat.. Och nu ser Ulla-Britt på TV-programmet halvåtta hos mej. Därefter gör vi oss i ordning för att få vår välbehövliga vila för natten.

16 oktober 2019. Natten blev inte fullt så besvärlig som i går. Ulla-Britt har känt sig lugnare av det nya medicinintaget. I dag på förmiddagen tog vi det lugnt och vilade efter frukosten fram till lunch. Lunchen blev en repris, tomatsoppa med tillägg av bacon och stuvad skinka. På eftermiddagen gick Arne och jag en promenad och senare på eftermiddagen var Ulla-Britt och jag till Netto och Östenssons och handlade. Gick väldigt bra eftersom vi kunde dela upp varuinköpen till lagom nivå för oss utan att bli överbelastade. I kväll har vi festat på havskräftor, kokt ägg och smörgås. Havskräftorna inköpta till jubileumspris på Östenssons. Jag skalade en kräfta, men Ulla-Britt skalade fem åt mig. Hon har bättre vana vid att skala kräftor. Vi har tagit våra kvällsmediciner och nu är klockan 20,06. Denna dag är en vanlig onsdag, en vardagskväll och vi känner oss mogna för att varva ned och så småningom gå till nattens vila.

17 oktober 2019. När Ulla-Britt beskriver hur natten varit får jag intrycket av att hon haft stor nytta av den nya medicindosen av Atarax. Klådan har visserligen inte upphört, men minskat betydligt. Hon har varit bitvis vaken och bitvis sovande, men däremellan har hon haft lättare att somna om när hon legat vaken en stund i ett dvalliknande tillstånd. I morse tog jag det sista av vårt kaffe för denna dags konsumtion. Detta har aldrig hänt i detta hus. Ulla-Britt som inte själv dricker kaffe har alltid försett mig med kaffe i en stor mängd paket, men nu var kaffepaketen slut, vilket naturligtvis måste åtgärdas i dag. Att leva helt utan kaffe är inte önskvärt för mig. Senare fick vi besök av arbetsterapeuten som hade med sig ett bälte så att Ulla-Britt kan spänna fast sig i rullstolen. Till lunch åt vi strömmingsfilé med potatismos, lingon och rivna morötter. På eftermiddagen var vädret så tillfredsställande, att vi kunde gå ut med den nya elmotorförsedda rullstolen. Jag tror att jag skall kunna lära mig hantera den så att Ulla-Britt ska känna sig trygg. Vi tog med oss Arne på vår promenad till ICA Maxi där vi inhandlade ett paket kaffe till normalpris, i väntan på att nästa rabattköp snart skall infinna sig. I kväll går vi lite sent i säng. Klockan är nu 21.44 Ulla-Britt ser på ett TV-program som slutar klockan 22, sedan har vi våra kvällsrutiner innan vi säger God natt!

18 oktober 2019. I dag har det varit en vanlig dag, ganska lik många av de senaste dagarna. På eftermiddagen kom sköterskan Carina från LAH. Hon hade med sig en ny dosett med den kommande veckans mediciner. Elva små piller på morgonen och åtta på kvällen Sammanlagt etthundratrettiotre piller i veckan. Dessutom tar Ulla-Britt insulin varje morgon före frukost och för sin astma tar hon inhalationssprayen Duo resp. Vi är så tacksamma för att hon kan få sjukvård i hemmet genom LAH och jag är så tacksam att vi får vara tillsammans här hemma även om min arbetsbörda har blivit större än tidigare. Carina tyckte att Ulla-Britt verkade piggare än under hennes tidigare besök hos oss. Vi visade rodnaden på höger ben som troligtvis är ett resultat av att hjärtat inte orkar med cirkulationen, ungefär detsamma som man kan avläsa på kinderna vid ansträngning.

