Predikan i Pingstkyrkan Motala av Pastor Linnéa Sennehed
Kvinnan som smorde Jesu fötter
En av de bästa predikningar jag någonsin har hört
torsdag 31 oktober 2019
söndag 27 oktober 2019
Kliande utslag, hjälp!!
Sedan mitten av juli månad då Ulla-Britt var inlagd på sjukhus för sin hjärtsvikt har hon haft dessa kliande utslag på sin kropp. Hon har inte fått ett fullt tillfredsställande svar vad utslagen kan bero på. Dessa kliande monster plågar henne både dag och natt. Den vård hon får genom LAH har provat olika vägar från salvor till utsättande av läkemedel. Inget har hjälpt. Vi skulle sätta värde på om någon kunde ge oss en rimlig förklaring till besvären. När det kliar som värst önskar Ulla-Britt att hon kunde hoppa i sjön och svalka sig.
onsdag 23 oktober 2019
måndag 14 oktober 2019
Lewi Pethrus bok: Jesus kommer
Anteckningar om innehållet i boken ”Jesus kommer” av Lewi Pethrus tryckt år 1914
(tredje upplagan)
Kommentarerna av Rolf Ericson
INLEDNING:
Den bok jag här vill kommentera är författad år 1912 av Pastor Lewi Pethrus, grundare till den svenska Pingströrelsen. Från ledande håll i Pingströrelsen har jag fått veta att det som format många pingstvänners bibelsyn om den yttersta tiden är just denna bok. Denna bibelsyn bejakas även av Oasrörelsen och andra väckelsekristna rörelser.
Det är ju mycket anmärkningsvärt att en bok skriven under 1900-talets början kan vara vägledande för oss som lever år 2010, då historien har visat oss att så mycket blivit förändrat.
Lewi Pethrus som var född 1884, skrev redan i sitt företal till boken att han varit tveksam till att ge ut den på grund av sin avsaknad av teologisk utbildning, men att hans åhörare enträget uppmanat honom till det.. Han var inte fyllda trettio år när boken skrevs. Vid bedömningen av innehållet måste man förstå att författarens världsbild och teologi präglades av dåtida förhållanden. Han visste troligtvis mycket litet om den katolska och ortodoxa kyrkans skuld till de judeförföljelser som skett i Europas historia. Den förfärliga myten om judarna och deras roll i världshistorien var ännu inte känd. Den skapades först efter Tysklands förnedring efter första världskriget. Adolf Hitler som var född år 1889 hade ännu inte trätt fram på världshistoriens arena.
I denna spektakulära teologi kan man möjligen ana det dilemma som hans senare utveckling sökte finna lösningen på, genom det förhastade och oreserverade stödet till det politiska projekt som blev staten Israel.
Innehållet i boken ”Jesus kommer” är färgat av Darbyismen. L.P. hade precis som många andra bibellärare över hela västvärlden tagit intryck av denna eskatologi och var således inte ensam om sin uppfattning. .
Darbyismen, en eskatologisk irrlära
Förkunnelsen om Jesu andra tillkommelse har tyvärr använts på ett felaktigt sätt i västvärldens kristenhet. Många har blivit vilseledda av falska läror, inte bara av rörelser sådana som Jehovas vittnen och Adventisterna, utan även av kända bibellärare i de väckelsekristna samfunden och rörelserna. Förkunnelsen har många gånger skett i välmening och oförstånd, men ibland också med felaktiga motiv, då man utnyttjat människors oro för framtiden på ett spektakulärt sätt.
En av dessa eskatologiska irrläror är ”darbyismen.” Plymouthbrodern John Nelson Darby var denna läras främste talesman. Läran är i korthet följande: Kristus skall vid två tillfällen återkomma till jorden. Tidsperioden däremellan – futtiga sju år – kallar man vedermödan. Vidare påstår man att ett tiostatsförbund – som skall ledas av en person (=antikrist) – kommer att bildas.
Detta är en lära som strider emot vad vi läser och tolkar i Guds Ord när det gäller Jesu andra tillkommelse. Att förutsäga tiden när denna skall äga rum är ingenting vi skall ägna oss åt.
Den darbyistiska eskatologin uppstod på 1830-talet inom irvingrörelsen i England genom en kvinna, Margret MacDonald, som fick en uppenbarelse om Jesu återkomst. J.N. Darby (1800-1882) verksam inom Plymothrörelsen tolkade denna uppenbarelse som en tvådelad återkomst och konstruerade den välkända eskatologi som fick en stark ställning inom
väckelserörelserna i Sverige. Genom Darbys besök i USA under 1850-talet etablerades denna lära bland baptisterna. Den övertogs senare av den framväxande pingstväckelsen. Hur kunde denna lära etablera sig så snabbt?
Det finns en historisk förklaring till detta. Baptistevangelisten William Millers budskap om att Jesu återkomst skulle ske 1844 hade innan dess fått ett enormt genomslag i USA. När detta år passerade blev det något av ”bränd mark” att fastställa nya årtal för Jesu återkomst. När då Darby kom och förkunnade att inga mer uträkningar behövs, därför att församlingens uppryckande kan ske när som helst, och att denna återkomst var osynlig för världen, mottogs det med öppna armar. Herren skulle rädda oss undan den ”kommande vreden”, sa man. Slutförandet av missionsbefallningen förlades till ”vedermödan”, då skulle det bli väckelse
och judarna skulle bli frälsta. På så sätt kringgick man de texter som talade om att uppdraget måste slutföras innan Herren kommer. Darbys förkunnelse passade som hand i handske i tiden efter Millers misslyckande.
Alla fantasifulla skildringar av detta har eggat människor i alla tider till att spekulera i sådant vi inte vet någonting om. Detta är ovärdigt och jag tar bestämt avstånd och varnar för följderna av detta.
Jag efterlyser ett större kurage ibland kristna ledare att stå upp för en sund undervisning i detta och ta avstånd ifrån de irrläror som leder oss bort ifrån den sanna läran. Man kan möjligen säga att denna lära också förändras under historiens gång, vilket innebär att vi får lov att korrigera det som tidigare ansetts vara sant.
Vår uppgift är att ingjuta livsmod och hopp ibland unga människor till att tro på den framtid som de skall vara med om att bygga upp.
Att tro på Gud är att tro på det goda som finns i människan och det förstånd han givit oss för att bruka inte bara för vår egen skull utan för alla våra medmänniskor på denna jord där vi bor, bygger och planerar.
(Källa: En del av informationen om Darbyismen har jag hämtat från artiklar av L-O. Tonmyr, samt Stig Åke Gerdvall)
KOMMENTARER TILL BOKEN JESUS KOMMER AV LEWI PETHRUS
(Det som är kursiv stil är citat ur boken)
Kommentarerna av Rolf Ericson
Lewi Pethrus påminner i sin bok om faran att ta bort eller lägga till något till profetians ord.
L.P.:”Så långt det är möjligt vilar framställningen på Guds ords tydliga utsagor och ingen skall behöva ledas in på den mänskliga spekulationens farliga mark”
Kommentar: Det finns nog trots detta mycket av innehållet som gör det vilket jag här skall redovisa. Låt mig då först av allt få betyga min stora vördnad för de goda avsikter författaren haft med denna bok. Jag kan hålla med om mycket av det han skriver, men en del måste jag få lov att ifrågasätta.
Såsom i Lots dagar
(Sidorna 9-20)
Första kapitlet har titeln ”Såsom i Lots dagar”
L.P.”Lot led i sin rättfärdiga själ av de tygellösas liderliga umgängelse.”
Kommentar: Tillståndet i Sodom var sådant att den som var rättfärdig inte kunde känna sig hemma där. Det står i Lukasevangeliet: ”Kom ihåg Lots hustru.” Hon var mera fäst vid Sodom än Lot. Det kanske inte var så underligt med tanke på att det liv hon levde var just på denna plats och vid denna tid. Man färgas av den miljö i vilken man lever. ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar” skriver Paulus i Romarbrevet. Detta är en utmaning även för oss i vår tid. Det handlar om den påverkan vi är utsatta för. Om vi lever i en tygellös värld så behöver vi fördenskull inte vara tygellösa. Gud vill befria människan från det som binder henne vid denna värld, det vill säga synden som skiljer oss från Gud. Om världen i vår tid skulle vara lik den som var i Sodom, så har Gud visat oss genom Jesus Kristus att han vill rädda oss undan denna ondska. Han räddar oss inte ur världen, men ur ondskan i världen. Däri ligger skillnaden. Trots att Lot var rättfärdig och inte kände sig hemma i Sodom måste han leva där ända till den dag då han fick uppmaningen av Gud att lämna Sodom.
(Sidan 21)
L.P.:”Se vilken stor betydelse en rättfärdig har för ett samhälle.”
Kommentar: Vi får inte bli så världsfrånvända att vi inte inser vilken betydelse vi har just i den tid vi lever och i den uppgift i vilken vi står.
(Sidan 23)
L.P.: ”Vedermödans dag nalkas.”
Kommentar: (Står här i bestämd form som om det bara skulle finnas en vedermöda. Men så läser vi att: ”innan dess skall Gud leda Lot ut ur Sodom.”
Det har funnits många vedermödor på jorden. Lot hade sin. Vi får säkert möta vedermödor, men att förutse dem är inte vår uppgift. Att vi får en förklaring på vad som skall ske i Upp. 6 har jag mycket svårt att förstå. Det är säkert höjt i dunkel och vi gör väl i att invänta det ljus vi får när eller om det sker. Allt annat är bara spekulation
(Sidan 25)
L.P.: ”En sådan varning sände Gud år 1907…”
Kommentar: Jag tror inte att vi skall tidsbestämma Guds varningar. De har funnits och skall finnas i alla tider så länge tiden består. Endast Gud vet när den sista varningen ljuder
(sidan 26)
L.P.:” När stunden är inne tar Herren oss vid handen……….vilken härlig dag
Kommentar: Med andra ord: Det är han som för oss ut inte vi själva
L.P.: ”Broder och syster, är du redo att följa med?”
Kommentar: Jag kan inte förstå den ängslighet som ofta ligger i den här frågan. Om vi tror på Jesus och bekänner hans namn så är vi med. Obs ordet står i presens.
(sidan 27)
L.P.: ”Vi få nöja oss med att bli hållna för fantaster.”
Kommentar: Ja inte kan vi räkna med att vi som kristna skall få världens gunst, men vi behöver inte heller eftersträva att bli fantaster. Det finns somliga som gör det och det är till skada för trovärdigheten.
L.P. ” Det kostar allt, vad vi äga, för att bliva räddade ur detta släkte.”
Kommentar: Denna världsfrånvändhet var särskilt tydlig i pingstväckelsens början. Mina föräldrar som var pionjärer var särskilt angelägna om att hålla sig utanför ”världens barn” När jag ser på släktfoton så saknas de ofta just av denna anledning Numera ser man lite nyktrare på detta. Det är en sak att fly det onda, det ska vi göra, men det är en annan sak att ta vara på det goda som vi kan uppleva också i det skapade. Att tillsammans med Gud få vara medskapare till det vackra på jorden i till exempel, konst och musik
(sidan 28)
L.P.: ” hur många saltstoder ha vi icke i dag bland Guds folk?”
Kommentar: Om detta är sant skall vi inte tala om det och ägna det särskild uppmärksamhet. Det gör vi alldeles för mycket vågar jag påstå och det är både negativt och destruktivt. Det är inför Gud vi skall avlägga räkenskap. Vi skall sluta med att bedöma andra efter moraliska måttstockar. Jesus är ett exempel på detta. Han älskade syndare och åt och drack tillsammans med dem.
(sidan 29)
L.P.:”Vi måste slita banden….vi måste gå ensamma med Herren.”
Kommentar: Det är sant att vi måste fatta egna beslut, men vi skall inte överge våra närmaste utan be för dem. Om vi tror att vi kan påtvinga dem vår tro så har vi fel. Var och en måste ta ställning och genom bön och helig vandel kan vi få dem att förstå att Gud älskar dem och vill ha dem med. Det står i Guds makt att frälsa dem. De utstötningsmekanismer som fått en del att känna sig utanför har vi ofta själva bidragit med i församlingar där de funnits med. De så kallade avfällingarna. I min barndoms församling fanns det en pastor som offentligt kallade dem för rötägg. På ungefär samma sätt som man ibland bemöter homosexuella i vår tid. De måste överge sin läggning för att bli accepterade. Att öppet visa sig som homosexuellt par i en frikyrka är i dag otänkbart Möjligen kan man börja hoppas på en förändring till det bättre.
(sidan 30)
L.P.:”Släktet är sådant….”
Kommentar: Jag vill gärna tillägga att släktet har varit sådant allt sedan Jesus uttalade orden. Vi lever därför i den tid som kallas den yttersta tiden alltsedan dess. Det är min tro. Men det är ur detta släkte som Herren kallar ofullkomliga syndiga människor att av nåd ta emot Guds gåva, ett evigt barnaskap hos Gud. I gamla förbundets (gamla testamentets tid) tid misslyckades människorna att leva efter lagens och samvetets måttstock. Men så här skriver Paulus:
”Nu blir det ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus. Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud, då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han SYNDEN I MÄNNISKAN ” Rom 8:1-3. (Observera att det står inte människan i synden utan synden i människan)
Såsom ljungelden
(sidan 30-31)
L.P.:””det är ingen fara, kanske jag aldrig hinner framtill dessa stora motgångar och svårigheter, kanske han hämtar mig innan dess.”
Kommentar: Jag har bokstavligen upplevt och levt efter denna sanning, men numera kan jag inte se det riktigt så. När våra äldsta barn (födda 1966 och 1968) var små brukade min hustru tala med mig om hur det skulle bli när de började i skolan. Jag svarade henne att hon inte skulle bekymra sig för detta, ty då hade Jesus kommit. Det var min absoluta övertygelse. Jag levde bara efter detta att få ta en dag ett ögonblick i sänder. Detta kan i och för sig vara riktigt, men om denna kortsiktiga tanke får dominera vårt liv så blir vi fatalister och förhindras i vår strävan att låta denna vår jord vara platsen för vår verksamhet. Jag fick rådet att skaffa mig en ordentlig utbildning när jag var ung. För mig var det viktigare att leva kortsiktigt. Mitt kallelsemedvetande var dessutom omgivet av ett slags romantik som var fullständigt avskärmat ifrån denna världen. Jag måste ändå medge att Gud var med trots att jag inte alltid handlade så förståndigt med mitt liv och mina möjligheter. När jag ser tillbaka på mitt liv så gör jag det med tacksamhet. Men jag måste få ifrågasätta det jag nu så här efteråt kan se på med längre perspektiv. Jag skulle inte göra så i dag, men ibland tror jag att Gud kan använda även det som är mindre klokt. Därför vågar jag inte döma andra som gör andra eller samma misstag som jag tidigare har gjort.
L.P.:””Kristi återkomst är en stor och underbar tilldragelse, men konungen själv är större än själva tilldragelsen och det är just hans storhet, hans person, som gör denna tilldragelse så stor.”
Kommentar: Detta vill jag gärna instämma i. Många gånger har vi varit mer upptagna av att spekulera hur tilldragelsen blir än att upptäcka hurudan han är Vilket fatalt misstag.
(Sidan33)
L.P.:”Du säger att det måste vara två olika tillkommelser….två olika stadier.”
Kommentar: I Sakarja 14:9 står det att Herren skall vara konung över hela jorden. Det naturliga Israel uppgår i ett andligt Israel. En Guds kyrka över hela jorden.
Detta ord upprepas i Sakarja 9: 9-10 som handlar om Sions konung. Det är en profetia som till en del har gått i uppfyllelse, eftersom den syftar på vår konung Jesus Kristus. ”Hans välde skall nå från hav till han och från floden till världens ände” skriver profeten Sakarja. Det folk som här avses är det andliga Israel, som är Guds egendomsfolk i det nya förbundets tid. Jesus är redan konung. Hans seger har redan fullbordats. Striden som utkämpas är andlig, inte mot människor, nej han är fredens konung och är emot allt vad krig och våld heter.
Detta är en annan tolkning som jag ansluter mig till, i stället för den underliga tolkning som talar om två tillkommelser och som jag inte funnit något som helst stöd för i Bibeln.
”
L.P.:”så gömmer han oss ett ögonblick i sin hydda, sedan kommer han ned på Oljeberget”
Kommentar: Åter igen en Darbyistisk tolkning som inte har stöd i Bibeln.
L.P.:”När han har haft oss i sin hydda och skonat oss det korta ögonblick hans vrede varar…”
Kommentar: Detta är så långt jag förstår en farlig teologi.
Talet om Guds vrede har använts på ett mycket felaktigt sätt. Vi skall inte förkunna den. Vi skall förkunna Guds kärlek. Den kärlek som Jesus har gett till oss och den kärlek Gud visade då han utgav sin enfödde son för att rädda världen Gud har inte bestämt oss till att bli offer för vreden utan att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. Det är detta vi skall förkunna, nämligen Guds frälsning, genom Jesu försoningsdöd. Det var inte Gud som behövde försonas på grund av sin vrede, så som man trodde förr. Det var världen (människorna) som behövde försonas med Gud. Detta gjorde Jesus för att vi skall leva tillsammans med honom.
(sidan 34)
L.P.:””Jag tror att hans tillkommelse i viss mån kommer att ske hemligt och i viss mån uppenbart. Den blir först och främst uppenbar för dem som äro frälsta.”
Kommentar: Om det är på det viset är det egoistiskt att tänka att alla vi som är kristna skall få vara med, men de andra blir kvarlämnade. Gud vill att alla skall bli räddade och komma till sanningens kunskap. Vi kan inte nöja oss med mindre än detta. Det är fel att spekulera i andra människors undergång.
Det bästa förhållningssätt vi kan ha är att uppmana våra medmänniskor att söka Gud och leva i gemenskap med honom. Det är vårt uppdrag. Hur det blir vet endast Herren.
Att varje dag veta att Jesus skall komma, men inte när han skall komma..
Det är beredskap, inte beräkning som gäller, att ge akt på tecknen men inte föra statistik över dem. Jesus kall komma en gång till, absolut inte två gånger till. Så säger Guds Ord
(sidan 37)
L.P.:”Han hade försökt att varna dem för Guds vrede…”
Kommentar: Våra liv i Jesu efterföljelse är viktigare än våra ord. Orden kan få motsatt effekt om de inte är fyllda av kärlek. Vi skall både tala om och leva i Guds kärlek. Det finns många som tagit skada av skräckfyllda predikningar om de domar som skall övergå världen. Filmer, som handlar om detta, profetior och destruktiva förutsägelser är inte de kristnas uppgift att förmedla. Om det är så man vinner själar så har jag svårt att förstå det.
(sidan 41)
L.P.: ”i ett nu har vedermödans förfärliga flod börjat strömma ner över jordens släkter. O, vilken hemsk och fruktansvärd dag detta skall bli.”
Kommentar: Verkligheten är tillräckligt hemsk. Jag måste erkänna att jag ofta känner mig illamående av att se nyheterna i TV-rutan. Våra hem har blivit skådeplatser för det hemska som varje dag sker i vår värld. Krig, mord, katastrofer och olyckor serveras i medierna. Att vi som är kristna fortsätter i samma stil är ovärdigt.. Du kanske säger. Ja men det står ju i bibeln. Det hjälper inte. Undvik sådana texter. Jag tar avstånd från all sådan ångestskapande förkunnelse.
(sidan 43)
L.P.:”Gud hjälpe oss, att vi icke bli överraskade.”
Kommentar: Detta är ett ängsligt spörjande. Om vi i vårt kristna liv har bestämt oss för att tro på Jesus så kan vi aldrig bli överraskade. Vi kan aldrig bevara oss syndfria, men han förlåter oss även om vi skulle falla i synd, så länge vår vilja är att leva för honom. Det handlar mer om förhållningssätt än om tillstånd. Han har klätt oss i sin rättfärdighet. Det räcker.
(sidan 44)
L.P.:””Kristus har en härlighet efter sitt lidande….”
Kommentar: Ja, amen, han regerar redan nu, tills alla fiender besegrats, sist blir döden besegrad. Denna härlighet är vår uppgift att förkunna. Vi prisar honom i tro.
Den strid det handlar om som pågår läser vi om på flera ställen i skriften. Det är en andlig strid. Inte mot kött och blod, utan mot andemakter. Jag tror att Gud väntar på att tiden skall vara mogen för olika händelser i hans plan. Vår uppgift är att förkunna hans fullbordade seger och att lita på att han är med oss alla dagar till tidens ände. Något annat skall vi inte förkunna!!
Den första uppståndelsen
(sidan 46)
L.P.:”Den kallas de rättfärdigas uppståndelse.”
Kommentar: Vilka är rättfärdiga? Bibeln säger: ”I Kristus är vi rättfärdiga genom tron, inte genom laggärningar.” Det handlar om dem som aktivt vägrar att ta emot Kristus. En allvarlig fråga ställer jag till mig själv: Kan jag presentera budskapet på ett sådant sätt att en människa tar avstånd i stället för att ta emot Kristus?
(sidan47)
L.P.:”Alla som äro döda i överträdelser och synder lämnas kvar i graven….medan de orättfärdigas uppståndelse kommer att inträffa efter de tusen åren.”
Kommentar: Så tydligt kan man inte utforma en lära av det som Bibeln antyder om detta. Alla har syndat, men alla är inte döda i sina synder. Jesus har försonat världen med Gud. Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom hans blod, skall vi av honom så mycket säkrare bli räddade från vreden. Guds vrede drabbar synden, men inte syndaren. Guds kärlek bevisas genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
(SIDAN 48 OCH 49)
Kommentar: Instämmer i denna sköna beskrivning om att vi inte kan förstå, men ändå tro och erfara livets mysterium
(sidan 56)
L.P.:””Den första uppståndelsen fullbordar vår frälsning.”
Kommentar: Nej Jesus har redan fullbordat vår frälsning, men förf. menar naturligtvis att vi i Kristus blir slutfrälsta därför att vi redan här och nu är frälsta genom honom. Något annat kan jag inte hålla med om
(s.58)
L.P.:”Hoppet om den första uppståndelsen har varit den stjärna, som lyst den lidande församlingen genom alla prövningar.”
Kommentar:Med all respekt för dessa ord vill jag ändå värja mig för den inställning som här står och som ofta framskymtar i den kristna förkunnelsen, nämligen att det skulle vara något eftersträvansvärt att utsätta sig för lidande och prövningar. Är inte detta en del av livet både bland kristna och inte kristna, ofta med mycket orättvis fördelning
(sidan 59)
L.P.:”De rättfärdigas uppståndelse har alltid varit drivfjädern till alla sant kristliga handlingar.”
Kommentar: Jag har svårt att förstå det här. Har alltid reagerat emot exempelvis sången ”Skall det bli några stjärnor i kronan jag får?” Om vi känner medlidande med någon här på jorden så måste väl vår empati gälla dem utan tanke på lön i framtiden. Jag beundrade en broders arbete vid en kyrka där han gratis hade lagt ned många timmars arbete, ja nästan hela sin fritid. Jag tyckte att det var en imponerande uppoffring. Jag gör det för att få lön i himlen svarade brodern. Jag suckade inombords. Allt ideellt arbete borde väl ha andra drivkrafter. Det måste vara kärlek och inte rädsla som driver oss att arbeta. I den första uppståndelsen vill jag gärna tro att det är nåden som gäller. ”Att Kristi blod min synd min skuld då täcker.”
Guds gränslösa nåd.
L.P.:”ju mer du lider, ju mer du ger dig ut för Jesus, dess härligare uppståndelse får du.”
Kommentar: Detta förhållningssätt har alltid funnits och finns även nu i olika hög grad. De överdrivna exemplen är talibaner och självmordsbombare. De hyllas av sina släktingar som hjältar Det är här och nu vi lever i både med och motgång, men jag vill gärna leva så att mitt liv får vara i medgång. Motgångar kan komma, men de kommer definitivt inte från Gud.
En stor vedermöda
(sidan 62.)
L.P.:”Gud har många underliga sätt att gå tillväga med människors barn..”
Kommentar: Jag tror inte att vi skall tolka bibeln så att vedermödorna (jag tror inte på en vedermöda, men jag tror på vedermödor) är Guds straffdomar. Skulle det vara Guds sätt att straffa fattiga människor på Haiti, med denna fruktansvärda jordbävning. Någon sådan förklaring skulle aldrig få komma över någon kristen människas läppar. Gud tillåter naturkatastrofer på grund av att den här jorden är så beskaffad att kontinentalplattorna rör på sig, ibland tyvärr med katastrofala följder, men det är absolut inte Gud som gör det. Andra vedermödor som går över jorden, miljöförstöring och krig, våld och andra brott är ett verk av den ondska som vi människor åstadkommer
(sidan 63)
L.P.:”Han slutade där, lade ihop boken och lämnade den åt tjänaren. Han läste icke orden som följa: ”Och en hämndens dag från vår Gud.”
Kommentar: Vi lever nu i nådens tid. Hämnden hör inte hemma i nådens tid. Dessutom säger inte bibeln att hämnden skall drabba människor i första hand. Den hämnd som här omtalas gäller striden mot ondskan. Vilka uttryck den striden tar vet vi inget om, men vi vet att hos Gud finns makten
(sidan 65)
L.P.:”Men den dag skall komma, då han skall trampa fienderna under sina fötter….”
Kommentar: Fienderna som här omtalas är inte människor, men det är ju helt klart att alla människor både de som tillhör Herren och de som inte gör det kommer säkert att bli utsatta, men hämnden gäller inte dem. Allt detta är inte något nytt. Vi är mitt uppe i det som kallas vedermöda. En vedermöda bland de många
(sidan 66)
L.P.:”Det förtjänta straffet skall komma att drabba jordens innebyggare.”
Kommentar: För detta kan jag inte finna något stöd i skriften. Om Gud var som vi skulle det säkert bli så, men pris ske Gud. Han är inte som vi. Han förbarmar sig över människor trots att vi inte förtjänar det. 1 Tess. 5:9 ”Gud har inte bestämt oss till ett offer för vreden.”
(sidan 68)
L.P.:”När Jesus tagit hem sin brud, komma dessa emellertid att söka Gud, och han låter sig finnas även nu..”
Kommentar: Författaren gissar att det blir så, men vad har han för stöd i Skriften
(sidan 69)
L.P.:”Då skall Antikrist komma personligen..”
Kommentar: Här har man gissat att det var Hitler, Stalin, Gorbatjov med sitt födelsemärke och nu senast Obama. (Man hade tagit in en bild av honom i tidningen Dagen med Palestinascjal och texten Jewishater. Mycket ovärdigt av en kristen tidning) De som varit särskilt rädda för hans fredssträvanden i Mellanöstern har uttalat sig med hatfulla ord och använt bibelord som framhåller att man önskar honom död. En metodistpastor använde orden ”a lame duck” med avseende på USA:s nye president. Detta är kuslig demagogi
Vi vet inget om den Antikrist som skall dömas, men vårt uppdrag är att avslöja antikrists ande, både inom oss själva och i den omgivning i vilken vi lever. Ty där är antikrists ande verksam.
(sidan 71)
L.P.:””Det gives vissa riktlinjer i skriften….”
Kommentarer: Av dessa riktlinjer har man gjort en lära som fått stor spridning främst genom Darby ( Se inledningen) De här tankarna var inte nya när Lewi Pethrus skrev ned dem, men genom denna bok bekräftade han denna farliga teologi, som skapat så mycket onödig oro och som dessutom legitimerat och fortfarande gör, de orättvisor av våld och förtryck som numera råder i Mellanöstern. Det är en teologi som ger rum för ett farligt politiskt engagemang som kan få katastrofala följder för världsfreden. Om de Sionistiska lobbyisterna får som de vill, ser det ut som att våldet och vapnen är det enda språk som människor förstår och som just nu råder. Detta måste jag få lov att protestera emot och det tänker jag göra.
Beträffande profetian i Daniel om de sjuttio årsveckorna så tror jag på det som redan gått i uppfyllelse av denna profetia, nämligen De sextionio, men jag tror också att en del av de profetior både i Daniel och Uppenbarelseboken är förseglad skrift intill ändens tid. Vi gör väl i att låta dem vara förseglade. När de gå i uppfyllelse kan vi hämta tröst och styrka i Skriften till att våga hoppas på det vi inte ser, utan att förstå.
(sidan 73)
L.P.:”Jag för min del tror att när Israel förkastade Kristus, och den Smorde dödades utan sak, då ingingo hedningarnas tider och då började en ny tideräkning
Kommentar: Om författaren skrivit detta i vår tid skulle han blivit beskylld för antisemitism. Det är mycket ologiskt att påstå att Jesu offerdöd på Golgata kors var ett verk av judarna, ja det är ett avskyvärt påstående. Dessbättre kan vi inte enbart belasta författaren för detta fatala misstag. Detta har jag påpekat i inledningen till detta kompendium. De myter om judars skuld som senare skapats kände författaren troligtvis inte till vid denna tid
Jag tar avstånd från ovanstående påstående.
Det ingick ju i Guds plan att Jesus skulle lida och dö för vår skull. Hedningarnas tider var inte en reservplan. Denna tid som inleddes med Jesus seger på Golgata är den vi lever i nu och som vi skall leva i och tro på så länge vi lever
(sidan 74)
L.P.:”när de förkastade honom, gick frälsningstankarnas bevarande över från judarna till hedningarna.”
Kommentar: Skulle detta inte ha skett om de hade tagit emot Jesus? En underlig tanke Hela försoningsverket gäller ju hela världen. Han har försonat världen med Gud. Det vill säga människorna. De / Vi är försonade. Inget kan skilja oss från Kristi kärlek. Om Gud är för oss vem kan då vara emot oss Halleluja ropar det i mitt hjärta!!
(sidan 75)
L.P.:”gå upp i penningar och affärer – detta är judarnas strävan nu för tiden.”
Kommentar: Detta hade han inte vågat skriva i vår tid. Det hade blivit stora löpsedelsrubriker om påstådd antisemitism, men som jag tidigare skrivit detta var en annan tid Om författaren haft kännedom om vad som senare skulle ske genom Förintelsen, så hade han aldrig valt att skriva just detta.
L.P.:”Då komma de att återuppbygga upp sitt tempel.”
Kommentar: Mycket underligt. Det judiska templet hör till den gammaltestamentliga tiden. I det nya förbundets tid bor inte Gud i tempel som är byggda av människohand.
(sidan 76-79)
L.P.:”vedermödan räcka i sju år.”
Kommentar: Det är ingen som vet något om detta.. Vänta med att pröva det tills det har skettl
Om vi tror på en bestämd vedermöda som skall drabba alla dem som inte tror på Gud på detta sätt, så utesluter vi betydelsen av Guds nåd. Det är inte genom skräckfyllda fantasier och drömmar som människor skall bli omvända. I min barndom hade pappa hängt upp Chaders plansch på väggen. Den ansluter sig till Darbyismen. Förr i tiden reste predikanter runt och visade planscher med påstådda tidsåldrar som man trodde man kunde urskilja i Bibeln. Dessa samlingar var mycket välbesökta eftersom de kittlade fantasin hos många, till att spekulera om framtiden. Det har alltid faschinerat människor att syssla med okända mysterier.Min tre år äldre bror har berättat att han fick ångest när han såg Helvetets lågor. Han var ju den av oss syskon som tänjde på gränserna, men han levde aldrig i harmoni, utan ständigt i skräck för en Gud som han inte förstod sig på. Han tog sin tillflykt till Alkoholen med pappas förmaningar ständigt ringande i sina öron. Jag har läst hans bekännelser efter sin död. Så här skriver han: ”När de andra sjöng O sällhet stor, så grät jag inombords och frågade:. ”Var är du min sällhets Gud.” Han ville så gärna, men han passade inte in i mönstret. Han var ett av de så kallade Guds barnbarn. Men jag tror att han var ett Guds barn trots att han tvivlade och grubblade i hela sitt liv.
Vi skall sluta upp med att bygga upp bokstavstolkningar till läror och göra oss av med alla villoläror.
Låt gärna kyrkan få vara bristfällig, för den är det, men ge utrymme för kärlek och barmhärtighet
Så här skriver Nils Tägt i sin bok: ”När han kommer, en bok om de yttersta tingen.”:
”Jesus Kristus är A och O, begynnelsen och änden. Han är också centrum, ”historiens mitt”. Från honom faller ljus också över ”det yttersta”, över en framtid, som inrymmer hoppets fullbordan. Så binds de två samman: kristologi och eskatologi.
Borensberg 2010-04-11
fredag 11 oktober 2019
Könsidentitet, könsdysfori, könskorrigering och könsbyte
Kyrkan behöver prata om könsbyte, läser jag i tidningen Dagen. Anledningen till att ämnet tas upp är att regeringen föreslår möjligheten för unga transpersoner att operera sina underliv för att bekräfta deras könsidentitet.
Det är sant att kyrkan behöver visa sitt intresse för hur vi bemöter människor i deras könsidentitet, men frågan är på vilket sätt vi gör det? Om ungdomar brottas med sin könsidentitet och inte vågar tala om det av rädsla för att inte bli accepterade som de är, behöver kyrkan bli bättre på att skapa en atmosfär där alla får plats utan att skuldbeläggas. De behöver få höra att de är älskade precis som de är. Ingen skall behöva skämmas för sin könsidentitet.
Begreppen könsdysfori och könskorrigering behöver förstås på ett bättre sätt. En person med könsdysfori lider av att kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten och kan därför ha en önskan om könsbekräftande behandling. Könsdysfori har inget med sexuell läggning att göra.
I samma tidning läser jag om en mamma som berättar att hennes dotter får testosteronbehandling och har opererat brösten för att bli man. Som mamma tycker hon att det är absurt att någon ska få byta kön innan 25 års ålder. Nyligen har man pausat ett regeringsförslag om att sänka åldern för kirurgiska könsingrepp till 15 års ålder utan föräldrarnas vetskap och detta är naturligtvis uppseendeväckande.
Det är bra att kyrkorna tar upp de här frågorna till samtal. Det är svåra frågor och det är viktigt att skaffa sig ordentlig kunskap utan förutfattade meningar, för att över huvud taget vara mogna för diskussion. Inte bara teologisk kunskap utan också medicinsk och vetenskaplig kunskap. Vi måste bli lyhörda för de människor som lider av sin könsdysfori. Det handlar om hänsyn och försiktighet där vi vågar och vill gå tillsammans med dem utan felaktiga föreställningar.
HAR OLOF EDSINGER RÄTT? LÄS HÄR GENOM ATT KLICKA PÅ LÄNKEN
Det är sant att kyrkan behöver visa sitt intresse för hur vi bemöter människor i deras könsidentitet, men frågan är på vilket sätt vi gör det? Om ungdomar brottas med sin könsidentitet och inte vågar tala om det av rädsla för att inte bli accepterade som de är, behöver kyrkan bli bättre på att skapa en atmosfär där alla får plats utan att skuldbeläggas. De behöver få höra att de är älskade precis som de är. Ingen skall behöva skämmas för sin könsidentitet.
Begreppen könsdysfori och könskorrigering behöver förstås på ett bättre sätt. En person med könsdysfori lider av att kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten och kan därför ha en önskan om könsbekräftande behandling. Könsdysfori har inget med sexuell läggning att göra.
I samma tidning läser jag om en mamma som berättar att hennes dotter får testosteronbehandling och har opererat brösten för att bli man. Som mamma tycker hon att det är absurt att någon ska få byta kön innan 25 års ålder. Nyligen har man pausat ett regeringsförslag om att sänka åldern för kirurgiska könsingrepp till 15 års ålder utan föräldrarnas vetskap och detta är naturligtvis uppseendeväckande.
Det är bra att kyrkorna tar upp de här frågorna till samtal. Det är svåra frågor och det är viktigt att skaffa sig ordentlig kunskap utan förutfattade meningar, för att över huvud taget vara mogna för diskussion. Inte bara teologisk kunskap utan också medicinsk och vetenskaplig kunskap. Vi måste bli lyhörda för de människor som lider av sin könsdysfori. Det handlar om hänsyn och försiktighet där vi vågar och vill gå tillsammans med dem utan felaktiga föreställningar.
HAR OLOF EDSINGER RÄTT? LÄS HÄR GENOM ATT KLICKA PÅ LÄNKEN
onsdag 9 oktober 2019
Relationerna mellan Israel och Sverige
Hur kan man påstå att det är Sverige som raserat relationerna till Israel, (LÄS HÄR!)när det i själva verket är Israel som raserat relationerna? Det sätt på vilket Israel har behandlat vår fd utrikesminister Margot Wallström och till och med utsatt henne för dödshot är fruktansvärt och för detta finns absolut inget försvar. Det är Israel som ska ta första steget mot en bättre relation. Sverige har alltid varit Israelvänner. Att påstå annat är lögn och ingenting annat. Det borde Lars Adaktusson begripa, men det vill han inte göra. Vems ärenden går han egentligen?
Detta är min egen åsikt och jag vet att det är många som delar den (Rolf Ericson)
måndag 7 oktober 2019
Livet är en gåva
Text efter Psaltaren 139:16-24 av Rolf Ericson
Noter med pianoackompanjemang kan beställas gratis digitalt av mig.
Livet är en gåva att förvaltas.
Varje dag vi får med kraft och mod.
Mod att möta det som ligger framför.
Hjälp att här förstå att Gud är god.
Alla mina dagar blev uppskrivna,
blev bestämda innan jag fanns till.
Förrän någon av dem hade kommit,
blev mitt liv bestämt som Herren vill.
Outgrundliga är dina tankar.
Stor är deras mångfald har du sagt.
Räknade jag dem de skulle vara,
fler än havets sand som du har lagt.
Utrannsaka mig och känn mitt hjärta.
Pröva mina tankar som du vill.
Led mig på den evigt goda vägen.
Tack att jag för alltid hör dig till.
Noter med pianoackompanjemang kan beställas gratis digitalt av mig.
Livet är en gåva att förvaltas.
Varje dag vi får med kraft och mod.
Mod att möta det som ligger framför.
Hjälp att här förstå att Gud är god.
Alla mina dagar blev uppskrivna,
blev bestämda innan jag fanns till.
Förrän någon av dem hade kommit,
blev mitt liv bestämt som Herren vill.
Outgrundliga är dina tankar.
Stor är deras mångfald har du sagt.
Räknade jag dem de skulle vara,
fler än havets sand som du har lagt.
Utrannsaka mig och känn mitt hjärta.
Pröva mina tankar som du vill.
Led mig på den evigt goda vägen.
Tack att jag för alltid hör dig till.
torsdag 3 oktober 2019
Extrem individualism
Joel Halldorfs ledare i Dagen 1 oktober 2019 handlar om Centerns beslut att verka för förbud mot omskärelse av barn, vilket i praktiken leder till att judiskt och muslimskt liv i Sverige förbjuds. Halldorf menar att detta beslut beror på att förståelsen av religionsfriheten håller på att urholkas.
Man kan tycka att ett förbud mot omskärelse av barn är riktigt, men tänker inte på vilka konsekvenser det får för religionsfriheten. Är det staten som bestämmer formerna för religiös påverkan av barn även i andra former så kan det även leda till andra förbud. Så här skriver Halldorf:
"Vi blir dem vi är genom de människor och sammanhang som omger oss. De formar oss långt innan vi kan göra några egna så kallade fria val. Naturligtvis ska en person kunna välja bort denna identitet när åldern är inne, men staten bör inte hindra föräldrarna från att ge den vidare om det inte handlar om grymma praktiker."
Om föräldrar och skola hindrar barnet från religiös påverkan, så är det i praktiken ett religionsförbud. Är det inte brist på respekt när staten lägger sig i föräldrars rättighet att påverka sina barn?
Det är varken staten eller kyrkan som skall bestämma över hur en annan människa skall formas. Inte ens föräldrarna har denna rättighet. Den frihet där vi är oss själva kan bara skapas genom relationer och absolut inte genom förbud. Varje människa måste få möjlighet att påverkas i rätt riktning redan som barn. Det är fel när vi hindrar dem ifrån detta. Där är kyrka, skola, föräldrar och lärare förebilder, inte auktoriteter. Jag fick gå i söndagsskola som barn. Där blev jag sedd, känd och älskad. Jag hade troende föräldrar som visade hur verklig kristendom var, genom sina egna liv. Inte helt perfekta, men ändå tydliga i sitt föredöme. Om inte vi visar barnen hur de ska leva, så kommer de ändå att utsättas för påverkan från annat håll. Där bör vi få möjlighet att förebygga de destruktiva krafter som finns i samhället. Vi lever i en ny tid, individualismens tid. Alla måste få samma möjligheter att välja redan ifrån början. Det får inte vara religionerna som väljer åt, eller som tvingar oss till felaktiga val. Det bör i stället vara vi som väljer vad vi skall tro på och framför allt vem vi skall tro på. Här har kyrkor, skolor och föräldrar ett stort ansvar att framför allt genom föredömet visa hur en människa ska leva. Som kristna anser vi att det är genom kärleksfulla relationer, som vi kan föra människor till Jesus. Vi ska inte återvända till den tid då
"maktbegär och själviska syften styrde valet av "så säger Gud" eller "så säger Bibeln" och "så säger Kyrkan"" (K.G.Hammar)
Det fanns en tid då man i i Guds namn ägnade sig åt judeförföljelse och förföljelse av oliktänkande. Dessutom förtryck och förstörelse av andra kulturer. Detta är ingenting vi kan känna oss stolta över och återvända till.
Du och jag har en uppgift. Inte att själva vara auktoriteter genom att bestämma över våra medmänniskor där vi kräver deras tilltro. Vi kan bara vara dem vi är och genom kärlek visa varandra hänsyn och respekt. Om vi lever så skriver Paulus i sitt andra brev till korinthierna det tredje kapitlet är vi brev skrivna av Kristus med den levande Gudens ande, kända och lästa av alla människor.
Kyrkan på jorden är felbar och otillförlitlig. Det är först i himlen den är fullkomlig. Därför är det fel att påstå att Kyrkan har makt. Den tiden är förbi när det var på det sättet. Då levde folket i förtryck. Jag lever i tron på att det är som det står i Ps. 62:12 "Hos Gud är makten" Jesus har vunnit den. Han har all makt i himlen och på jorden. Gud är min enda auktoritet.
Man kan tycka att ett förbud mot omskärelse av barn är riktigt, men tänker inte på vilka konsekvenser det får för religionsfriheten. Är det staten som bestämmer formerna för religiös påverkan av barn även i andra former så kan det även leda till andra förbud. Så här skriver Halldorf:
"Vi blir dem vi är genom de människor och sammanhang som omger oss. De formar oss långt innan vi kan göra några egna så kallade fria val. Naturligtvis ska en person kunna välja bort denna identitet när åldern är inne, men staten bör inte hindra föräldrarna från att ge den vidare om det inte handlar om grymma praktiker."
Om föräldrar och skola hindrar barnet från religiös påverkan, så är det i praktiken ett religionsförbud. Är det inte brist på respekt när staten lägger sig i föräldrars rättighet att påverka sina barn?
Det är varken staten eller kyrkan som skall bestämma över hur en annan människa skall formas. Inte ens föräldrarna har denna rättighet. Den frihet där vi är oss själva kan bara skapas genom relationer och absolut inte genom förbud. Varje människa måste få möjlighet att påverkas i rätt riktning redan som barn. Det är fel när vi hindrar dem ifrån detta. Där är kyrka, skola, föräldrar och lärare förebilder, inte auktoriteter. Jag fick gå i söndagsskola som barn. Där blev jag sedd, känd och älskad. Jag hade troende föräldrar som visade hur verklig kristendom var, genom sina egna liv. Inte helt perfekta, men ändå tydliga i sitt föredöme. Om inte vi visar barnen hur de ska leva, så kommer de ändå att utsättas för påverkan från annat håll. Där bör vi få möjlighet att förebygga de destruktiva krafter som finns i samhället. Vi lever i en ny tid, individualismens tid. Alla måste få samma möjligheter att välja redan ifrån början. Det får inte vara religionerna som väljer åt, eller som tvingar oss till felaktiga val. Det bör i stället vara vi som väljer vad vi skall tro på och framför allt vem vi skall tro på. Här har kyrkor, skolor och föräldrar ett stort ansvar att framför allt genom föredömet visa hur en människa ska leva. Som kristna anser vi att det är genom kärleksfulla relationer, som vi kan föra människor till Jesus. Vi ska inte återvända till den tid då
"maktbegär och själviska syften styrde valet av "så säger Gud" eller "så säger Bibeln" och "så säger Kyrkan"" (K.G.Hammar)
Det fanns en tid då man i i Guds namn ägnade sig åt judeförföljelse och förföljelse av oliktänkande. Dessutom förtryck och förstörelse av andra kulturer. Detta är ingenting vi kan känna oss stolta över och återvända till.
Du och jag har en uppgift. Inte att själva vara auktoriteter genom att bestämma över våra medmänniskor där vi kräver deras tilltro. Vi kan bara vara dem vi är och genom kärlek visa varandra hänsyn och respekt. Om vi lever så skriver Paulus i sitt andra brev till korinthierna det tredje kapitlet är vi brev skrivna av Kristus med den levande Gudens ande, kända och lästa av alla människor.
Kyrkan på jorden är felbar och otillförlitlig. Det är först i himlen den är fullkomlig. Därför är det fel att påstå att Kyrkan har makt. Den tiden är förbi när det var på det sättet. Då levde folket i förtryck. Jag lever i tron på att det är som det står i Ps. 62:12 "Hos Gud är makten" Jesus har vunnit den. Han har all makt i himlen och på jorden. Gud är min enda auktoritet.
tisdag 1 oktober 2019
Fortsättning III Ulla-Britts hjärtsjukdom
DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11
LÄS DETTA FÖRST = DOKUMENTATION TILL OCH MED SEPTEMBER 2019
Ny dokumentation från och med 1 oktober 2019:
Kvällsrapport 1 oktober 2019. Klockan är nu 20.54 I morse när Ulla-Britt kom upp ur sin bädd hade hon inte sovit särskilt mycket under natten. På förmiddagen kom en sjuksköterska för att ändra på medicinsorteringen i dosetten och meddelade att en ny tablett ordinerats för natten. Samtidigt fick Ulla-Britt lämna blodprov. Ulla-Britt har varit mycket trött under hela dagen. I kväll har jag smort in henne med hydrokortisonsalva och detta tillsammans med den nya tabletten för natten hoppas jag skall göra att hon får en lugn natt med god sömn.
Jag har klippt av tomatplantorna och tagit in dem, med tanke på frost, som kan komma snart. Våra gula tomater är de godaste jag ätit på länge.
Livet är en gåva att förvalta. Varje dag vi får med kraft och mod. Mod att möta det som ligger framför. Hjälp att här förstå att Gud är god. (RE)
Han ger mera nåd när min börda blir större, när arbetet växer mer kraft han beter. Vid ökade trångmål hans kärlek fördubblas, när prövningar möter mer kraft han mig ger. Hans kärlek är gränslös, hans nåd är oändlig, hans makt ingen människa utforskat än. Ty av sin väldiga eviga krafter. Han giver och giver och giver igen.
2 oktober 2019. Ulla-Britt säger att hon sovit ganska bra under den senare delen av natten. Den nya tabletten verkar så att hon känner en behaglig trötthet även under dagen. I dag har Rosmarie kommit till oss och stannar några dagar. Det känns bra.
3 oktober 2019 Tyvärr blev natten orolig med mycket sömnlöshet och klåda på kroppen Ulla-Britt kände sig väldigt trött på förmiddagen. På eftermiddagen gjorde Rosmarie och hon en liten utflykt med bilen till Vadstena där de gick en promenad med rullstolen i det relativt vackra vädret. Vi kom alla i säng något senare än vanligt. Jag har det bra som får hjälp med hushållsbestyren av Rosmarie, med matlagning och inköp av varor mm.
4 oktober 2019 Ännu en natt med brist på sömn. På förmiddagen kom hantverkare till lägenheten för att byta diskbänk. På eftermiddagen som vanligt på fredagar fick vi besök av sköterska från LAH. Ulla-Britt berättade bland annat om sina ben och visade också sin hälspricka och vi fick tips om en salva vi kan köpa. Bestämdes att Ulla-Britt kan använda Voltaren för sin onda nacke. Rosmarie har skött matlagningen och bjudit oss på god mat. Ja vi har haft det lyxigt några dagar. Vi önskar att den kommande natten skall ge bättre sömn än de förra.
5 oktober 2019. Sköterskans rapport om Ulla-Britts ben där en stor tydlig rodnad fanns på höger ben föranledde ett nytt besök i dag av två sköterskor för en "second opinion." Vi har fått rådet att hålla uppsikt över rodnaden, som troligtvis beror på samma sak som den skiftande ansiktsfärgen, vilket i sin tur beror på hjärtsvikten och hjärtats förmåga att syresätta blodet. Oron har hela tiden funnits att det skulle röra sig om ros, men det finns för närvarande ingen orsak att tro det. Vi är så tacksamma för den regelbundna kontakten med LAH, som gång på gång påminner oss om att vi skall kontakta dem när som helst på dygnet vid behov.. Ulla-Britt har fått företräde i sjukvården genom LAH.
På lördagsförmiddagen kom Susanne och Johan till oss. Susanne visade bilder från sin Spanienresa. Vi tog farväl av Rosmarie. Efter en ganska sen lunch tog vi några timmars siesta
Efter kvällsbestyren hjälpte jag Ulla-Britt att behandla hennes nacke med Voltaren och en salva för hennes fötter, särskilt ena foten som har hälspricka samt i övrigt rygg och kroppen för övrigt med Canoderm. Ulla-Britt har blivit ordinerad Atarax för sin klåda. Den tabletten har också en lugnande inverkan. Förhoppningen är att hennes nattsömn skall bli bättre.
6 oktober 2019. Det blev inget kyrkbesök för mig i dag på grund av ihållande huvudvärk. Det blev i stället vila fram till förmiddagsfikat. Ulla-Britt är ofta mycket trött och orkar mindre och mindre för varje dag. Hon är mycket bunden vid sin säng men går stadigt neråt i kroppsvikt vilket säkert är bra. Jag puffade för att vi efter lunchen skulle ta en promenad med rullstolen, vilket hon också ville Vi gick på cykelvägen, först mot rondellen vid huvudleden, strax före vek vi av genom viadukten under Metallvägen och därefter tillbaka till vår rondell, där vi sedan gick hem. Möjligen en sträcka på drygt en kilometer. Gubben Rolf blev ganska trött och svettig. Önskade att det kunde bli så att även hans (min) kroppsvikt minskade något. Trots detta hoppas vi att löftet skall infrias till oss att vi får låna en ny rullstol med hjälpmotor. Det vore en lättnad och skulle göra mig ännu mer motiverad för utomhuspromenader med Ulla-Britt. Det smakade gott med resten av äppelkakan som Rosmarie bakat. Kaffe åt mig, dricka åt Ulla-Britt och äppelkaka med vaniljsås. De ska va gött å leva. Nu är klockan 16,20 när jag avslutar min eftermiddagsrapport. Ulla-Britt har återvänt till sängen för vila. När jag frågade varför hon inte lagt upp benen på sängen, svarade hon att även detta innebar en kroppsansträngning. Ja sådant är vårt liv just nu, men vi känner ingen oro. Vi är burna av en som är större och starkare. Vi orkar inte med att leva utan den hjälpen. "Vår hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord." Ja, han skall bevara oss, ja han skall bevara oss. Vår hjälp kommer från Herren som har skapat himmel och jord."
7 oktober 2019 Den stora bedriften i dag var att Ulla-Britt och jag tillsammans åkte till Netto och nya Östenssons i Verkstan för att handla. Det gick bra, men en bättre lösning på kundvagnar för dem som sitter i rullstol efterlyses. Någonting att tänka på för finurlig tillverkare.
8 oktober 2019 Ulla-Britt ville gärna träffa sina vänner på Stickkontakten i Pingstkyrkan. Det ville jag inte hindra henne till. Vi vilade på förmiddagen för att orka med. Berit Svensson från Borensberg höll ett intressant föredrag och visade bilder ifrån sin resa i Litauen, dit vi ofta skickar stickade kläder och andra förnödenheter. En mycket betydelsefull uppgift. Berit påminde om att behoven är stora även ifrån andra åldersgrupper än små barn. Någonting att tänka på framöver. Någon påminde även om den insamling till Rumänien som Pingstkyrkan gör snart.
9 oktober 2019. I dag lagade jag till raggmunk och stekt fläsk till lunch med mycket smör i stekpannan och lingon som tillbehör. Till Ulla-Britts belåtenhet faktiskt. Hälsoläget för Ulla-Britt är sådant att den olidliga klådan och utslagen på kroppen fortfarande håller i sig, trots alla salvor. Dessutom värken i nacken som jag behandlar med massage och Voltaren. Med mina händer försöker jag tillföra henne så mycket värme och hälsa jag kan. Jag tror att det hjälper till en del. Det ligger kärlek i varje rörelse och kärleken är en vibrerande kraft. Ulla-Britt säger att så länge hon sitter still mår hon efter omständigheterna bra.
För egen del har jag senaste tiden besvärats av ont i ryggen, yrsel och extrem trötthet. Jag misstänkte B12 vitaminbrist och folsyrebrist som jag tidigare haft, men efter blodanalys visar det sig att mina värden är bra. Så även PSA värdet som låg under 0,1 vilket är mycket bra. Ja, ja det är nog inga större fel på mig. Skönt är väl det för jag behöver finnas för min älskade vän och hoppas att krafterna skall räcka till för denna prioritering. Detta är min eftermiddagsrapport. Vi har nyss fikat och ätit var sitt vanilj-hjärta ifrån Ubbes konditori. Livet går vidare!
Medan jag skriver detta kommer jag att tänka på någon som har ett tufft och energikrävande arbete. Kanske du eller någon annan som har det på liknande sätt läser det här. Ibland behöver man nerver av stål, som en robot och förmåga som en and att få vattnet att rinna av, men vem är så beskaffad? Vi är människor av kött och blod med känslor som kan både älska och hata och även känslor att orka bli älskade och hatade av andra. Jag har själv mött människor som av olika anledningar har givit uttryck för både hat och tydligt missförstånd över sådant jag sagt och skrivit. Hur ska jag hantera detta? Det finns en psalm nr 274 i den svenska psalmboken, som är skriven av en kyrkoherde ifrån Hällstad i Västergötland, Johan Hjertén. Han levde mellan 1781- 1835. Så här lyder en av verserna:
"Jesus, gör mig så till sinnes, såsom du till sinnes var. I all nöd mig för till minnes hur ditt kors du tåligt bar. Och om mänskor hatar mig, hjälp mig att jag liknar dig, av allt hjärta dem förlåter, söker deras vänskap åter."
Det finns en rustkammare till vilken vi människor är inbjudna att stiga in. Vid tröskeln till dess dörr möts vi av orden som profeten Hesekiel fick vilket kan läsas i Hesekiel 3:8-10:
"Se jag gör ditt ansikte hårt som deras ansikten, och din panna hård som deras pannor. Ja, jag gör din panna hård som diamant, hårdare än flinta..."
Profeten Hesekiel behövde denna utrustning för att inte ge upp i sitt uppdrag. Samma behov föreligger i dag för dig och mig. Vi behöver en gudomlig utrustning för att orka med att stå ut ibland människor där vi är placerade i olika positioner.
Må din väg gå dig till mötes i ditt uppdrag och din kallelse i just den uppgift du nu har blivit placerad. Detta är ett ord ifrån Herren till dig. Pröva det och tag det till ditt hjärta.
10 oktober 2019. Städpatrullen var hos oss i dag 2 personer på 22 minuter. Resultatet? Städningen kommer jag nog att göra själv i fortsättningen. Inget ont sagt om ungdomarna som gjorde jobbet. De gjorde så gott de kunde. Städade toaletterna, dammsög och våttorkade köket, sovrummet och vardagsrummet, diskade och tog med sig ett par avfallspåsar till soptunnan. Jag blev så häpen när de talade om att de redan var klara och att den återstående tiden inte skulle räknas för oss.
LAH ringde angående saknade mediciner. Vid kontroll visade det sig att Enalapril 2,5 mg saknades på listan. De skulle åtgärda det omgående.
I dag vilade vi oss efter lunchen för att orka med en eftermiddagspromenad till apoteket och till Willys. Ulla-Britt fick ett telefonsamtal ifrån LAH att de kommer till oss i morgon förmiddag med den beställda rullstolen som har hjälpmotor.
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11
LÄS DETTA FÖRST = DOKUMENTATION TILL OCH MED SEPTEMBER 2019
Ny dokumentation från och med 1 oktober 2019:
Kvällsrapport 1 oktober 2019. Klockan är nu 20.54 I morse när Ulla-Britt kom upp ur sin bädd hade hon inte sovit särskilt mycket under natten. På förmiddagen kom en sjuksköterska för att ändra på medicinsorteringen i dosetten och meddelade att en ny tablett ordinerats för natten. Samtidigt fick Ulla-Britt lämna blodprov. Ulla-Britt har varit mycket trött under hela dagen. I kväll har jag smort in henne med hydrokortisonsalva och detta tillsammans med den nya tabletten för natten hoppas jag skall göra att hon får en lugn natt med god sömn.
Jag har klippt av tomatplantorna och tagit in dem, med tanke på frost, som kan komma snart. Våra gula tomater är de godaste jag ätit på länge.
Livet är en gåva att förvalta. Varje dag vi får med kraft och mod. Mod att möta det som ligger framför. Hjälp att här förstå att Gud är god. (RE)
Han ger mera nåd när min börda blir större, när arbetet växer mer kraft han beter. Vid ökade trångmål hans kärlek fördubblas, när prövningar möter mer kraft han mig ger. Hans kärlek är gränslös, hans nåd är oändlig, hans makt ingen människa utforskat än. Ty av sin väldiga eviga krafter. Han giver och giver och giver igen.
2 oktober 2019. Ulla-Britt säger att hon sovit ganska bra under den senare delen av natten. Den nya tabletten verkar så att hon känner en behaglig trötthet även under dagen. I dag har Rosmarie kommit till oss och stannar några dagar. Det känns bra.
3 oktober 2019 Tyvärr blev natten orolig med mycket sömnlöshet och klåda på kroppen Ulla-Britt kände sig väldigt trött på förmiddagen. På eftermiddagen gjorde Rosmarie och hon en liten utflykt med bilen till Vadstena där de gick en promenad med rullstolen i det relativt vackra vädret. Vi kom alla i säng något senare än vanligt. Jag har det bra som får hjälp med hushållsbestyren av Rosmarie, med matlagning och inköp av varor mm.
4 oktober 2019 Ännu en natt med brist på sömn. På förmiddagen kom hantverkare till lägenheten för att byta diskbänk. På eftermiddagen som vanligt på fredagar fick vi besök av sköterska från LAH. Ulla-Britt berättade bland annat om sina ben och visade också sin hälspricka och vi fick tips om en salva vi kan köpa. Bestämdes att Ulla-Britt kan använda Voltaren för sin onda nacke. Rosmarie har skött matlagningen och bjudit oss på god mat. Ja vi har haft det lyxigt några dagar. Vi önskar att den kommande natten skall ge bättre sömn än de förra.
5 oktober 2019. Sköterskans rapport om Ulla-Britts ben där en stor tydlig rodnad fanns på höger ben föranledde ett nytt besök i dag av två sköterskor för en "second opinion." Vi har fått rådet att hålla uppsikt över rodnaden, som troligtvis beror på samma sak som den skiftande ansiktsfärgen, vilket i sin tur beror på hjärtsvikten och hjärtats förmåga att syresätta blodet. Oron har hela tiden funnits att det skulle röra sig om ros, men det finns för närvarande ingen orsak att tro det. Vi är så tacksamma för den regelbundna kontakten med LAH, som gång på gång påminner oss om att vi skall kontakta dem när som helst på dygnet vid behov.. Ulla-Britt har fått företräde i sjukvården genom LAH.
På lördagsförmiddagen kom Susanne och Johan till oss. Susanne visade bilder från sin Spanienresa. Vi tog farväl av Rosmarie. Efter en ganska sen lunch tog vi några timmars siesta
Efter kvällsbestyren hjälpte jag Ulla-Britt att behandla hennes nacke med Voltaren och en salva för hennes fötter, särskilt ena foten som har hälspricka samt i övrigt rygg och kroppen för övrigt med Canoderm. Ulla-Britt har blivit ordinerad Atarax för sin klåda. Den tabletten har också en lugnande inverkan. Förhoppningen är att hennes nattsömn skall bli bättre.
6 oktober 2019. Det blev inget kyrkbesök för mig i dag på grund av ihållande huvudvärk. Det blev i stället vila fram till förmiddagsfikat. Ulla-Britt är ofta mycket trött och orkar mindre och mindre för varje dag. Hon är mycket bunden vid sin säng men går stadigt neråt i kroppsvikt vilket säkert är bra. Jag puffade för att vi efter lunchen skulle ta en promenad med rullstolen, vilket hon också ville Vi gick på cykelvägen, först mot rondellen vid huvudleden, strax före vek vi av genom viadukten under Metallvägen och därefter tillbaka till vår rondell, där vi sedan gick hem. Möjligen en sträcka på drygt en kilometer. Gubben Rolf blev ganska trött och svettig. Önskade att det kunde bli så att även hans (min) kroppsvikt minskade något. Trots detta hoppas vi att löftet skall infrias till oss att vi får låna en ny rullstol med hjälpmotor. Det vore en lättnad och skulle göra mig ännu mer motiverad för utomhuspromenader med Ulla-Britt. Det smakade gott med resten av äppelkakan som Rosmarie bakat. Kaffe åt mig, dricka åt Ulla-Britt och äppelkaka med vaniljsås. De ska va gött å leva. Nu är klockan 16,20 när jag avslutar min eftermiddagsrapport. Ulla-Britt har återvänt till sängen för vila. När jag frågade varför hon inte lagt upp benen på sängen, svarade hon att även detta innebar en kroppsansträngning. Ja sådant är vårt liv just nu, men vi känner ingen oro. Vi är burna av en som är större och starkare. Vi orkar inte med att leva utan den hjälpen. "Vår hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord." Ja, han skall bevara oss, ja han skall bevara oss. Vår hjälp kommer från Herren som har skapat himmel och jord."
7 oktober 2019 Den stora bedriften i dag var att Ulla-Britt och jag tillsammans åkte till Netto och nya Östenssons i Verkstan för att handla. Det gick bra, men en bättre lösning på kundvagnar för dem som sitter i rullstol efterlyses. Någonting att tänka på för finurlig tillverkare.
8 oktober 2019 Ulla-Britt ville gärna träffa sina vänner på Stickkontakten i Pingstkyrkan. Det ville jag inte hindra henne till. Vi vilade på förmiddagen för att orka med. Berit Svensson från Borensberg höll ett intressant föredrag och visade bilder ifrån sin resa i Litauen, dit vi ofta skickar stickade kläder och andra förnödenheter. En mycket betydelsefull uppgift. Berit påminde om att behoven är stora även ifrån andra åldersgrupper än små barn. Någonting att tänka på framöver. Någon påminde även om den insamling till Rumänien som Pingstkyrkan gör snart.
9 oktober 2019. I dag lagade jag till raggmunk och stekt fläsk till lunch med mycket smör i stekpannan och lingon som tillbehör. Till Ulla-Britts belåtenhet faktiskt. Hälsoläget för Ulla-Britt är sådant att den olidliga klådan och utslagen på kroppen fortfarande håller i sig, trots alla salvor. Dessutom värken i nacken som jag behandlar med massage och Voltaren. Med mina händer försöker jag tillföra henne så mycket värme och hälsa jag kan. Jag tror att det hjälper till en del. Det ligger kärlek i varje rörelse och kärleken är en vibrerande kraft. Ulla-Britt säger att så länge hon sitter still mår hon efter omständigheterna bra.
För egen del har jag senaste tiden besvärats av ont i ryggen, yrsel och extrem trötthet. Jag misstänkte B12 vitaminbrist och folsyrebrist som jag tidigare haft, men efter blodanalys visar det sig att mina värden är bra. Så även PSA värdet som låg under 0,1 vilket är mycket bra. Ja, ja det är nog inga större fel på mig. Skönt är väl det för jag behöver finnas för min älskade vän och hoppas att krafterna skall räcka till för denna prioritering. Detta är min eftermiddagsrapport. Vi har nyss fikat och ätit var sitt vanilj-hjärta ifrån Ubbes konditori. Livet går vidare!
Medan jag skriver detta kommer jag att tänka på någon som har ett tufft och energikrävande arbete. Kanske du eller någon annan som har det på liknande sätt läser det här. Ibland behöver man nerver av stål, som en robot och förmåga som en and att få vattnet att rinna av, men vem är så beskaffad? Vi är människor av kött och blod med känslor som kan både älska och hata och även känslor att orka bli älskade och hatade av andra. Jag har själv mött människor som av olika anledningar har givit uttryck för både hat och tydligt missförstånd över sådant jag sagt och skrivit. Hur ska jag hantera detta? Det finns en psalm nr 274 i den svenska psalmboken, som är skriven av en kyrkoherde ifrån Hällstad i Västergötland, Johan Hjertén. Han levde mellan 1781- 1835. Så här lyder en av verserna:
"Jesus, gör mig så till sinnes, såsom du till sinnes var. I all nöd mig för till minnes hur ditt kors du tåligt bar. Och om mänskor hatar mig, hjälp mig att jag liknar dig, av allt hjärta dem förlåter, söker deras vänskap åter."
Det finns en rustkammare till vilken vi människor är inbjudna att stiga in. Vid tröskeln till dess dörr möts vi av orden som profeten Hesekiel fick vilket kan läsas i Hesekiel 3:8-10:
"Se jag gör ditt ansikte hårt som deras ansikten, och din panna hård som deras pannor. Ja, jag gör din panna hård som diamant, hårdare än flinta..."
Profeten Hesekiel behövde denna utrustning för att inte ge upp i sitt uppdrag. Samma behov föreligger i dag för dig och mig. Vi behöver en gudomlig utrustning för att orka med att stå ut ibland människor där vi är placerade i olika positioner.
Må din väg gå dig till mötes i ditt uppdrag och din kallelse i just den uppgift du nu har blivit placerad. Detta är ett ord ifrån Herren till dig. Pröva det och tag det till ditt hjärta.
10 oktober 2019. Städpatrullen var hos oss i dag 2 personer på 22 minuter. Resultatet? Städningen kommer jag nog att göra själv i fortsättningen. Inget ont sagt om ungdomarna som gjorde jobbet. De gjorde så gott de kunde. Städade toaletterna, dammsög och våttorkade köket, sovrummet och vardagsrummet, diskade och tog med sig ett par avfallspåsar till soptunnan. Jag blev så häpen när de talade om att de redan var klara och att den återstående tiden inte skulle räknas för oss.
LAH ringde angående saknade mediciner. Vid kontroll visade det sig att Enalapril 2,5 mg saknades på listan. De skulle åtgärda det omgående.
11 oktober 2019.På förmiddagen fick
vi besök av en arbetsterapeut, som kom till oss med den utlovade
rullstolen med hjälpmotor. Det visade sig att batteriet inte var
uppladdat så att demonstrationen utfördes bara delvis. Hon lovade
att komma tillbaka nästa vecka så att hon får vara med när vi ska
testa stolen. På eftermiddagen kom två sjuksköterskor ifrån LAH
för den här veckans undersökning och medicinjustering och
blodanalys..
12 oktober 2019 Karl Magnus tog med
Ulla-Britt ut för att handla och jag fick en stund för mig själv.
Skönt att vi har två av våra barn här i Motala.
13 oktober 2019 Arne och jag var med på
förmiddagens ekumeniska gudstjänst i Pingstkyrkan. Ännu en gång
fick vi besök av gospelkören från Linköping, som gästade oss för
två veckor sedan Helt fantastisk med denna tillbedjande och
lovsjungande sång och deras förnämliga komp. Predikan hölls av
den gästande talaren Brita Hermansson. En mycket duktig talare som
fick åhörarna att skratta flera gånger. Det var gemensamt för en
del kyrkor i kommunen och kyrkan var så gott som fullsatt. Susanne
kom till oss en stund på eftermiddagen. Ulla-Britts klåda under
nätterna har minskat under natten mellan lördag och söndag. Vi
bytte salva på rygg och mage till Voltaren, vilket vi tror var
orsaken.
I dag vilade vi oss efter lunchen för att orka med en eftermiddagspromenad till apoteket och till Willys. Ulla-Britt fick ett telefonsamtal ifrån LAH att de kommer till oss i morgon förmiddag med den beställda rullstolen som har hjälpmotor.
14 oktober 2019. Även den föregående
natten kunde Ulla-Britt sova med minskad klåda. Voltaren-salvan är
effektiv.. Arbetsterapeuten från LAH kom och visade mig hur
rullstolen med hjälpmotor skall skötas. I morgon hoppas vi att
testa den utomhus. Arne och jag gick en promenad på eftermiddagen
och fikade en stund här hos oss.
15 oktober 2019. Nej gårdagens
uppfattning om Voltaren salvan var förhastad. Trots gårdagskvällens
behandling med Voltaren fick Ulla-Britt ännu en sömnlös natt med
besvärlig klåda på kroppen. Jag fick veta det på morgonen.
Vaknade tidigt. Efter frukost var jag hos tandläkaren för lagning
av en tand. Läkaren för LAH ringde till Ulla-Britt och meddelade
att medicinen Atarax skulle sättas in med dubbel dos i stället för
salvorna. Lunchen bestod av potatis, torsk och ljus sås med smak av
fiskbuljong. Efter lunch ringde Ulla-Britts kusin Paul och ville
komma på besök med hälsningar och en blomma från Ewa, Birgitta,
Paul och Maj. Senare på eftermiddagen kom den manliga sjuksköterskan
till oss för att justera Ulla-Britts mediciner med den nya Atarax
tabletten. Nyss har vi ätit Tomatsoppa och smörgås till
kvällsmat.. Och nu ser Ulla-Britt på TV-programmet halvåtta hos
mej. Därefter gör vi oss i ordning för att få vår välbehövliga
vila för natten.
16 oktober 2019. Natten blev inte fullt
så besvärlig som i går. Ulla-Britt har känt sig lugnare av det
nya medicinintaget. I dag på förmiddagen tog vi det lugnt och
vilade efter frukosten fram till lunch. Lunchen blev en repris,
tomatsoppa med tillägg av bacon och stuvad skinka. På eftermiddagen
gick Arne och jag en promenad och senare på eftermiddagen var
Ulla-Britt och jag till Netto och Östenssons och handlade. Gick
väldigt bra eftersom vi kunde dela upp varuinköpen till lagom nivå
för oss utan att bli överbelastade. I kväll har vi festat på
havskräftor, kokt ägg och smörgås. Havskräftorna inköpta till
jubileumspris på Östenssons. Jag skalade en kräfta, men Ulla-Britt
skalade fem åt mig. Hon har bättre vana vid att skala kräftor. Vi
har tagit våra kvällsmediciner och nu är klockan 20,06. Denna dag
är en vanlig onsdag, en vardagskväll och vi känner oss mogna för
att varva ned och så småningom gå till nattens vila.
17 oktober 2019. När Ulla-Britt
beskriver hur natten varit får jag intrycket av att hon haft stor
nytta av den nya medicindosen av Atarax. Klådan har visserligen inte
upphört, men minskat betydligt. Hon har varit bitvis vaken och
bitvis sovande, men däremellan har hon haft lättare att somna om
när hon legat vaken en stund i ett dvalliknande tillstånd. I morse
tog jag det sista av vårt kaffe för denna dags konsumtion. Detta
har aldrig hänt i detta hus. Ulla-Britt som inte själv dricker
kaffe har alltid försett mig med kaffe i en stor mängd paket, men
nu var kaffepaketen slut, vilket naturligtvis måste åtgärdas i
dag. Att leva helt utan kaffe är inte önskvärt för mig. Senare
fick vi besök av arbetsterapeuten som hade med sig ett bälte så
att Ulla-Britt kan spänna fast sig i rullstolen. Till lunch åt vi
strömmingsfilé med potatismos, lingon och rivna morötter. På
eftermiddagen var vädret så tillfredsställande, att vi kunde gå
ut med den nya elmotorförsedda rullstolen. Jag tror att jag skall
kunna lära mig hantera den så att Ulla-Britt ska känna sig trygg.
Vi tog med oss Arne på vår promenad till ICA Maxi där vi
inhandlade ett paket kaffe till normalpris, i väntan på att nästa
rabattköp snart skall infinna sig. I kväll går vi lite sent i
säng. Klockan är nu 21.44 Ulla-Britt ser på ett TV-program som
slutar klockan 22, sedan har vi våra kvällsrutiner innan vi säger
God natt!
18 oktober 2019. I dag har det varit en
vanlig dag, ganska lik många av de senaste dagarna. På
eftermiddagen kom sköterskan Carina från LAH. Hon hade med sig en
ny dosett med den kommande veckans mediciner. Elva små piller på
morgonen och åtta på kvällen Sammanlagt etthundratrettiotre piller
i veckan. Dessutom tar Ulla-Britt insulin varje morgon före frukost
och för sin astma tar hon inhalationssprayen Duo resp. Vi är så
tacksamma för att hon kan få sjukvård i hemmet genom LAH och jag
är så tacksam att vi får vara tillsammans här hemma även om min
arbetsbörda har blivit större än tidigare. Carina tyckte att
Ulla-Britt verkade piggare än under hennes tidigare besök hos oss.
Vi visade rodnaden på höger ben som troligtvis är ett resultat av
att hjärtat inte orkar med cirkulationen, ungefär detsamma som man
kan avläsa på kinderna vid ansträngning.
Jag tycker att jag har svårt att orka
med mina dagliga uppgifter här hemma. Har känt mig väldigt fysiskt
trött den sista tiden vad det nu kan bero på. Detta trots att jag
sover på nätterna och även i viss mån på förmiddagarna efter
frukost. I dag hade jag tänkt att hinna med utearbete. Höstlöven
breder ut sig på gräsmattan, men när jag skulle gå ut senare på
eftermiddagen hade det börjat regna och då gick jag in igen till
den behagliga stugvärmen. På fredagskvällarna brukar vi se
Postkodmiljonären på TV med lite uppfriskande frågesport, men i
kväll var det i stället vinstutdelning i ett reportage ifrån
Skåne. Just nu håller Ulla-Britt på att rensa sina kantareller som
vi köpte häromdagen. Sen blir det kväller efter kvällsmål och
medicinintag. Klockan är nu 20.06. God natt kära vänner.
19 oktober 2019. Först besök på
morgonen av hemtjänst som vanligt. Därefter frukost och sedan några
timmars vila. Efter lunch som bestod av helstekt ytterfilé fick vi
besök av Magnus. Han tog med Ulla-Britt ut med den elmotorförsedda
rullstolen. Under tiden arbetade jag ute på tomten med att kratta
löv på framsidan av huset och placerade en del sommarmöbler under
tak. Fortsättning följer senare i höst.
Under dagen har jag besvarat en del
kommentarer på facebook. Det blir en hel del trams skrivet och ofta
urartar en debatt som ser bra ut ifrån början. Den senaste tråden
blev faktiskt längre än jag hade förväntat. Linneas och Karl
Magnus medverkan var det mest positiva i den långa diskussionen Jag
känner mig ofta som en katt ibland hermeliner, när jag besvarar en
del kommentarer, men jag har funnit min livsuppgift ibland en del
människor som på ett eller annat sätt är sargade och tilltufsade
till kropp och själ, så jag kan inte låta bli att skriva. Ibland
till förargelse för en del, men för andra till glädje. Önskade
att jag hade mer av uthållighet och spänst. Tänk om det funnes
injektioner av ungdomlig substans, som man kunde ta när man känner
ålderdomens avigsidor.
Efter kvällsmålet följde
kvällsrutinen före sänggåendet. Ulla-Britt sköter först sin
egen kvällstoalett med allt vad det innebär. Därefter hjälper jag
till med att ta av henne stödstrumporna, smörja fötter och
hälspricka med fet salva, därefter den övriga kroppen med
Canoderm, slutligen Voltarensalva i nacke och övre del av rygg.
Sista momentet före godnatt blir att jag värmer upp riskudden i
mikron. Därefter säger vi ömt godnatt till varandra och jag gör
mig i ordning och går in till mitt rum.
20 oktober 2019. Nej det blev inget
gudstjänstbesök i dag för min del. Kände mig mycket trött och
efter att ha sett musikgudstjänsten i TV ifrån Alingsås blev det
nödvändigt för oss att vila oss. Eter lunchen gjorde vi oss i
ordning för en promenad i det vackra vädret. Det är verkligen
skönt att vi kan få nytta av den nya rullstolen. Hoppas att det ska
bli många sådana solskensdagar i höst så att vi kan gå ut mera.
Det är välgörande för både kropp och själ.
Senare på eftermiddagen kom Susanne
till oss. Hon hade med sig delikatesser som hon bjöd oss på och vi
fick en fin stund tillsammans. Linnea vår äldsta dotterdotter har
hört av sig. Hon är ledig i morgon och om inget oförutsett
inträffar så får vi besök av henne.
21 oktober 2019. Under natten har
Ulla-Britt sovit bättre. På morgonen fick hon hjälp att bli
duschad. Efter frukost några timmars vilotid. Därefter dammsög jag
lägenheten lite grand. Samlade sopor och återvinning, cyklade till
soptunna och soprum. Hämtade bilen, rullstolen och Ulla-Britt, Körde
till stationen för att hämta Linnea. Vi lunchade på Restaurang
Nostalgi och åkte sedan till Liedl för inköp av varor, där Linnea
hjälpte oss med varuvagnen. Hem igen, lyckades krossa några ägg
vid urlastningen och Linnea tappade en flaska Kalvfond. Så vi fick
lite extra tid över till att städa upp och samla ihop glasskärvor.
Sånt ä livet, en olycka händer så lätt och den brukar aldrig
komma ensam sa jag till Linnea. Värr saker kan ju hända. Linnea och
jag bakade en äppelkaka med äpplen, ägg, socker, vaniljsocker och
crème fraiche efter recept ifrån ICA. Vi bjöd in Susanne till att
smaka på kakan och den blev över förväntan god enligt allas
åsikt. Tiden springer fort iväg en sån här dag och vi båda
känner oss glada och tacksamma för dagen tillsammans med Linnea. Vi
är nog ganska trötta nu när vi snart skall gå till nattens vila.
Klockan är 21,13 just nu
22 oktober 2019. Natten blev mer eller
mindre sömnlös med klåda på kroppen. Först efter kl 4,00 kunde
hon få några timmars sömn. Strax efter lunch ringde svägerskan
Eva. De har en förtrolig och vänskaplig relation och mycket att
prata om. Förutom Arnes och min promenad har jag tagit det ganska
lugnt i dag. Det
fick räcka med matlagning och disk och just nu surrar tvättmaskinen.
För övrigt har det varit som det står
i Sv.ps 352:1
"En vanlig dag när inget särskilt
händer, kan ge mig det som jag behöver mest. En dag som syns mig
grå och utan mening. Kan himmelrikets Herre bli min gäst."
23 oktober 2019. Den här natten blev
något bättre än den förra, men problemet med klådan fortsätter.
En sjuksköterska kom till oss i kväll och tog bort Spironolactone,
som har en biverkan som möjligen kan vara orsaken. Vi får hoppas
att det hjälper. Alla bra försök är bättre än inga.
24 oktober 2019. Än är det för
tidigt att utvärdera borttagandet av Spironolactone. I morse var
första gången utan den. Vi får se om kommande natt kan uppvisa
någon skillnad när det gäller sömn och klåda. Natten som gick
var ganska lik föregående natt. Några timmars sömn och några
timmars vakenhet och fortsatt klåda. I eftermiddag ville Ulla-Britt
vara med på RPG- träffen i Pingstkyrkan. RPG= Riksförbundet
pensionärsgemenskap, där vi är medlemmar. Därefter besökte vi
Willys där vi handlade en del varor. Arne, vår goda granne var med
oss. Nu surrar tvättmaskinen på sista programmet. Tvätt, disk och
matlagning är inget som gör sig av sig självt, men än så länge
hänger gubben med i svängarna, lite trött och sliten kanske, men
ändå trygg i förvissningen om att gå tillsammans med en som
håller oss vid handen både dag och natt. Lunchen fixade Ulla-Britt.
Det blev kassler med mango och ugnsstekt hasselbackspotatis: I kväll
lagade jag till köttfärssås och pastafågelbon till kvällsmat.
25 oktober 2019. Nej det blev ingen
skillnad i natt heller. Vi hoppas om några dagar att se resultat av
den borttagna Spironolactone. På fredagar får vi alltid besök av
LAH. Denna gång med en ny dosa mediciner för kommande vecka. Mannen
från LAH tyckte att Ulla-Britt såg mycket piggare ut än tidigare.
Det kan vi nog hålla med om. Vi gläder oss åt varje litet framsteg
mitt i allt det svåra. Jag tog honom på orden när han påminde om
att det var fredag och då brukar man ju unna sig något gott att
äta. Vi festade på räkmackor och färsk krabba. Ulla-Britt älskar
skaldjur och även jag kan vara måttligt förtjust i det.
26 oktober 2019. Någon förbättring
när det gäller Ulla-Britts klåda tycks än så länge inte vara på
väg. I dag har jag känt mig allmänt trött och hängig och sovit
och tagit det lugnt. Ulla-Britt fick följa med Karl-Magnus ner till
stan några timmar medan jag fick rå om mig själv ett tag. Senare
på eftermiddagen städade jag huset. Inte särskilt noga kanske, men
2 timmar kanske det tog. Har fixat så att Ulla-Britt kan använda
hörlurar när hon ser på TV. Jag fick lov att köpa en adapter på
Elgiganten så att hörlurarna skulle passa för den optiska
ljudutgången.
27 oktober 2019. Ulla-Britt fick kärt
besök av Linda ifrån Borensberg. Hon hade med sig en vacker blomma
och några godsaker att njuta av till fikat. Arne och jag var med på
gudstjänsten i Pingstkyrkan. Linnea predikade över texten i
Lukasevangeliet om Kvinnan som smorde Jesu fötter i Simons hus.
Detta var en av de predikningar som ingår i predikoserien: "Möten
med Jesus". Arne välkomnades vid församlingsmötet. Många
kommer till mig och frågar hur Ulla-Britt mår. Jag brukar svara som
det är: "Läget är stabilt men allvarligt." Stabilt på
så sätt att hon kan sitta uppe ibland. När hon går korta sträckor
utan rullstol blir hon mycket snart andfådd och får blå
ansiktsfärg. Detta kallas cyanos och beror på hjärtsvikt eller
lungsjukdom. Det räcker med att gå ifrån sängen till toaletten
för att det skall ske. De stunder Ulla-Britt mår bäst är när hon
får möjlighet att sitta still i rullstolen och undvika alla
särskilda kroppsrörelser. Läkarna har inte givit hopp om en
långvarig livslängd, men det är givetvis omöjligt att veta när
en människas dagar är slut. Vi är så tacksamma för varje dag och
för Gud är ingenting omöjligt.. Se även denna länk med bild.
28 oktober 2019. I natt har det varit
minusgrader ute. Det var ljust och soligt i morse när vi vaknade. Vi
har nu sedan i går morse ställt in våra klockor på vintertid.
Efter intaget av mediciner blev det dags för Ulla-Britt att inta
sängläge. Jag lämnade in bilen på service och Magnus skjutsade
mig hem. På eftermiddagen fick vi besök av familjen Claesson som
var på genomresa efter besök hos Christers föräldrar i
Ulricehamn. Rosmarie tog med sig Ulla-Britt på promenad med
rullstolen. Bilfirman ringde och meddelade att batteriet i bilen var
i dåligt skick, så det fick bli ett nytt sådant. Jag brukar i
regel göra en bilservice varje år. Vi kör för det mesta bara
kortare sträckor.
29 oktober 2019. Våra dagar följer
ett ganska liknande mönster. Jag brukar i regel vara uppe och
påklädd när hemtjänsten kommer omkring klockan 7,30, men i morse
vaknade jag av dörrklockan och hemhjälpens ankomst. Min nattsömn
är ganska orolig och oregelbunden och jag känner mig sällan utsövd
när jag vaknar. Både Ulla-Britt och jag brukar sova några timmar
på förmiddagen för att orka med. Så även denna dag inte bara på
förmiddagen utan även efter lunch, som i dag bestod av kycklingfilé
med champinjoner, kokt potatis och rårivna morötter. På
eftermiddagen handlade jag varor på ICA- Maxi och hämtade även
medicin på Apoteket. Så är nu även denna dag i det närmaste
gången. Förstår inte vart tiden tar vägen. Det är så mycket som
man borde ha gjort. Eller som i Tove Janssons höstvisa:
"Vägen hem var mycket lång och
ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena. Kom trösta
mej en smula, för nu är jag ganska trött, och med ens så
förfärligt allena. Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så
stort, går och tänker på allt det där man borde. Det är så
mycket saker jag skulle sagt och gjort, och det är så väldigt lite
jag gjorde Skynda dig älskade, skynda att älska. Dagarna mörkna
minut för minut. Tänd våra ljus det är nära till natten, snart
är den blommande sommaren slut."
30 oktober 2019. Trots Ulla-Britts
begränsade rörelseförmåga tycker jag att hon verkar må ganska
bra efter omständigheterna. Vi är så tacksamma till Gud för att
han hjälper och styrker. Det förhåller sig så som det står i
Jesaja 40:29.: "Han ger den trötte kraft och förökar den
maktlöses styrka." Nog kan man känna sig både trött och
maktlös i vår situation, men vi har att göra med en Gud som har
all makt och då kan underbara saker hända. Jes.40:31.: "De som
väntar efter Herren hämtar ny kraft." Vi har så många fina
löften om vad Gud kan göra, och jag för min del kan inte låta bli
att påminna er och oss om detta.
31 oktober 2019. Oregelbunden sömn och
besvärande klåda har även präglat de senaste nätterna.
Ulla-Britt hade ökat något i sin morgonvikt, men än så länge
inget alarmerande. Efter ganska mycket vilande både före och efter
lunch, företog vi en tur med den elmotorförsedda rullstolen. Ett
litet barn mötte vi på vägen och Ulla-Britt fick frågan: "Varför
sitter du i rullstol?" Hon svarade: "Det är för att jag
inte orkar gå längre." Barnet kommenterade: "När jag
blir gammal ska jag också sitta i rullstol." Ulla-Britt
svarade: "Det får vi hoppas att du inte ska behöva."
Härligt med barnens spontana frågor.
FORTSÄTTNING DEL IV
DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11
FORTSÄTTNING DEL IV
DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9
DEL 10
DEL 11
Vår tro på mirakler
Låt mig allra först få säga att jag tror på mirakler, under och tecken. Den tron delar jag med många, inte bara kristna utan också människor som inte kallar sig kristna. Men jag måste få tillägga att jag först av allt tror på Gud, som är den som gör miraklerna, inte för miraklernas skull utan för att hans verk skall bli synligt och kunna uppfattas av alla människor.
Alla mirakler är inte Guds mirakler. Bibeln säger att det finns falska tecken och under, som bedrar. Dessa tecken är ett verk av Satan. Se 2.Tess. 2:9 och de sker för att det finns människor som inte vill veta sanningen om Gud. De låter sig bli bedragna i stället för att tro på Gud.
Hur ska vi då kunna skilja mellan dessa mirakler och veta vilka som kommer från Gud?
"Det man kan veta om Gud kan de ju själva se. Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga." Rom. 1:19-20.
Du och jag är mirakler. Psalmisten beskriver detta skapelsens under så här:
"Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv. Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart. Ja underbara är dina verk, min själ vet det väl." Ps. 139:13-14
Den ursprungliga skapelsen och däribland människan, var fullkomlig och bibeln säger att den skall återfå sin ursprungliga fullkomlighet. Den säger också att den på grund av syndafallet har blivit lagd under förgängelsen. Döden har gjort sitt inträde i den här världen och allt skapat drabbas av den förr eller senare. Bibeln talar om att Jesus
"måste härska tills han har lagt alla fiender under sina fötter" 1.Kor.15:25
När skapelsen återfår sin ursprungliga härlighet är döden den sista fienden som blir besegrad.
Bibeln säger att det största under - mirakel, som någonsin skett är Jesu död och uppståndelse. Om inte detta hade skett så vore all vår kristna förkunnelse tom, och så även vår tro. Det nya liv som vi tror på, som skall ske efter döden beror först och främst på Jesu död och uppståndelse.
"Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor. Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av avlidna." 1.Kor. 15:17-20
Har inte vårt kristna liv varit mer än ett hopp, skriver Paulus då vore vår tro meningslös. Men tillägger han: "Nu har Kristus uppstått från de döda." Detta innebär att de som tillhör Jesus en gång ska få nytt liv vid hans ankomst.
Jag vet att jag tillhör honom och att jag får möta honom vid hans tillkommelse. Vet du det eller vill du veta det? Det är en betydelsefull fråga som bara du själv kan besvara. Gud älskar dig och han vill att du skall överlämna ditt liv åt honom så att han får rå om dig även under vårt jordeliv.
När vi talar om mirakler, under och tecken, så handlar det ofta om helande från sjukdom i vår bräckliga kropp eller själ. När Guds kraft är verksam, så sker det under. Det finns många som kan vittna om hur man blivit helad från sjukdom genom bön. Även i vår tid så sker detta. Jesus både vill och kan göra under genom att hela den som är sjuk. Men vi kan också se att inte alla blir helade. Om det vore så, så skulle det inte längre finnas någon död i världen. Helandet är och förblir ett mysterium och det hör ihop med Guds rikes hemlighet. Guds rike har kommit till en del, men det är ännu inte kommet i hela sin fullhet.
Det beror inte på vår suveränitet om ett helande under skall ske i en människa. Det är fel när någon påstår detta. Om vi i stället sätter all vår förhoppning till Gud som är den som helar i stället för att göra egna kalkyler, och sätta oss själva i centrum, så kommer vi att upptäcka Guds suveränitet. Det är Gud som gör det, inte vi. Det betyder inte att vi är overksamma, men det finns bara en auktoritet och det kan vi lita på.
"Se mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren." Jes.55:8
Gud går sina egna vägar när han vill utföra sina under och han böjer sig inte för vår slutledningsförmåga. Om vi tror att vi kan säga till en människa att du kommer att bli helad, så stämmer inte detta alltid. Det finns en faktor i helandet, en okänd storhet, som det inte alltid behagar Gud att uppenbara. Om vi visste alla svaren, vore det inte längre ett mysterium. Vi skulle då vara gudar och inte ha något behov av tro eller beroende. Detta är en styggelse för Gud, som vill ha äran för det han gör. Det är vår uppgift att ge till honom all den ära som han ska ha för allt det han gör.
Jag vill i alla fall betona att bibeln uppmanar oss att be för den som är sjuk.
"Deras bön i tro skall rädda den sjuke och Herren skall göra honom frisk....Den rättfärdiges bön har stor kraft och gör därför stor verkan." Jak.5:15
Här talas både om trons och bönens betydelse och dessutom vem det är som skall göra undret.
Vår bön är betydelsefull, men också vår förtröstan på Guds makt. Vi förtröstar inte på oss själva genom att sätta oss i centrum. Det är inte vi som skall göra det, men hos Gud är makten. Han både vill och kan göra under efter sin vilja.
"Och vår frimodiga tro på Gud är denna: om vi ber honom om något efter hans vilja, så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så vet vi också att vi får vad vi ber honom om." 1.Joh.5:14-15
Guds vilja är betydelsefull. Den är en faktor när vi ber. Hur skall vi kunna veta vad som är Guds vilja när vi ber? Jag tror att det handlar om att lyssna. Har vi tid med det, eller är det bara våra egna önskningar som står i centrum för vår bön?
Jag säger inte att det är fel att ha önskningar. Bibeln säger till och med att vi ska låta Gud få veta alla våra önskningar. (Fil.4:6) Det är inte heller fel att fästa sig vid syner och drömmar eftersom dessa får ett starkt stöd i Bibeln. De utgör grunden för Bibelns eskatologi. Men det är inte dessa önskningar, drömmar och syner som alltid är avgörande för att Guds under ska kunna ske.
Det är Gud själv som bestämmer vad som är hans vilja och det är Gud som är vår enda auktoritet, som kan utföra dessa under och tecken.
"Så länge vi inte bygger nya läror på syner eller profetior, och så länge de stämmer med Skriftens övriga vittnesbörd, kan de vara till stor tröst och vittna om Guds godhet i tider av sorg."(Charles Farah: Tro eller övertro sidan 180, Libris)
"Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden."
Alla mirakler är inte Guds mirakler. Bibeln säger att det finns falska tecken och under, som bedrar. Dessa tecken är ett verk av Satan. Se 2.Tess. 2:9 och de sker för att det finns människor som inte vill veta sanningen om Gud. De låter sig bli bedragna i stället för att tro på Gud.
Hur ska vi då kunna skilja mellan dessa mirakler och veta vilka som kommer från Gud?
"Det man kan veta om Gud kan de ju själva se. Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga." Rom. 1:19-20.
Du och jag är mirakler. Psalmisten beskriver detta skapelsens under så här:
"Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv. Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart. Ja underbara är dina verk, min själ vet det väl." Ps. 139:13-14
Den ursprungliga skapelsen och däribland människan, var fullkomlig och bibeln säger att den skall återfå sin ursprungliga fullkomlighet. Den säger också att den på grund av syndafallet har blivit lagd under förgängelsen. Döden har gjort sitt inträde i den här världen och allt skapat drabbas av den förr eller senare. Bibeln talar om att Jesus
"måste härska tills han har lagt alla fiender under sina fötter" 1.Kor.15:25
När skapelsen återfår sin ursprungliga härlighet är döden den sista fienden som blir besegrad.
Bibeln säger att det största under - mirakel, som någonsin skett är Jesu död och uppståndelse. Om inte detta hade skett så vore all vår kristna förkunnelse tom, och så även vår tro. Det nya liv som vi tror på, som skall ske efter döden beror först och främst på Jesu död och uppståndelse.
"Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor. Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av avlidna." 1.Kor. 15:17-20
Har inte vårt kristna liv varit mer än ett hopp, skriver Paulus då vore vår tro meningslös. Men tillägger han: "Nu har Kristus uppstått från de döda." Detta innebär att de som tillhör Jesus en gång ska få nytt liv vid hans ankomst.
Jag vet att jag tillhör honom och att jag får möta honom vid hans tillkommelse. Vet du det eller vill du veta det? Det är en betydelsefull fråga som bara du själv kan besvara. Gud älskar dig och han vill att du skall överlämna ditt liv åt honom så att han får rå om dig även under vårt jordeliv.
När vi talar om mirakler, under och tecken, så handlar det ofta om helande från sjukdom i vår bräckliga kropp eller själ. När Guds kraft är verksam, så sker det under. Det finns många som kan vittna om hur man blivit helad från sjukdom genom bön. Även i vår tid så sker detta. Jesus både vill och kan göra under genom att hela den som är sjuk. Men vi kan också se att inte alla blir helade. Om det vore så, så skulle det inte längre finnas någon död i världen. Helandet är och förblir ett mysterium och det hör ihop med Guds rikes hemlighet. Guds rike har kommit till en del, men det är ännu inte kommet i hela sin fullhet.
Det beror inte på vår suveränitet om ett helande under skall ske i en människa. Det är fel när någon påstår detta. Om vi i stället sätter all vår förhoppning till Gud som är den som helar i stället för att göra egna kalkyler, och sätta oss själva i centrum, så kommer vi att upptäcka Guds suveränitet. Det är Gud som gör det, inte vi. Det betyder inte att vi är overksamma, men det finns bara en auktoritet och det kan vi lita på.
"Se mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren." Jes.55:8
Gud går sina egna vägar när han vill utföra sina under och han böjer sig inte för vår slutledningsförmåga. Om vi tror att vi kan säga till en människa att du kommer att bli helad, så stämmer inte detta alltid. Det finns en faktor i helandet, en okänd storhet, som det inte alltid behagar Gud att uppenbara. Om vi visste alla svaren, vore det inte längre ett mysterium. Vi skulle då vara gudar och inte ha något behov av tro eller beroende. Detta är en styggelse för Gud, som vill ha äran för det han gör. Det är vår uppgift att ge till honom all den ära som han ska ha för allt det han gör.
Jag vill i alla fall betona att bibeln uppmanar oss att be för den som är sjuk.
"Deras bön i tro skall rädda den sjuke och Herren skall göra honom frisk....Den rättfärdiges bön har stor kraft och gör därför stor verkan." Jak.5:15
Här talas både om trons och bönens betydelse och dessutom vem det är som skall göra undret.
Vår bön är betydelsefull, men också vår förtröstan på Guds makt. Vi förtröstar inte på oss själva genom att sätta oss i centrum. Det är inte vi som skall göra det, men hos Gud är makten. Han både vill och kan göra under efter sin vilja.
"Och vår frimodiga tro på Gud är denna: om vi ber honom om något efter hans vilja, så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så vet vi också att vi får vad vi ber honom om." 1.Joh.5:14-15
Guds vilja är betydelsefull. Den är en faktor när vi ber. Hur skall vi kunna veta vad som är Guds vilja när vi ber? Jag tror att det handlar om att lyssna. Har vi tid med det, eller är det bara våra egna önskningar som står i centrum för vår bön?
Jag säger inte att det är fel att ha önskningar. Bibeln säger till och med att vi ska låta Gud få veta alla våra önskningar. (Fil.4:6) Det är inte heller fel att fästa sig vid syner och drömmar eftersom dessa får ett starkt stöd i Bibeln. De utgör grunden för Bibelns eskatologi. Men det är inte dessa önskningar, drömmar och syner som alltid är avgörande för att Guds under ska kunna ske.
Det är Gud själv som bestämmer vad som är hans vilja och det är Gud som är vår enda auktoritet, som kan utföra dessa under och tecken.
"Så länge vi inte bygger nya läror på syner eller profetior, och så länge de stämmer med Skriftens övriga vittnesbörd, kan de vara till stor tröst och vittna om Guds godhet i tider av sorg."(Charles Farah: Tro eller övertro sidan 180, Libris)
"Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden."