Ulla-Britts hjärtsvikt del 9

DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11
DEL 12

Del 9 April månad.

1 april 2020 Den pågående Coronapandemin, som också kallas Covid19, har drabbat hela världen. Man kan med fog säga att vår tid är en orolig tid. Alla vi som är +70 rekommenderas att hålla oss inomhus och undvika all kontakt och vi försöker även att minimera våra kontakter med hemtjänsten och LAH när det är möjligt. Alla som kommer till oss är noga med handhygien, men ingen har behövt använda total skyddsutrustning. Den information vi får bland annat via folkhälsomyndigheten talar för att vi långt ifrån nått kulmen. Genom TV har vi under den senaste tiden blivit informerade om att vi är inne i en konjunktur som kommer att drabba vårt land, med bland annat svår arbetslöshet.

Onsdagsmorgonens viktkurva visade bara en viktminskning på 3 hekto jämfört med tisdagsmorgonen trots att furixpumpen gjort sitt under gårdagen. Ulla-Britt besväras av hosta även vid liten ansträngning, hon är fortfarande uppsvälld och har svårt att andas. Hennes dagliga rutin är att sitta stilla och vara sängbunden även en stor del av dagen. Vi har numera svårt att gå ut på grund av en pågående ögoninflammation.

2 april 2020 Tisdagar och torsdagar innebär besök av personal ifrån LAH två gånger med 6 timmars differens för behandling med furixpump. Vi har fått veta att läkaren vill hålla en viss nivå på viktkurvan, eftersom Ulla-Britt skulle må sämre om vätskeutdrivningen sker för snabbt.

Vi har fört noggranna kontroller av morgonvikten ända sedan Ulla-Britt insjuknade akut under juli månad 2019. Detta är värdefullt för vår egen dokumentation. Jag skall snart göra ett diagram för hur viktkurvan sett ut under denna tid, och tror att detta kan vara värdefullt, åtminstone för oss själva.

Att den pågående furixpumpbehandlingen och metolazonbehandlingen i tablettform haft god effekt är ju tillfredsställande. Vår tillit till LAH är stor.

Det är positivt och tacksamt med alla besök och samtal som Ulla-Britt får, men allt är mycket energikrävande för henne. Vi vill verkligen betona att vi värdesätter det mycket.

När hon sitter stilla eller ligger stilla utan att röra sig är smärtgränsen sex på en tiogradig skala. När hon rör sig exempelvis från köksbordet till sängen ligger smärtgränsen på andfåddheten på åtta av samma skala.

I dag fick vi en trevlig överraskning med distansbesök av två av våra pastorer, Linnea och Madde. De ringde försynt på dörren och på behörigt avstånd gav de oss en hälsning från pastorsteamet, i vilket även Mika och William ingår. Det värmde oss verkligen. Vi är så tacksamma för vår församling, som fungerar med videosändningar även nu under isoleringstider som denna.

5 april 2020. Fredagen den 3:e innebar inget besök ifrån LAH, vilket numera sker på torsdagar i samband med furixpumpbehandlingen. I dag söndag och de senaste dagarna har Ulla-Britt haft en ganska jämn kroppsvikt. Från LAH har man påpekat att kroppsvikten inte är det viktigaste utan måendet måste vara det som styr den pågående behandlingen. I dag söndag vaknade jag klockan sju på morgonen, steg upp och förberedde för morgonens bestyr, vilket innebar dusch och allmän hygien för Ulla-Britt, det som tidigare har utförts av hemtjänsten, men som nu i Coronatider faller på min lott. Efter frukost och efterföljande disk har Ulla-Britt vilat och senare lyssnat på TV-gudstjänsten. Jag har lyssnat på webbsändningen ifrån Pingstkyrkan då Linnea predikat och Terese har sjungit och spelat lovsånger. Är så tacksam för dessa fina sändningar, som jag hoppas ska få stor spridning. Tacksam även för dem som sköter tekniken. Vi har fina resurser i vår församling, som ställer sina förmågor till förfogande. Därefter har jag fram till lunch varit upptagen med skrivarbete, i min lilla skrivarstudio. Detta trivs jag med och jag känner att det är min uppgift att hålla på med det.

Strax före lunch som vi åt klockan 13,00 hade Ulla-Britt besvär av illamående och kväljningar, vilket inträffat vid samma tid under flera dagar och även strax före frukost på morgnarna.

På eftermiddagen vilade jag några timmar och nu i kväll sitter Ulla-Britt med fötterna i blöt och jag skall äntligen få det stora förtroendet att få ge henne den fotvård hon just nu behöver. Sedan blir det kvällsmål och förberedelser för nattens vila.

Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer, och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ner.

Men du förbliver den du var, o Herre full av nåd. och våra nätter våra dar du tecknat i ditt råd.

Trygg i din vård jag lämnar mig, när solen från oss flyr. och gladligt skall jag prisa dig, när dagen åter gryr.

Tisdag 7 april 2020 I dag satte Sjuksköterskan Anders furixpumpen omkring klockan 10. Dagen bjöd på solsken och vackert väder. Som ni vet har vi tackat nej till hemtjänstens besök på morgonen på grund av risken för smittspridning. Än så länge tycker jag det gått rätt så bra för mig med morgonbestyren. Det svåraste momentet har varit när stödstrumporna skulle sättas på. I dag fick vi ett extra par utav den långa sorten, så att jag kunde tvätta de andra. De korta är betydligt jobbigare att få på plats. På eftermiddagen ringde vår förre pastor Bernt för att höra hur vi mådde. Skönt att ha vänner som bryr sig. Johan och Alice har handlat matvaror åt oss, så nu är kylskåpet välfyllt med mjölk, ägg och andra basvaror. Vi har varit extremt försiktiga med att gå ut. På eftermiddagen fick vi veta att läkaren ville ändra en del rutiner och minska intaget av metolazon, eftersom de senaste proverna visa på försämrad njurstatus. Ulla-Britt har fortfarande en del besvär med rinnande ögon och dessutom astmatisk hosta och andnöd. Vi har fått veta att man utesluter coronasmitta i det här fallet. Vår lunch i dag bestod av Kycklingfile, stekt med smör och med sås av hönsbuljong redd med idealmjöl, grädde och senap, därtill potatismos med kokta morötter. Till kvällsmål, omelett med riklig mängd smält ost samt fisksås. Tyvärr ingen fettsnål föda, men ack så ljuvligt god. Nu återstår kvällsbestyren innan vi åter går till nattens vila.

Onsdag 8 april 2020. I dag har jag gnolat på en sång med denna text:

"Ej jag känner morgondagen, blir den solljus eller grå, därför är den inte heller någonting att bygga på. Men jag valt att följa Jesus, dag för dag som han mig ger. Endast han är den som känner, hur sig morgondagen ter. Morgondagen vad den rymmer, ja det vet ej du och jag. Men det finns dock en som gör det. Honom följer jag i dag."

Jag är inte ensam om att känna till vanskligheten och osäkerheten som råder just nu. Vem kunde föreställa sig för mindre än ett halvt år tidigare att vår värld skulle drabbas av en pandemi som fått så stora globala och ödesdigra konsekvenser? Det oförutsedda var höljt i dunkel. Vi visste inte någonting. Lika litet vet vi om framtiden.

För vår del känns inte detta så skrämmande, eftersom vi valt en väg i sällskap med en som känner till hur allt kommer att bli. Vi har en vän som älskar oss och som tar hand om oss en dag ett ögonblick i sänder.

I morse hade Ulla-Britt minskat med drygt ett kilo till följd av furixpumpbehandlingen. Vi hade fått nya stödstrumpor av den långa sorten. De var verkligen svåra att få på, kanske just för att de var nya. Efter frukosten var vi trötta både Ulla-Britt och jag, och det blev några timmars sömn på förmiddagen. Efter lunch gjorde vi oss i ordning för en rejäl promenad med elmotorrullstolen. Vi tog oss hela vägen ner till Varamostranden, där det blåste rejält. När vi kom hem var jag genomblöt av svett och efter ombyte av kläder smakade det bra med lite fika.

9 april 2020. Torsdag morgon efter en ganska orolig natt med bristande sömn då Ulla-Britt har gjort uppehåll med sömnmedicinen tillsvidare. Nattens besvär var ihållande klåda och obehag av vätskande ben. När vätskan väljer att gå ut genom huden i stället för urinvägarna mår man inte så bra. Vi samtalade med sköterskan som installerade furixpumpen om ett problem som bara en läkare kan förklara. Vi bad henne fråga hur läkaren avgör hur långt man kan gå med den vätskedrivande behandlingen. Vi har fått veta att nivån på viktminskningen nu är nådd. Trots detta är Ulla-Britt mycket uppsvälld och vätskefylld. Problemet med behandlingen är att den inte får pressas för hårt. Då sjunker blodtrycket och njurarna påverkas negativt. Vår önskan är att få en bra dialog med läkare om detta. På eftermiddagen togs pumpen bort i vanlig ordning och de två sköterskorna hjälpte till med en del saker. Det högra benet lindades och vi kom överens om att de skulle komma åter och hjälpa oss med detta under morgondagen.

11 april 2020. Jag frågade en av dem som kom till oss. Vet du vad skillnaden är mellan potentiell och presumtiv? Min fråga ställde jag med anledning av de smittorisker vi är utsatta för, trots att vi är isolerade. En potentiell smittobärare är den som möjligen kan vara smittad utan att det märks. En presumtiv smittobärare är den som kommer att bli smittad trots att inga symptom kan finnas i nuläget. Jag insåg genast att det var väldigt oartigt av mig att ställa en så närgången fråga. Vi är ju på grund av Ulla-Britts sjukdom tvungna att ta emot människor trots riskerna. Hon svarade i alla fall att hon nog hörde till de presumtiva, eftersom hon nyligen blivit testad utan att bära någon coronasmitta. Ja, jag tror att det är väldigt många som inte har fattat det allvarliga läge vi befinner oss i. Statistiken visar ju att hälften av vår befolkning kommer att tillhöra dessa grupper.

Min rapport i dag på påskafton handlar om de två senaste dagarna. Efter torsdagens furixpumpbehandling hade Ulla-Britt minskat sin kroppsvikt med hela 1,6 kilo och i dag hade hon bara ökat med 4 hg. Dessutom mår Ulla-Britt mycket bättre just nu vilket kan bero på vätskeminskningen. Både fredag och lördag har hon fått hjälp av LAH med att linda det högra benet för att förhindra vätskeläckage. Hon har suttit uppe ovanligt mycket i dag vilket jag tolkar så att hon mår bättre.

I eftermiddag har vi sett ett intressant TV-program i Sveriges television SVT2 om Frikyrkans musik. För övrigt har jag också glatt mig åt de lokala sändningar ifrån Pingstkyrkan här i Motala som sänts via webben. Långfredagens gudstjänst var lysande, med Mattias Sennehed och de fenomenala musiker och sångare som inramade långfredagens budskap.

Vi har fått många hälsningar på telefon och Ulla-Britt har också fått en vacker blombukett ifrån den alltid så omtänksamma och generösa väninnan Linda och hennes familj. Dessutom har vi fått många hälsningar ifrån facebook bland annat digitala bilder och hälsningar ifrån våra barn och barnbarn, både dem som är här i Motala och dem som bor i Viksksjö och Göteborg.

En av våra vänner som kommer ihåg oss på telefon är Conny. Han ringde och hälsade även ifrån sin fru Birgitta. Vi har också fått kort ifrån Annika och Pierre och Ragnar och Yvonne. Alla är så omtänksamma och vill oss så väl. Vi är djupt rörda av tacksamhet för detta. Har jag glömt någon så är det inte meningen.

Conny sa till mig att nu är snart lidandets tid förbi. Han menade att vi är på väg mot Påskdagen då hela kristenheten jublar över Jesu uppståndelse ifrån de döda. Ja det är sant, men det är också sant att vi alla är på väg igenom lidandets värld. där vi hela tiden bärs av en hoppets tanke om det eviga ljus och den underbara härlighet som väntar. Redan här i tiden får vi ofta en försmak utav himlen. Alla dagar är inte mörka dagar, men lidandet hör till och det är medan vi vandrar i tåredalen, som vi gör den rik på källor, skriver psalmisten.

Önskar er en välsignelserik påsk!

Se även PÅSKBLOMMOR FRÅN VÄNINNAN LINDA

Se även NÅGRA BILDER FRÅN VÅR PROMENAD HÄROMDAGEN

12 april 2020. Påskdagen I morse vaknade jag som vanligt klockan 7,00, steg upp, tog hand om gårdagens disk, väckte Ulla-Britt. Viktkurvan fortfarande tillfredsställande med obetydlig uppgång. Jag hjälpte henne med dusch, hårtvätt, insmörjning av benen, påklädning och övriga morgonbestyr. Sedan gjorde jag i ordning vår frukost. Sköterskan från LAH anlände för att hjälpa Ulla-Britt att linda benet. Under vår morgonandakt läste vi påskdagens texter ifrån Lukas evangelium och vi lade dagen i Herrens händer. Påskdagen är för oss en viktig dag då vi får lovprisa Gud för den seger som Jesus vunnit åt oss. Han är sannerligen uppstånden, ja Jesus lever.

Jag ringde till min syster Ingrid i Norrköping, nyss 90 fyllda. Sen såg jag också den fina webbsändningen ifrån Pingstkyrkan Motala. Dagen har sedan fortsatt i ett lugnt tempo. Till lunch rörde jag ihop köttfärs, lök, dijonsenap , salt, peppar ett ägg och kalvfond till några biffar som vi åt med potatismos och kokta morötter. Efter lunch blev det några timmars sömn för min del. Ulla-Britt har vilat en del, men varit vaken också en stor del av dagen, vilket tyder på någon liten förbättring.

Anders A. ringde till oss på eftermiddagen. Roligt att få prata med folk även om vi också trivs ibland med ensamheten. Själv är jag rätt så introspektiv och umgås gärna med mig själv och mina egna tankar, vilket ni nog har märkt. Ulla-Britt ser just nu på Mästarnas mästare i SVT och det börjar närma sig sovdags igen. 

14 april 2020. Under gårdagen hade vi också besök ifrån LAH dels för att linda Ulla-Britts ena ben, men senare också för att installera furixpump, där schemat nu är ändrat, så att den ges på måndagar i stället för tisdagar. Ulla-Britts kroppsvikt hade ökat något litet från söndagen och nu i dag den 14:e efter furixpumpbehandlingen hade den minskat med ett kilo. Vikten är nu nere på en acceptabel nivå, vilket också märks av hennes mående. I dag bestämdes att Ulla-Britt skulle använda långa stödstrumpor även på det ben som tidigare vätskat.

I dag rapporterades att över 1000 personer dött i Sverige efter att ha varit sjuka av Covid 19. Myndigheterna hoppas att kulmen skall vara nådd i slutet av april och i början av maj månad.

17 april 2020. I dag har vi firat vår 55 åriga bröllopsdag. Magnus har hjälpt till med leverans av smörgåstårta, tårta och blommor. Vi är så tacksamma att vi fått leva tillsammans under så lång tid. Vi är också tacksamma för våra barn med sina respektive gemåler och våra barnbarn. Livet är verkligen en gåva.

Det har gått några dagar sedan jag rapporterade. Vill börja med att beskriva det positiva med Ulla-Britts vätskedrivande behandling. Hon har på ganska kort tid gått ner i vikt med nio kilo. De senaste resultaten av provtagningar visar också att hennes övriga värden ligger på accepterad nivå. Allt detta med anledning av den enastående behandling hon får genom LAH.

Nu har man också bestämt att undersökning skall göras på den kosthållning som vi har för att utröna hur den påverkar Ulla-Britts mående.

20 april 2020. Låt mig först berätta om lördagens besök av Susanne och Johan. De hade köpt med färdig mat för att fira vår bröllopsdagsjubileum. Vi satt ute och solen lyste varmt, trots det i övrigt något kyliga vårvädret.

När det gäller den planerade mätningen av kosthållningen, så vill vi nog vänta med den, eftersom det är så mycket just nu. Det tar ju ganska mycket preciserad tid, att göra en detaljerad mätning. Vi har dessutom ingen uppfattning om värdet av en sådan, eftersom vi tycker att vi har en ganska god och balanserad kosthållning. Vi får se hur det blir framöver med den saken.

Ulla-Britts varierande viktkurva, som den senaste tiden varit mycket tillfredsställande beror ju i första hand på den vätskedrivande behandling hon får. Särskilt effektiv är ju den furixpumpsbehandling som hon får två gånger i veckan.

23 april 2020. I dag har det varit sommarvärme här i Motala. Jag har de senaste dagarna arbetat utomhus med vårstädning, lövkrattning och klippning av rosor och andra buskar. Trots värmen, så fryser Ulla-Britt både inom och utomhus. Hon beskriver frusenheten som något som går ända in i benmärgen. Allt beror på att hjärtat inte orkar med att få blodet att cirkulera i hela kroppen, utan endast i begränsade delar omkring hjärtat.

Furixpumpsbehandlingen har fungerat bra som jag tidigare meddelat och målvikten som läkarna tidigare satt har till och med kunnat sänkas ytterligare, utan att Ulla-Britts värden försämrats. Vi har haft kontakt med en dietist på telefon och kommit överens med henne att den planerade kosthållningsundersökningen får vänta tillsvidare.

Under besöket ifrån LAH i dag samtalade vi om hur hon upplever sitt tillstånd just nu. Ett dominerande inslag av frusenhet och trötthet har medverkat till att Ulla-Britt har förlorat mycket av den livsgnista som hon tidigare haft. Hon är mycket skör och känner sig dåligt motiverad för aktiviteter som förut varit en självklar del av hennes vardag.

I dag har vår pastor Linnea Sennehed skickat ett brev till oss medlemmar, där hon informerar om den pågående onlineverksamheten. Vår församling förstår vilken möjlighet det är att använda den teknik som finns för att sända program via internet, men också skicka meddelanden, som upprättar den kontakt som förloras när vi inte längre kan mötas i kyrkan.

26 april 2020 När jag senast skrev var det torsdag. Under måndagar och torsdagar behandlas Ulla-Britt med Furixpump. Vi förväntade att torsdagens behandling skulle ge minskad kroppsvikt som den brukar, men fredagens vikt gick i stället åt det andra hållet av någon anledning.

I går fick vi besök av Magnus och Emmy. Vi satt ute och pratade på behörigt avstånd. Nu är det inte lägre någon hemlighet att lilla Vega kommer att bli storasyster i augusti månad

Ulla-Britt vätskar mycket på sina ben och hon är också mycket frusen. Vi undviker nära kontakt med andra människor på grund av smittorisken i den rådande Coronapandemin. Både Ulla-Britt och jag känner oss mycket trötta. Mitt tålamod sinar ofta och jag känner mig ibland som en sur gnällspik. I dag sov vi efter de vanliga morgonrutinerna inklusive frukost, fram till lunch. På eftermiddagen tog vi en tur med rullstolen i det vackra vårvädret. Vitsipporna lyser som solar i backen. Vid ett tillfälle höll vi på att fastna med rullstolen i en svacka med lutande plan på vägen. Vi fick hjälp av en förbipasserande att komma loss med rullstolen

Trots all trötthet och isolering inser jag med stolthet, att jag har klarat av morgnarna under en och en halv månad, då vi varit utan den vanliga hemtjänsten.

Även om Ulla-Britt kan bli bättre och att sjukvården kan hjälpa henne att må så bra som möjligt, så vet vi att det mänskligt sätt inte finns någon bot för hennes sjukdom. Men vi vet också att vi får räkna med Gud som kan göra långt mer än vad vi kan bedja eller ens tänka. Det tänker vi inte sluta upp med så länge livet varar.

27 april 2020 Jag vill börja min dagsrapport med en rättelse. Jag skrev att vi varit utan hemtjänsten en och en halv månad. Det är inte helt korrekt. Vi har varit utan den sedan den 31 mars. Rätt ska vara rätt utan omedvetna överdrifter.

I dag har Ulla-Britt fått furixpumpsbehandling och andra rutinundersökningar av de trevliga sjuksköterskorna både manliga och kvinnliga ifrån LAH. Det ska bli intressant att se hur resultatet visar sig vid morgondagens vikt. Målet med behandlingen är givetvis inte viktminskningen utan måendet, men vikten har ändå en funktion att fylla när det gäller att bedöma effekten av behandlingen.

Vi har fått prata av oss lite av den frustration vi känner just nu, och vi får mycket empati och goda råd av personalen från LAH.

Jag upplever inte den nytillkomna isoleringen så påfrestande som många andra, kanske på grund av att jag har rätt så många saker att syssla med. Förutom hemsysslorna så flyr jag ibland in till min lilla skrubb, där jag har tillgång till datorer för skilda ändamål. Där skapar jag musik och dessutom kan jag ägna mycket tid åt min släktforskning. Jag bloggar och debatterar på internet. Ibland glömmer jag vad klockan är och kvällslampan lyser ofta till fram emot midnatt. Nu har jag i alla fall sagt godnatt till Ulla-Britt efter de vanliga kvällsrutinerna. Hon får godkänna min jeremiad i morgon innan jag publicerar den med den rapport som där följer.

I dag skulle min bror Roland ha fyllt 83 år, men han hann aldrig med att fira den. Han har lämnat jordelivet för en bättre tillvaro. Det var den 11 mars i år. En del av hans facebooksvänner har troligtvis inte fått kännedom om detta, eftersom flera av dem har gratulerat på hans sida.

28 april 2020. Denna dag tog sin början med att jag väckte min kära Ulla-Britt och hjälpte henne att uträtta de vanliga morgonbestyren; uppstigning, vägning, den personliga hygienen, insmörjning av benen, påsättning av stödstrumpor. Därefter min egen påklädning med mera. Sedan gjorde jag i ordning frukost till oss båda. Efter frukost en halvtimmes disk och därefter en halvtimmes vila. Klockan 11 åt vi ett lätt mellanmål och om knappt en timme ska jag göra i ordning dagens lunch, som i dag består av stekt torskfilé, potatismos och grönsaker.

Morgonens vikt visade att Ulla-Britt minskat 900 g, jämfört med gårdagens.

Anna ringde strax före lunch och vi fick en liten pratstund. På eftermiddagen ringde svägerskan ifrån landet i den nordöstra delen av länet. Uppskattas alltid av både Ulla-Britt och mig.

Nu har vi redan kommit till kvällens redogörelse. Städningen av lägenheten hann inte bli fullständig i dag, men vad gör det. Det kommer väl en morgondag kanske. I eftermiddag har jag läst en del inlägg på internets sociala medier, pratat i telefon med en gammal god bekant ifrån Norrköping och så har jag dammat, dammsugit och våttorkat en del av lägenheten, lagat kvällsmål, ägg och bacon och nu väntar snart godnattstunden, men först skall jag hjälpa Ulla-Britt att ta av stödstrumporna och smörja benen. Vart tar tiden vägen?

"Må din väg gå dig till mötes och må vinden vara din vän. Och må solen värma din kind, och må regnet vattna själens jord. Och tills vi möts igen, må Gud hålla, hålla dig i sin hand

DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11
DEL 12

Frikänd

Hur ska jag möta morgondagen, som jag ännu ej sett?

Framtiden bär i sitt sköte, vad som ännu ej skett.

Vi vet inte dag eller stund när vårt uppbrott skall ske.

Det är bara Gud som vet.

En sak är säker, vi Jesus får se,

och alla de andra vi älskar

Det är ingen hemlighet

*******************************************

Frikänd skall jag se ditt ansikte

och mättas av din åsyn när jag vaknar

Ty du har räddat mig från dödens makt

försvarat mig som ingen annan gjort.

Jag skyldig var till döden,

mitt straff på dig blev lagt,

Du öppnat för mig himmelrikets port

Frikänd skall jag se ditt ansikte

och mättas av din åsyn när jag vaknar.

Ja, jag skall se vad ingen här har sett,

och höra där vad ingen här har hört

Min mun skall prisa Herren,

som liv åt mig har gett

och ut från mörkret in i ljuset fört

RE 20200330

Min Gud är nära

Min Gud är nära. Han har sagt vem han är.
Jag är den jag är, jag ska bli den jag blir.

MIN VÄG DEN ÄR JESUS, SOM ÄR SANNINGEN LIVET.
DEN KRAFTEN SOM BÄR MIG. DEN VÄGEN ÄR GUD

Min Jesus lever. Han är mänska och Gud.
Han har mött mig med kärlek, och jag vet vem han är.

Jesus har sagt oss, att när Hjälparen kommer,
som är Sanningens Ande, skall han vägleda oss

HAN SKALL VISA PÅ JESUS, SOM ÄR SANNINGEN LIVET
DEN KRAFTEN SOM BÄR OSS. DEN VÄGEN ÄR GUD.

Känner du Jesus. Jag bara frågar.
Han är alltid dig nära, med sitt liv och sitt ord.

DIN VÄG KAN BLI JESUS, SOM ÄR SANNINGEN LIVET.
DEN KRAFTEN SOM BÄR DIG. DEN VÄGEN ÄR GUD

Text: Rolf Ericson 20200213

Till minne av Roland Ericson

Min käre bror Roland Ericson har lämnar jordelivet och flyttat till sitt himmelska hem. Vi var fem syskon i familjen. Tre bröder och två systrar. Nu är vi två som lever, min syster Ingrid 90 år och jag som är 78 år. Vi växte upp tillsammans i Norrköping. Våra föräldrar tillhörde pingstförsamlingen. Där döptes vi bröder och kom tidigt med i församlingen.

Roland började efter avslutad folkskola att arbeta. En tid jobbade han tillsammans med pappa som då var smed. När det var dags för avlöning brukade han ofta köpa en grammofonskiva. På så sätt fördes musikunderhållningen in i vårt hem. Det var före televisionens tid och grammofonmusik var populärt. Roland gillade all musik. Både världslig och andlig.

Han var också en hängiven fotbollsfantast och brukade ofta spela fotboll med grabbarna på gården. När det var fotbollsmatch på radion, brukade Rolle, ligga med örat mot radioapparaten och hävde upp ett segertjut när favoritlaget gjorde mål. Han brukade också hålla reda på alla svenska fotbollsspelare. Senare övergick detta intresse till alla pingstpredikanter. Han visste var de hade varit och vart de hade kommit. Roland var också duktig på bordtennis. Han blev väldigt omtyckt av kompisar, som gärna ville dra med honom på vägar där han inte hörde hemma, men han vände snart tillbaka och blev trogen sin Frälsare, Jesus, som han tidigt valt att följa.

En tid av sitt liv var Roland evangelist på en plats där jag träffade kvinnan som blev min livskamrat. Han har också förutom andra flera jobb varit ombudsman för en fackförening. På sin fritid har han också arbetat som producent för närradioverksamhet.

Roland gifte sig med Ingegerd Johansson och de fick tillsammans en dotter Miriam och två söner Mikael och Anders. Deras barn har också både barn och barnbarn.

Roland har alltid älskat att stå i centrum och blev ofta vän med dem han mötte genom sitt glada och utåtriktade sätt. Han uppträdde ofta som sångsolist med sin sonora stämma.

När han nu har lagt ner vandringsstaven så tror vi att han får sjunga tillsammans med alla de heliga som gått före. Frid över Rolands ljusa minne.

Rolf Ericson

Från vänster: Rolf, Örjan, Ingrid, Rut och Roland; Fem syskon Ericson.

Från vänster: Rolf, Roland och Ingrid

Guds helande kraft

Repris ifrån 2013 om ett vittnesbörd om Guds helande kraft

Ulla-Britts hjärtsvikt del 8

DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11
DEL 12

MARS 2020

1 och 2 mars 2020. Med risk för att en del kan tycka att jag är allt för detaljerad i min dokumentation, vill jag påpeka att det viktigaste för mig är att skriva det som är godkänt av min goda hustru Ulla-Britt. Så får det bli oavsett vad andra möjligen kan tycka. Följande har hänt sedan jag sist skrev:

Natten till söndag den förste vaknade jag vi halv-två tiden för att uppsöka toaletten. På toaletten satt Ulla-Britt och hon har tagit sig dit utan rullator. Täcket låg på golvet och larmknappen hängde på rullatorns handtag. Jag försökte att få kontakt men hon var ganska omtöcknad och jag förstod att det måste bero på den nya sömntabletten Zolpidem som hon fått på lördagskvällen. Medan hon satt kvar, hämtade jag rullatorn, gick tillbaka till sovrummet för att ta upp det som låg på golvet och skyndade mig tillbaka. Samtidigt reste hon sig upp och föll handlöst bakåt, slog sig lätt i huvudet, men landade ganska mjukt på golvet. Jag tryckte genast på larmknappen. En vänlig röst på högtalaren frågade hur det var fatt med Ulla-Britt. Jag förklarade läget och hon lovade att genast kontakta hemtjänsten. Jag försökte att göra det så bekvämt som möjligt för Ulla-Britt med täcke och kudde och satte mig intill henne på golvet. Jag har svårt att komma ihåg väntetiden, men jag uppfattar att den inte var så lång. Efter en stund anlände två kvinnliga sköterskor ifrån hemtjänsten. Eftersom de hade egen nyckel kom de snabbt in utan att jag behövde resa mig upp. Efter att jag förklarat det som hänt försökte de räkna ut hur de på bästa sätt skulle hjälpa till att resa upp henne. De bedömde att de behövde förstärkning och kontaktade några kollegor som snart kom till undsättning. Sammanfattningsvis kan sägas att de gjorde ett mycket gott arbete. Jag flyttade in min madrass till sovrummet för att ha kontroll över Ulla-Britt om hon på nytt behövde gå upp, eftersom hon var mycket yr och då behövde särskilt stöd.

I dag måndag är läget ganska oförändrat, med undantag av att Ulla-Britt har lite värk här och där efter fallet. Eftersom vi gjort ett kort uppehåll med intaget av sömntabletten var sömnen ganska dålig under natten. Kommer fortsättningsvis att ta en halv tablett till natten.

3 mars 2020. Ulla-Britt fick hjälp av Eva från hemtjänsten med de långa stödstrumporna. Strax före lunch kom en manlig sjuksköterska för att sätta på furixpump igen. Meningen är att denna behandling skall kombineras med metolazon i tablettform. Vi får se hur det går.

4 mars 2020. Viktnedgång i dag på morgonen med ett kilo. Vi fick besök av terapeut ifrån LAH som hade med en toalettstol att placera i Ulla-Britts rum, så att hon slipper gå så långt nattetid. Vi har fått besök av Rosmarie, som stannar hos oss några dagar.

5 mars 2020. I går onsdag den 4:e gjordes ett uppehåll med furixpumpen och i stället sattes metolazontablett in. Ingen viktnedgång i dag men samma vikt som i går. Ulla-Britt har varit tillsammans med Rosmarie, Magnus och Vega i dag torsdag eftermiddag. De har varit ute på stan. I dag har också furixpump varit inkopplad.

6 mars 2020. I dag fredag morgon hade Ulla-Britt minskat i vikt med drygt ett kilo, vilket är ett resultat av gårdagens furixpumpbehandling. Samma positiva resultat som efter den tidigare furixbehandlingen. I eftermiddag har vi varit ute på promenad med den elmotorförsedda rullstolen. Rosmarie har hjälpt mig att storstäda i lägenheten och vi har haft sedvanligt besök från LAH. Ulla-Britt sover mycket även dagtid, särskilt första delen av dagen.

7 mars 2020. I dag lördag morgon stod Ulla-Britt på samma vikt som i går. Sedan den 24:e februari då furixpump på nytt sattes in med korta intervaller, så har hon minskat cirka fyra kilo. Trots mycket vila har hon varit mycket tröttare än vanligt. Hon blir blå i ansiktet vid minsta lilla ansträngning. Trots detta ville hon följa med och ta farväl när jag skjutsade Rosmarie till Järnvägsstationen. Rosmarie som varit hos oss i fyra dagar har varit oss till mycket hjälp. Vi är så tacksamma för det.

8 mars 2020. Natten till söndag orolig sömn och mycket vaka. Söndag morgon samma vikt som på lördagsmorgonen. På grund av att Ulla-Britt är mycket yr när hon besöker toaletten är hon beroende av min hjälp både dag och nattetid. I dag fick hon en ny behandling med furixpump. Utvärdering och planering för nästa vecka görs i morgon. Jag orkade inte med att gå till kyrkan i dag och ville inte heller gå ifrån Ulla-Britt i det tillstånd hon är i just nu..Vi använde förmiddagen till vila. Söndagen är ju vilodagen, men våra vardagar är också i stort sett vilodagar, eller rättare sagt arbete och vila för min del. Det går på rutin efter ett visst mönster. Vi har fått veta att min bror Roland är svårt sjuk och inlagd på sjukhuset i Eskilstuna.

9 mars 2020. Måndag. Glädjebesked då vikten på nytt visade att Furixbehandlingen även denna gång varit effektiv. Efter utvärderingen av förra veckans behandling vill man på nytt sätta in en liknande även den här veckan vilket innebär att furixpump sätts in i morgon tisdag.

10 mars 2020. Tisdag Vikten var ungefär densamma som i går. På förmiddagen sattes furixpumpen in igen och efter sex timmar togs den bort.

11 mars 2020. I dag klockan 4,55 på morgonen har min bror Roland fått flytta till sitt himmelska hem, efter en kort tids vistelse på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sörjd och saknad av sin familj; Miriam, Mikael och Anders med sina familjer, och även av min äldre syster Ingrid och mig, som är de enda av våra fem syskon som ännu lever. Roland föddes 27 april 1937 i Norrköping och blev nästan 83 år gammal. Frid över minnet av Roland! Vi tänker på hans barn och barnbarn som stod honom allra närmast.

I dag på morgonen kunde vi utvärdera gårdagens Furixpumpbehandling. Den visar att Ulla-Britt minskat med drygt ett kilo på ett dygn. Hon har svårt med andningen och är mycket trött både dag och natt. Vår planering med att gå ut en gång om dagen har tyvärr inte blivit möjlig på grund av hennes trötthet. Jag träffade i dag vänner ifrån församlingen på ICA Maxi och en annan syster i församlingen har ringt. Alla frågar hur Ulla-Britt mår och de tänker på och ber för oss att Herren skall ge kraft för varje dag. Vilken tillgång detta är för oss! 

12 mars 2020. I dag har min syster Ingrid fyllt 90 år. Hon har uttryckligen bett om att inte bli uppvaktad, men självklart är det en del som har förgyllt hennes födelsedag ändå har jag fått veta. Vi hade skickat ett bildcollage ifrån den senaste tidens händelser i vår familj, som hon uppskattade. Hennes grannar och närmaste vänner hade också uppvaktat henne.

Vår dag har som vanligt varit lugn och fridfull. Vi har haft besök först av hemtjänsten på morgonen och på förmiddagen kom en manlig sjuksköterska för att installera torsdagens furixpump. Därefter har vi ätit lunch och vilat oss. Ulla-Britt sover mycket, men på kvällarna känner hon sig piggare och sitter uppe. en del. Efter sex timmar togs pumpen bort. Nästa gång den sätts in blir på söndag.

13 mars 2020. Efter gårdagens behandling cirka ett kilo viktminskning. I dag strax före lunch hade Ulla-Britt vätska blandat med blod på högerbenet. Jag ringde LAH och de lovade att ta med extra stödstrumpor till eftermiddagen. Vid eftermiddagens besök från LAH kontrollerades de vanliga proverna och även blodtrycket mättes. Förband lades på några små sår på benet. Sköterskan lovade att komma på lördagsmorgonen för att linda benet och se om såren.

Ulla-Britt talade om att hon är mycket trött och har oregelbunden sömn. Läget är ungefär som vanligt. Det vill säga oförändrat.

14 mars 2020. Det är lördagskväll när jag nu skriver min rapport. Natten mellan fredag och lördag hade Ulla-Britt mycket svår värk i sitt högerben och situationen blev så svår att jag ringde till LAH för att få råd. De erbjöd Ulla-Britt att komma och ge starkare smärtlindring om hon ville, men hon ville vänta tills de kom på lördagsmorgonen för att linda benet och nöjde sig med den ordinarie dosen av värktabletter, som hon även får ta vid behov under natten. På morgonen kom förutom en sköterska ifrån hemtjänsten, en sjuksköterska och en undersköterska ifrån LAH för att undersöka Ulla-Britts ben och dessutom linda benet på grund av det som skett. Morgonens vikt var oförändrad jämfört med fredagen. På grund av smittorisken för Coronavirusen försöker vi undvika folksamlingar. Vi hoppas att alla personer som har ärende till vårt hem, och det är ju rätt så många respekterar att både Ulla-Britt och jag hör till den största riskgruppen och undviker att komma vid minsta symptom. Efter välbehövlig sömn och lunch, som blev en blandning av pannkaka och potatisplättar med stekt fläsk, vilade vi oss igen. Karl Magnus ringde och erbjöd att handla matvaror åt oss.Vi gjorde oss i ordning för en liten promenad i den friska luften. När vi kom hem blev det fika med cocosbollar och sedan ryggläge igen. Jag ringde till Rosmarie för att få veta hur de hade det. Nu är klockan 19,17. Ulla-Britt tittar på Vem vet mest och om en stund skall vi se Postkodmiljonären. Därefter kvällsmål och våra mediciner innan vi på nytt går till nattens vila. 

15 mars 2020. Först kom Maud ifrån hemtjänsten och hjälpte Ulla-Britt med det vanliga. Därefter kom två personer ifrån LAH och hjälpte till med att linda benet. Vi fick veta att den planerade behandlingen med furixpump skulle uppskjutas i dag på grund av de senaste dagarnas tillfredsställande kroppsvikt. Frukost, morgonandakt, vila, lunch, telefonsamtal med en väninna och vila igen. Ulla-Britt är fortfarande mycket trött på grund av sin sjukdom. Hon skämtade lite i dag och sa att hon känner sig som en liten baby, som bara äter och sover.

Vi försöker att undvika kontakter utanför hemmet på grund av de smittoriskerna i den aktuella coronapandemin, som skapar så mycket oro i världen. Susanne och Karl Magnus har lovat att hjälpa oss med att handla matvaror för att vi skall slippa att utsättas för smitta. Det känns tryggt att ha dem här i Motala.

16 mars 2020. Måndagmorgon. I väntan på både hemtjänsten och LAH., låg Ulla-Britt kvar i sängen för att benet skulle lindas. Egentligen är det duschdag för henne, men vi får skjuta upp det till kvällen då lindningen tas av. Frukosten serverade jag i sovrummet medan Ulla-Britt låg kvar. Vikten hade gått upp ett kilo. Det var väntat eftersom det inte blev furixpump under söndagen.

På eftermiddagen besökte jag Vårdcentralen på remiss från Urologen för att lämna PSA-prov, vilket görs halvårsvis. Susanne ringde och erbjöd sig att handla åt oss. Vi behövde bland annat tvättlappar. Susanne hann med att köpa det enda paket som fanns kvar. Av någon anledning har många hamstrat sådana saker

Nu är det kväll och jag skall hjälpa Ulla-Britt att bli duschad.

I dag har vi som är över 70 år fått rådet att vara hemma och inte gå ut med tanke på smittoriskerna av corona. I TV-sändningarna dominerar nyheterna om coronavirusen och information går ut med regler hur vi skall förhålla oss.

17 mars 2020. Ulla-Britt har gått upp ett halvt kilo sedan i går. Beslutades att hon skulle få furixpump i dag. Beslutades också att metolazontabletten skall tas bort under fredagen då provtagningen visar att njurarna är något belastade. Eva ifrån hemtjänsten kom först, därefter Carina och Tina från LAH för att linda benet. Senare på förmiddagen kom den manliga sjuksköterskan Gustavsson för att installera furixpumpen och nu på eftermiddagen kom Jonny och Magnus för att ta bort den. Alla som besöker oss är vänliga och vi känner oss så väl omhändertagna och nöjda med den vård som Ulla-Britt får. Ny information är således att metolazon tas bort fredag och att furixpumpen inte ges på söndagar, utan bara tisdagar och torsdagar.

18 mars 2020. Först kom Eva ifrån hemtjänsten och sedan kom LAH för att linda benet. Resultatet efter gårdagens furixpump: viktminskning med 7 hg. Sköterskorna Jonny och Magnus från LAH konstaterade att pittingödemen på högerbenet minskat, vilket är ett resultat både av furixpumpen och av lindningen av benet. Ett steg om än så litet, ett steg i rätt riktning. I morgon kommer Ulla-Britt att få Furixpump igen. Allt för att förhindra ny vätskeansamling. Ulla-Britt är inte så trött som tidigare. En av orsakerna kan vara att hon inte tog sömntabletten i går kväll. Det kan möjligen vara så att sömntablettens effekt sitter i längre än under natten. Nyhetssändningarna handlar mest om coronaviruset. I dag stängs gymnasieskolor och universitet..

19 mars 2020.I dag var morgonens vikt densamma som i går. På förmiddagen fick Ulla-Britt furixpump igen. Jag tycker att hon har mått bättre de två sista dagarna även om hon sover sämre på natten då hon inte tar någon sömntablett. På morgonen lindades det ena benet igen. I eftermiddag ringde en broder i församlingen för att få veta hur vi har det. Skönt med den omsorg och kärlek som vi får ifrån församlingsmedlemmar. Rosmarie ringde och berättade att hon arbetar hemifrån och att Isabells gymnasieskola i Stockholm är stängd. Allt på grund av den pågående Coronakrisen.

Jag har skrivit till Miriam att jag tyvärr inte kan vara med på Rolands begravning av flera skäl.

20 mars 2020. Efter gårdagens furixpump har Ulla-Britts kroppsvikt minskat med 1,7 kilo. Under 26 dagar en total viktminskning med 6,7 kilo, vilket visar att den pågående behandlingen varit mycket effektiv. I dag fredag har läkaren föreslagit att ta bort metolazontabletten för att minska påfrestningen av njurarna. Vi är så tacksamma för att Ulla-Britt får vara ansluten till LAH, inte minst med tanke på att sjukvården i övrigt är mycket belastad med anledning av Covid 19. Vi försöker att vara inomhus och undvika kontakt med människor.

21 mars 2020. Att morgonens vikt ökat med 6 hekto var väl inte oväntat eftersom metolazontabletten togs bort under gårdagen. Ulla-Britt har under morgonen fått hjälp med att linda högerbenet av LAH. Efter frukosten var jag ganska trött och förmiddagen vilade vi både Ulla-Britt och jag. Till lunch stekte jag biffar av blandfärsen vi köpte häromdagen. Så för att ta vara på potatismoset som vi åt i går gjorde jag potatisplättar. På eftermiddagen tog vi en promenad, då vi använde vår förnämliga rullstol som är försedd med elmotor.

22 mars 2020. Ulla-Britt vaken hela natten. Viktuppgång 4 hekto Både Ulla-Britt och jag sov under förmiddagen. På eftermiddagen satt vi ute i solen en stund, men eftersom det var lite kyligt blev stund relativt kort. Till lunch åt vi kokt torskrygg potatismos med kokta morötter och wokade grönsaker och till kvällsmål västerbottenspaj och en smörgås.

23 mars 2020. Ulla-Britt sov bra i natt på grund av den halva sömntabletten hon tog i går kväll. Vikten på morgonen var oförändrad. Det är måndag och Ulla-Britt har fått hjälp med att bli duschad vilket sker två gånger i veckan. Vid besöket ifrån LAH undersöktes benen och sköterskorna bedömde att det skulle räcka med bara stödstrumpor från och med i dag. Vi försöker undvika alla kontakter utanför hemmet. Karl Magnus har hjälpt oss med att handla i dag. Vi skickar notan på datorn och han ställer kassarna utanför dörren. Bra service vi har. Vi betalar det vi beställt via internet, så vi behöver inte riskera att bli smittade av Coronaviruset genom kroppskontakt. Vi försöker att hålla oss välinformerade med de uppgifter vi får ifrån våra myndigheter genom TV och radio. Alla informationskällor bör prövas ordentligt i dessa tider. 

24 mars 2020. Ulla-Britt tog ingen sömntablett i går kväll och därför blev efternatten sömnlös. Viktökning 9 hekto Total viktökning från fredagen den 24:e 1,9 kilo. I dag furixpump, blodprov och blodtryckskontroll. Ulla-Britt har lättare att ta igen utebliven nattsömn på dagtid när tillfälle ges. Det har varit en solig dag, men ganska kallt ute, så vi har varit inomhus hela dagen.

25 mars 2020. I går kväll tog Ulla-Britt en halv sömntablett. Det blev lite si och så med sömnen, men tröttheten är fortfarande påtaglig, särskilt under första delen av dagen. Efter gårdagens furixpump har vikten, som förväntats minskat med ungefär ett kilo. Trots det fina vädret har vi inte orkat med att gå ut. Till lunch tillredde jag de kycklingfiléer som inköptes i måndags efter ett nytt recept, med mycket krossade tomater, lök och en del annat gott. Smakade tillfredsställande gott, men vi kom överens om att vi nästa gång prövar vårt vanliga sätt med wokade grönsaker och champinjoner. Ris blandat med hönsbuljong och creme fraiche ska det vara förstås. I kväll har vi dagen till ära festat på våfflor som jag gräddat.

Vi är så tacksamma för varje dag som vi får tillsammans. Det är ett under att Ulla-Britt fortfarande lever och det beror på flera faktorer. Den största anledningen är att Gud är med oss. En av våra vänner skrev till oss i dag att som vår dag är så skall vår kraft också vara. Det tror vi på.

Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden väl beprövad. Därför skall vi inte frukta, om än jorden skakar och bergen störtar ner i havsdjupet, om än havets vågor brusar och svallar, så att bergen bävar vid dess uppror. Sela. En ström går fram med flöden som ger glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning. Gud bor där inne, den vacklar inte, Gud hjälper den när morgonen gryr. Hednafolken larmar, riken vacklar, han låter sin röst höras, då smälter jorden. Herren Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Psaltaren 90

26 och 27 mars 2020. Det är nu fredagskväll den 27 mars när jag sammanfattar de två senaste dagarnas händelser.

Vi har fått information från LAH med anledning av Covid 19 hur vi kommer att påverkas. Antalet besök kommer att minimeras. Besöken kommer att prioriteras efter en nödvändig rutin i fortsättningen och kommer att i större omfattning ske via telefon. Vi ombedes att ta kontakt om vi utvecklar symtom från luftvägarna. Det är viktigt att vi följer de råd som Folkhälsomyndigheten ger oss i media. Allt detta är för oss självklara förhållningssätt och borde vara det för alla.

Vi undviker all kontakt med personer utanför hemmet, med undantag av hemtjänst och personer från LAH. Vi hoppas också att de som eventuellt har ett ärende till oss respekterar detta och ringer först. Undvik att komma till oss, om vi inte har gått med på det.

Vi har fått mycket god hjälp av våra barn Karl Magnus och Susanne, som handlat mat åt oss. De har respekterat vår karantän och ställt matvarorna utanför lägenhetsdörren.

I går torsdag morgon hade vikten stigit under senaste dygnet med 7 hekto. På förmiddagen sattes furixpump och när den togs bort gjordes de vanliga rutinkontroller som vanligtvis sker på fredagar, medicindosetten lämnades en dag tidigare för att ingen skulle behöva komma åter på fredagen.

Under eftermiddagen satt vi ute en stund i det soliga vädret. Susanne ringde och frågade om vi behövde något ifrån affären. Det blev lite påfyllning i skafferiet och Susanne hade köpt tulpaner och en korsordstidning. Det är det jag kallar kärlek. Vilken god service vi har.

Fredagsmorgonens vikt visade en viktminskning med endast 6 hekto under det senaste dygnet trots furixpumpbehandlingen. I dag fredag tas den tidigare fredagstabletten av metolazon bort. Det återstår att se effekten av detta under morgondagens vikt.

Tröttheten är påtaglig särskilt under första delen av dagen. Under de två senaste dagarna har Ulla-Britt tagit 1/2 sömntablett på kvällen. Vi har upptäckt att den ger trötthet, men av någon anledning ger den inte den tillfredsställande sömn, som man kan förvänta sig av en sömntablett. Att ta en hel tablett är uteslutet, eftersom vi tidigare sett de negativa effekterna av detta.

Fredag eftermiddag tog vi en rejäl promenad med rullstolen. Vi såg vitsippor i backen och plockade med några stycken.

28 mars 2020. Lördagsmorgonens vikt var densamma som under gårdagen, trots utebliven metolazontablett. Bra där. Vi har tagit det ganska lugnt i dag. I går skalade Ulla-Britt de återstående havskräftorna som inköptes häromdagen och ställde in dem i kylskåpet. I dag har vi bakad smördeg och använt den som botten till en paj med havskräftor, ägg, ost, dill med mera. (Se bild) Det smakade väldigt gott, men det blev mycket disk efteråt. Men vad gör det när man har roligt.

30 mars 2020. I dag har vi tänkt mycket på dem som samlats för att ta farväl av min käre bror Roland, som flyttade till sitt himmelska hem den 11 mars. Roland tillhörde Pingstförsamlingen i Eskilstuna. Församlingens tidigare pastor Allan Ekstedt var officiant. Vi har fått hälsningar och foto från begravningsgudstjänsten ifrån församlingens nuvarande pastor Carl Wilhelm Hasselgren. Som tiderna nu är var det omöjligt för mig att resa till Eskilstuna, men jag önskar att Rolands barn och deras familjer och alla Rolands vänner, ska finna ro vid tanken att Roland nu åter förenats med alla dem som gått före honom. Det är vårt kristna hopp och det lyser klart som en morgonstjärna.

Vi vet inte dag eller stund när vårt uppbrott skall ske. Det är bara Gud som vet.

Men en sak är säker att vi ska se Jesus och alla de andra vi älskar. Det är ingen hemlighet.

Frikänd skall jag se hans ansikte, och mättas av hans åsyn när jag vaknar

Min rapport om Ulla-Britt i dag omfattar både söndag och måndag. När det gäller viktkurvan så har den pendlat mellan 6 hektos differens sedan förra måndagen. På grund av påfrestningarna för njurarna så har man minskat med metolazon på fredagarna och man har även av den anledningen tagit bort furixpumpen på söndagarna. Detta innebär å andra sidan att det är svårt att hålla ner vätskenivåerna. Alltsammans påverkar Ulla-Britts mående. Hon är mycket trött och sover periodvis även under dagtid. Den halva sömntablett hon tar till natten hjälper henne under den första delen av natten, men hon ligger ofta sömnlös under efternatten. I morgon tisdag sättes åter furixpump av LAH.

I dag måndag har Ulla-Britt blivit duschad av hemtjänsten. Vi har kommit överens med dem om att göra ett uppehåll med deras insatser på grund av Covid19. Vi försöker själva, vilket innebär lite mer jobb för mig, men vi tycker att det känns tryggare med tanke på smittorisken.

Det är många som känner oro i dessa tider. Så är det nog mer eller mindre för oss alla. För vår egen del så känner vi vila vid tanken att Gud har allt under kontroll och vi känner vila och tillförsikt inför framtiden.

31 mars 2020. I dag var det första dagen vi har klarat morgonen utan hemtjänsten. Morgonens vikt var densamma som under gårdagen, men måndagens viktökning var 6 hekto jämfört med söndagen. En sköterska ifrån LAH kom till oss omkring klockan nio för att installera furixpumpen. Sex timmar senare togs den bort. I dag har Susanne hjälpt oss med att handla matvaror åt oss. Detta är det sista meddelandet för mars månad. 
I morgon fortsätter del 9 för april månad.
DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11
DEL 12