Jag tycker att jag har svårt att orka med mina dagliga uppgifter här hemma. Har känt mig väldigt fysiskt trött den sista tiden vad det nu kan bero på. Detta trots att jag sover på nätterna och även i viss mån på förmiddagarna efter frukost. I dag hade jag tänkt att hinna med utearbete. Höstlöven breder ut sig på gräsmattan, men när jag skulle gå ut senare på eftermiddagen hade det börjat regna och då gick jag in igen till den behagliga stugvärmen. På fredagskvällarna brukar vi se Postkodmiljonären på TV med lite uppfriskande frågesport, men i kväll var det i stället vinstutdelning i ett reportage ifrån Skåne. Just nu håller Ulla-Britt på att rensa sina kantareller som vi köpte häromdagen. Sen blir det kväller efter kvällsmål och medicinintag. Klockan är nu 20.06. God natt kära vänner.

19 oktober 2019. Först besök på morgonen av hemtjänst som vanligt. Därefter frukost och sedan några timmars vila. Efter lunch som bestod av helstekt ytterfilé fick vi besök av Magnus. Han tog med Ulla-Britt ut med den elmotorförsedda rullstolen. Under tiden arbetade jag ute på tomten med att kratta löv på framsidan av huset och placerade en del sommarmöbler under tak. Fortsättning följer senare i höst.

Under dagen har jag besvarat en del kommentarer på facebook. Det blir en hel del trams skrivet och ofta urartar en debatt som ser bra ut ifrån början. Den senaste tråden blev faktiskt längre än jag hade förväntat. Linneas och Karl Magnus medverkan var det mest positiva i den långa diskussionen Jag känner mig ofta som en katt ibland hermeliner, när jag besvarar en del kommentarer, men jag har funnit min livsuppgift ibland en del människor som på ett eller annat sätt är sargade och tilltufsade till kropp och själ, så jag kan inte låta bli att skriva. Ibland till förargelse för en del, men för andra till glädje. Önskade att jag hade mer av uthållighet och spänst. Tänk om det funnes injektioner av ungdomlig substans, som man kunde ta när man känner ålderdomens avigsidor.

Efter kvällsmålet följde kvällsrutinen före sänggåendet. Ulla-Britt sköter först sin egen kvällstoalett med allt vad det innebär. Därefter hjälper jag till med att ta av henne stödstrumporna, smörja fötter och hälspricka med fet salva, därefter den övriga kroppen med Canoderm, slutligen Voltarensalva i nacke och övre del av rygg. Sista momentet före godnatt blir att jag värmer upp riskudden i mikron. Därefter säger vi ömt godnatt till varandra och jag gör mig i ordning och går in till mitt rum.

20 oktober 2019. Nej det blev inget gudstjänstbesök i dag för min del. Kände mig mycket trött och efter att ha sett musikgudstjänsten i TV ifrån Alingsås blev det nödvändigt för oss att vila oss. Eter lunchen gjorde vi oss i ordning för en promenad i det vackra vädret. Det är verkligen skönt att vi kan få nytta av den nya rullstolen. Hoppas att det ska bli många sådana solskensdagar i höst så att vi kan gå ut mera. Det är välgörande för både kropp och själ.

Senare på eftermiddagen kom Susanne till oss. Hon hade med sig delikatesser som hon bjöd oss på och vi fick en fin stund tillsammans. Linnea vår äldsta dotterdotter har hört av sig. Hon är ledig i morgon och om inget oförutsett inträffar så får vi besök av henne.

21 oktober 2019. Under natten har Ulla-Britt sovit bättre. På morgonen fick hon hjälp att bli duschad. Efter frukost några timmars vilotid. Därefter dammsög jag lägenheten lite grand. Samlade sopor och återvinning, cyklade till soptunna och soprum. Hämtade bilen, rullstolen och Ulla-Britt, Körde till stationen för att hämta Linnea. Vi lunchade på Restaurang Nostalgi och åkte sedan till Liedl för inköp av varor, där Linnea hjälpte oss med varuvagnen. Hem igen, lyckades krossa några ägg vid urlastningen och Linnea tappade en flaska Kalvfond. Så vi fick lite extra tid över till att städa upp och samla ihop glasskärvor. Sånt ä livet, en olycka händer så lätt och den brukar aldrig komma ensam sa jag till Linnea. Värr saker kan ju hända. Linnea och jag bakade en äppelkaka med äpplen, ägg, socker, vaniljsocker och crème fraiche efter recept ifrån ICA. Vi bjöd in Susanne till att smaka på kakan och den blev över förväntan god enligt allas åsikt. Tiden springer fort iväg en sån här dag och vi båda känner oss glada och tacksamma för dagen tillsammans med Linnea. Vi är nog ganska trötta nu när vi snart skall gå till nattens vila. Klockan är 21,13 just nu


22 oktober 2019. Natten blev mer eller mindre sömnlös med klåda på kroppen. Först efter kl 4,00 kunde hon få några timmars sömn. Strax efter lunch ringde svägerskan Eva. De har en förtrolig och vänskaplig relation och mycket att prata om. Förutom Arnes och min promenad har jag tagit det ganska lugnt i dag. Det fick räcka med matlagning och disk och just nu surrar tvättmaskinen.

För övrigt har det varit som det står i Sv.ps 352:1

"En vanlig dag när inget särskilt händer, kan ge mig det som jag behöver mest. En dag som syns mig grå och utan mening. Kan himmelrikets Herre bli min gäst."

23 oktober 2019. Den här natten blev något bättre än den förra, men problemet med klådan fortsätter. En sjuksköterska kom till oss i kväll och tog bort Spironolactone, som har en biverkan som möjligen kan vara orsaken. Vi får hoppas att det hjälper. Alla bra försök är bättre än inga.

24 oktober 2019. Än är det för tidigt att utvärdera borttagandet av Spironolactone. I morse var första gången utan den. Vi får se om kommande natt kan uppvisa någon skillnad när det gäller sömn och klåda. Natten som gick var ganska lik föregående natt. Några timmars sömn och några timmars vakenhet och fortsatt klåda. I eftermiddag ville Ulla-Britt vara med på RPG- träffen i Pingstkyrkan. RPG= Riksförbundet pensionärsgemenskap, där vi är medlemmar. Därefter besökte vi Willys där vi handlade en del varor. Arne, vår goda granne var med oss. Nu surrar tvättmaskinen på sista programmet. Tvätt, disk och matlagning är inget som gör sig av sig självt, men än så länge hänger gubben med i svängarna, lite trött och sliten kanske, men ändå trygg i förvissningen om att gå tillsammans med en som håller oss vid handen både dag och natt. Lunchen fixade Ulla-Britt. Det blev kassler med mango och ugnsstekt hasselbackspotatis: I kväll lagade jag till köttfärssås och pastafågelbon till kvällsmat.

25 oktober 2019. Nej det blev ingen skillnad i natt heller. Vi hoppas om några dagar att se resultat av den borttagna Spironolactone. På fredagar får vi alltid besök av LAH. Denna gång med en ny dosa mediciner för kommande vecka. Mannen från LAH tyckte att Ulla-Britt såg mycket piggare ut än tidigare. Det kan vi nog hålla med om. Vi gläder oss åt varje litet framsteg mitt i allt det svåra. Jag tog honom på orden när han påminde om att det var fredag och då brukar man ju unna sig något gott att äta. Vi festade på räkmackor och färsk krabba. Ulla-Britt älskar skaldjur och även jag kan vara måttligt förtjust i det.

26 oktober 2019. Någon förbättring när det gäller Ulla-Britts klåda tycks än så länge inte vara på väg. I dag har jag känt mig allmänt trött och hängig och sovit och tagit det lugnt. Ulla-Britt fick följa med Karl-Magnus ner till stan några timmar medan jag fick rå om mig själv ett tag. Senare på eftermiddagen städade jag huset. Inte särskilt noga kanske, men 2 timmar kanske det tog. Har fixat så att Ulla-Britt kan använda hörlurar när hon ser på TV. Jag fick lov att köpa en adapter på Elgiganten så att hörlurarna skulle passa för den optiska ljudutgången.

27 oktober 2019. Ulla-Britt fick kärt besök av Linda ifrån Borensberg. Hon hade med sig en vacker blomma och några godsaker att njuta av till fikat. Arne och jag var med på gudstjänsten i Pingstkyrkan. Linnea predikade över texten i Lukasevangeliet om Kvinnan som smorde Jesu fötter i Simons hus. Detta var en av de predikningar som ingår i predikoserien: "Möten med Jesus". Arne välkomnades vid församlingsmötet. Många kommer till mig och frågar hur Ulla-Britt mår. Jag brukar svara som det är: "Läget är stabilt men allvarligt." Stabilt på så sätt att hon kan sitta uppe ibland. När hon går korta sträckor utan rullstol blir hon mycket snart andfådd och får blå ansiktsfärg. Detta kallas cyanos och beror på hjärtsvikt eller lungsjukdom. Det räcker med att gå ifrån sängen till toaletten för att det skall ske. De stunder Ulla-Britt mår bäst är när hon får möjlighet att sitta still i rullstolen och undvika alla särskilda kroppsrörelser. Läkarna har inte givit hopp om en långvarig livslängd, men det är givetvis omöjligt att veta när en människas dagar är slut. Vi är så tacksamma för varje dag och för Gud är ingenting omöjligt.. Se även denna länk med bild.

28 oktober 2019. I natt har det varit minusgrader ute. Det var ljust och soligt i morse när vi vaknade. Vi har nu sedan i går morse ställt in våra klockor på vintertid. Efter intaget av mediciner blev det dags för Ulla-Britt att inta sängläge. Jag lämnade in bilen på service och Magnus skjutsade mig hem. På eftermiddagen fick vi besök av familjen Claesson som var på genomresa efter besök hos Christers föräldrar i Ulricehamn. Rosmarie tog med sig Ulla-Britt på promenad med rullstolen. Bilfirman ringde och meddelade att batteriet i bilen var i dåligt skick, så det fick bli ett nytt sådant. Jag brukar i regel göra en bilservice varje år. Vi kör för det mesta bara kortare sträckor.

29 oktober 2019. Våra dagar följer ett ganska liknande mönster. Jag brukar i regel vara uppe och påklädd när hemtjänsten kommer omkring klockan 7,30, men i morse vaknade jag av dörrklockan och hemhjälpens ankomst. Min nattsömn är ganska orolig och oregelbunden och jag känner mig sällan utsövd när jag vaknar. Både Ulla-Britt och jag brukar sova några timmar på förmiddagen för att orka med. Så även denna dag inte bara på förmiddagen utan även efter lunch, som i dag bestod av kycklingfilé med champinjoner, kokt potatis och rårivna morötter. På eftermiddagen handlade jag varor på ICA- Maxi och hämtade även medicin på Apoteket. Så är nu även denna dag i det närmaste gången. Förstår inte vart tiden tar vägen. Det är så mycket som man borde ha gjort. Eller som i Tove Janssons höstvisa:


"Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena. Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött, och med ens så förfärligt allena. Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort, går och tänker på allt det där man borde. Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort, och det är så väldigt lite jag gjorde Skynda dig älskade, skynda att älska. Dagarna mörkna minut för minut. Tänd våra ljus det är nära till natten, snart är den blommande sommaren slut."

30 oktober 2019. Trots Ulla-Britts begränsade rörelseförmåga tycker jag att hon verkar må ganska bra efter omständigheterna. Vi är så tacksamma till Gud för att han hjälper och styrker. Det förhåller sig så som det står i Jesaja 40:29.: "Han ger den trötte kraft och förökar den maktlöses styrka." Nog kan man känna sig både trött och maktlös i vår situation, men vi har att göra med en Gud som har all makt och då kan underbara saker hända. Jes.40:31.: "De som väntar efter Herren hämtar ny kraft." Vi har så många fina löften om vad Gud kan göra, och jag för min del kan inte låta bli att påminna er och oss om detta.


31 oktober 2019. Oregelbunden sömn och besvärande klåda har även präglat de senaste nätterna. Ulla-Britt hade ökat något i sin morgonvikt, men än så länge inget alarmerande. Efter ganska mycket vilande både före och efter lunch, företog vi en tur med den elmotorförsedda rullstolen. Ett litet barn mötte vi på vägen och Ulla-Britt fick frågan: "Varför sitter du i rullstol?" Hon svarade: "Det är för att jag inte orkar gå längre." Barnet kommenterade: "När jag blir gammal ska jag också sitta i rullstol." Ulla-Britt svarade: "Det får vi hoppas att du inte ska behöva." Härligt med barnens spontana frågor.

FORTSÄTTNING DEL IV

DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar