När det gäller de profetiska skrifterna så är det mycket som vi redan kan konstatera har gått i uppfyllelse. Det övriga får vi pröva och ta till oss det som är gott. När en profetia har gått i uppfyllelse så vet vi. Dessförinnan kan vi ingenting veta. Detta innebär inte att profetian fördenskull är oäkta, men uppfyllelsen beror på om Gud vill att den skall uppfyllas. Vi kan bara se konturerna på det som ligger framför med hjälp av de ord som Gud redan har talat till oss genom sitt ord.
I Hebr. 1:1 står det: " Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son."
Det står "talade många gånger och på många sätt", när det gällde profeternas uppgift i forna tider. Men så står det: "har talat till oss genom sin son"
I 2.Petr. 1:19 står det: "Nu kan vi ännu mer lita på profetorden"
Varför var detta möjligt? Därför att Gud hade bekräftat profetiornas uppfyllelse genom Jesus Kristus.
I Upp. 19:10 står det: "Jesu vittnesbörd är profetians ande." I Joh. 19:30 står det: "När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: "Det är fullbordat" och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande."
De gammaltestamentliga profetiorna om Messias första ankomst hade gått i uppfyllelse. Jesus hade fullbordat sitt uppdrag. Därför talar inte Gud vid denna tidens slut något som han inte redan har talat till oss om. Vi kan inte konstruera profetior efter eget tycke och smak.
I Ef. 2:20 står det: "Ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten."
fredag 26 januari 2018
onsdag 17 januari 2018
lördag 13 januari 2018
Det nuvarande och det himmelska Jerusalem
"Hur nu än det eskatologiska pusslet ska läggas står en sak klar: Det går en röd tråd genom historien och inte så sällan har den med Israel och dess huvudstad Jerusalem att göra. Det viktigaste är inte hur dess enskilda delar ska förstås, utan att det övergripande temat hålls levande: Tidstecknen visar att Jesus är nära, snart kommer Han igen!"
Så skriver
Samuel Svensson, doktorand i Nya testamentets exegetik vid Lunds universitet.
Vem är jag att våga bemöta en sådan gigant i ämnet. Jag gör det med stor ödmjukhet och insikt om att jag inte har svaret, men att jag ställer mig frågande till om det verkligen förhåller sig på det viset.
Hur skall man kunna tro att det nuvarande Jerusalem har något att göra med sanningen om att Jesus skall komma tillbaka? Jerusalem är minst lika "ohelig", som alla andra jordiska städer trots att man påstår att den är helig för tre världsreligioner, som alla kämpar för ensamrätten till denna stad och dess helgedomar. Det vore bättre att avstå från alla religiösa krav på denna ensamrätt.
I Bibelns sista bok Uppenbarelsebokens 21:a kapitel talas det om ett annat Jerusalem. Det nya Jerusalem, som är den heliga staden Jerusalem. Den staden kommer ner på den nya himlen och den nya jorden, från Gud, full av Guds härlighet. "Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren, Gud, allhärskaren, är dess tempel, han och Lammet."
De som tillhör Guds Israel, det vill säga alla de som tror på Jesus vare sig de varit judar eller hedningar före sin omvändelse, har tillträde till det nya Jerusalem. Det är en stad som redan finns i himlen och som är förberedd för dem som nått målet Se Hebr. 12:22-24: "Ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och står inför mångtusende änglar, en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen, ni står inför Gud allas domare, inför andarna av de rättfärdiga som har fullkomnats, och inför Jesus, förmedlaren av ett nytt förbund, och det renande blod, som talar starkare än Abels."
Rolf Ericson Motala
Vem är jag att våga bemöta en sådan gigant i ämnet. Jag gör det med stor ödmjukhet och insikt om att jag inte har svaret, men att jag ställer mig frågande till om det verkligen förhåller sig på det viset.
Hur skall man kunna tro att det nuvarande Jerusalem har något att göra med sanningen om att Jesus skall komma tillbaka? Jerusalem är minst lika "ohelig", som alla andra jordiska städer trots att man påstår att den är helig för tre världsreligioner, som alla kämpar för ensamrätten till denna stad och dess helgedomar. Det vore bättre att avstå från alla religiösa krav på denna ensamrätt.
I Bibelns sista bok Uppenbarelsebokens 21:a kapitel talas det om ett annat Jerusalem. Det nya Jerusalem, som är den heliga staden Jerusalem. Den staden kommer ner på den nya himlen och den nya jorden, från Gud, full av Guds härlighet. "Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren, Gud, allhärskaren, är dess tempel, han och Lammet."
De som tillhör Guds Israel, det vill säga alla de som tror på Jesus vare sig de varit judar eller hedningar före sin omvändelse, har tillträde till det nya Jerusalem. Det är en stad som redan finns i himlen och som är förberedd för dem som nått målet Se Hebr. 12:22-24: "Ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och står inför mångtusende änglar, en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen, ni står inför Gud allas domare, inför andarna av de rättfärdiga som har fullkomnats, och inför Jesus, förmedlaren av ett nytt förbund, och det renande blod, som talar starkare än Abels."
Rolf Ericson Motala
tisdag 9 januari 2018
Har jag rätt att ifrågasätta en del av Lewi Pethrus förkunnelse?
Jag har fått mycket stark kritik av en känd pingstpastor, för att jag ifrågasatt en del av innehållet i Lewi Pethrus bok: Jesus kommer, utgiven år 1912. Jag har kallat den darbyistiska uppfattningen som Lewi Pethrus där ger uttryck för för villfarelse. Av den anledningen känner sig även denne pingstpastor anklagad av mig, eftersom han menar att han också har förkunnat på liknande sätt.
LÄS HÄR MINA KOMMENTARER TILL LEWI PETHRUS BOK.
I stället för att gå in i en dialog med mig i detta livsviktiga ämne, som Bibeln talar om, så ger han uttryck för sin egen frustration över att jag vågar ifrågasätta det han förkunnar. Han känner sig kränkt av det jag skrivit i stället för att medge att jag kan ha rätt att ifrågasätta honom. I stället för att försvara sin egen uppfattning, så anser han att jag borde vara försiktig, och uttrycka mig med större ödmjukhet. Så här skriver han i ett mail till mig:
" Konsekvensen av att du dömer L P blir att även jag blir dömd till något så förfärligt som en predikant som står i villfarelsens tjänst."
Broder X, Guds frid! Jag är mycket tacksam för att Du ber mig svara tydligt på frågan om jag anser att Lewi Pethrus förkunnelse i detta ämne var en villfarelse. För det första har jag aldrig varit så kategorisk och uttryckt mig riktigt på det viset. När jag försökt att sätta ord på mina tankar, har jag ofta blivit missförstådd av en del vänner. Jag har dessutom fått en del otrevliga hot och hatfyllda kommentarer av den anledning att jag vågat skriva om ett ämne som tycks vara så känsloladdat för många. En anständig ton är väl nödvändigt att man håller när man skriver om det här. Det känns onekligen lite nervöst att ibland skriva något som man vet att den andre inte kan hålla med om, men om man inte vågar det, så blir det heller ingenting uträttat. Jag uppskattar att bli tillrättavisad när jag har fel och har vid flera tillfällen fått be om förlåtelse för att jag skrivit saker förhastat. Jag förstår att du tycker att jag borde ha varit mer försiktig i mitt ordval, när jag skriver att darbyismen är en villfarelse, men jag är i gott sällskap, av många som på liknande sätt kommit till insikt att vår förkunnelse om detta tidigare saknat stöd i Guds ord. Vi har tagit saker för självklara utan att ta reda på om de är det. Det jag skrivit är en redogörelse för en bok som skrevs år 1912. Det är innehållet i den boken som har format många pingstvänners bibelsyn på den yttersta tidens händelser. Så har sagts till mig bland annat av broder X Det var ju inte bara Lewi Pethrus. som färgades av darbyismen. Vi färgades alla av den, även jag. Pappa hade satt upp Chaders plansch, med de sju tidsåldrarna på väggen i vårt sovrum. Där fanns också den sjuåriga vedermödan med och de två tillfällen då Jesus skulle komma Om jag nu anser att detta är en villfarelse, så måste jag ha rättighet att uttrycka det i både tal och skrift. Tycker du inte det? Jag vet ju inte vad du anser om den kristna sionismen? Där anser man att Israel har en särskild roll i den yttersta tiden. Det är ju ett mirakel att det folket fortfarande existerar, trots den förskingring och utrotning de varit utsatta för. Jag tror att Gud kommer att vaka över dem på grund av sitt löfte. Detta är väl också vad vi förkunnat i Pingst under hela min uppväxt. Vilken roll Israel kommer att ha i framtiden tycker jag är en väldigt svår fråga. "Gud har inte förskjutit sitt folk som han en gång har utvalt." Gud har utvidgat sitt förbund, så att även vi får tillhöra Guds Israel. Jag har försökt att skriva om detta den senaste tiden i Ökenkällan Min tro på Herrens dag som kommer återfinns bland annat i 2.Petr. 3:1-13 Jag väntar på Guds dag (en händelse). På nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor v. 13 Kan jag bli tydligare än så Tack för denna gång. Gud välsigne dig! Hälsningar Rolf
Broder X Det gläder mig mycket att du över huvud taget bryr dig om mina kommentarer omkring Lewi Pethrus bok: “Jesus kommer” utgiven år 1912. Det visar att du bryr dig om mig och den troskamp jag delar med dig och alla troende. Nog är det en märklig bok, det måste jag få skriva. Visst är det också ett speciellt ämne detta att Jesus skall komma tillbaka. “Och Anden och bruden säger: “Kom!” Och den som hör det skall säga: “Kom!” Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten...”
Nu ber du mig att kortfattat ge dig svaret om jag anser att Lewi Pethrus i denna bok ger uttryck för en uppfattning som får anses som en villfarelse. Detta har jag ju faktiskt redan gjort i de kommentarer jag publicerat. Nu är ju inte allt som skrivits i boken villfarelse, men det som är mest iögonfallande är ju uppfattningen att det handlar om två tillkommelser och en mellanperiod som består av 7 år. Dessutom uppfattningen att judarna kommer att återuppbygga sitt tempel. Om detta kommer att ske, så strider det ju mot Bibelns lära. Låt mig få veta om du nu är nöjd med mitt svar och vad som är din avsikt med den önskan du har om detta.
Hälsningar Rolf
LÄS HÄR MINA KOMMENTARER TILL LEWI PETHRUS BOK.
I stället för att gå in i en dialog med mig i detta livsviktiga ämne, som Bibeln talar om, så ger han uttryck för sin egen frustration över att jag vågar ifrågasätta det han förkunnar. Han känner sig kränkt av det jag skrivit i stället för att medge att jag kan ha rätt att ifrågasätta honom. I stället för att försvara sin egen uppfattning, så anser han att jag borde vara försiktig, och uttrycka mig med större ödmjukhet. Så här skriver han i ett mail till mig:
" Konsekvensen av att du dömer L P blir att även jag blir dömd till något så förfärligt som en predikant som står i villfarelsens tjänst."
Broder X, Guds frid! Jag är mycket tacksam för att Du ber mig svara tydligt på frågan om jag anser att Lewi Pethrus förkunnelse i detta ämne var en villfarelse. För det första har jag aldrig varit så kategorisk och uttryckt mig riktigt på det viset. När jag försökt att sätta ord på mina tankar, har jag ofta blivit missförstådd av en del vänner. Jag har dessutom fått en del otrevliga hot och hatfyllda kommentarer av den anledning att jag vågat skriva om ett ämne som tycks vara så känsloladdat för många. En anständig ton är väl nödvändigt att man håller när man skriver om det här. Det känns onekligen lite nervöst att ibland skriva något som man vet att den andre inte kan hålla med om, men om man inte vågar det, så blir det heller ingenting uträttat. Jag uppskattar att bli tillrättavisad när jag har fel och har vid flera tillfällen fått be om förlåtelse för att jag skrivit saker förhastat. Jag förstår att du tycker att jag borde ha varit mer försiktig i mitt ordval, när jag skriver att darbyismen är en villfarelse, men jag är i gott sällskap, av många som på liknande sätt kommit till insikt att vår förkunnelse om detta tidigare saknat stöd i Guds ord. Vi har tagit saker för självklara utan att ta reda på om de är det. Det jag skrivit är en redogörelse för en bok som skrevs år 1912. Det är innehållet i den boken som har format många pingstvänners bibelsyn på den yttersta tidens händelser. Så har sagts till mig bland annat av broder X Det var ju inte bara Lewi Pethrus. som färgades av darbyismen. Vi färgades alla av den, även jag. Pappa hade satt upp Chaders plansch, med de sju tidsåldrarna på väggen i vårt sovrum. Där fanns också den sjuåriga vedermödan med och de två tillfällen då Jesus skulle komma Om jag nu anser att detta är en villfarelse, så måste jag ha rättighet att uttrycka det i både tal och skrift. Tycker du inte det? Jag vet ju inte vad du anser om den kristna sionismen? Där anser man att Israel har en särskild roll i den yttersta tiden. Det är ju ett mirakel att det folket fortfarande existerar, trots den förskingring och utrotning de varit utsatta för. Jag tror att Gud kommer att vaka över dem på grund av sitt löfte. Detta är väl också vad vi förkunnat i Pingst under hela min uppväxt. Vilken roll Israel kommer att ha i framtiden tycker jag är en väldigt svår fråga. "Gud har inte förskjutit sitt folk som han en gång har utvalt." Gud har utvidgat sitt förbund, så att även vi får tillhöra Guds Israel. Jag har försökt att skriva om detta den senaste tiden i Ökenkällan Min tro på Herrens dag som kommer återfinns bland annat i 2.Petr. 3:1-13 Jag väntar på Guds dag (en händelse). På nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor v. 13 Kan jag bli tydligare än så Tack för denna gång. Gud välsigne dig! Hälsningar Rolf
Broder X Det gläder mig mycket att du över huvud taget bryr dig om mina kommentarer omkring Lewi Pethrus bok: “Jesus kommer” utgiven år 1912. Det visar att du bryr dig om mig och den troskamp jag delar med dig och alla troende. Nog är det en märklig bok, det måste jag få skriva. Visst är det också ett speciellt ämne detta att Jesus skall komma tillbaka. “Och Anden och bruden säger: “Kom!” Och den som hör det skall säga: “Kom!” Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten...”
Nu ber du mig att kortfattat ge dig svaret om jag anser att Lewi Pethrus i denna bok ger uttryck för en uppfattning som får anses som en villfarelse. Detta har jag ju faktiskt redan gjort i de kommentarer jag publicerat. Nu är ju inte allt som skrivits i boken villfarelse, men det som är mest iögonfallande är ju uppfattningen att det handlar om två tillkommelser och en mellanperiod som består av 7 år. Dessutom uppfattningen att judarna kommer att återuppbygga sitt tempel. Om detta kommer att ske, så strider det ju mot Bibelns lära. Låt mig få veta om du nu är nöjd med mitt svar och vad som är din avsikt med den önskan du har om detta.
Hälsningar Rolf
lördag 6 januari 2018
En världshistorisk profetia och ändens tid
I Bibeln kan vi följa frälsningshistorien ifrån dess början och in i ändens tid, men vi kan också hitta sambandet mellan världshistorien så som den skildras i Gamla Testamentet och fram till ändens tid i vilken vi nu lever.
Gud känner världens slut ifrån dess början, men vi är tröga att fatta vad det är han menar när han talar till oss genom Guds Ord. Jesaja 46:10: "Jag som i förväg förkunnar vad komma skall, och långt förut vad ännu ej har skett."
I Daniels boks andra kapitel finns en profetia som skildrar världshistoriens huvuddrag fram till vår egen tid.. Denna profetia skrevs ned ungefär sexhundra år före Kristus. Låt oss nu studera den och ta reda på vad den handlar om, speciellt det som redan har skett. Kanske vi då lättare kan ana det som ligger framför oss. Det vi ännu inte vet någonting om, men som ändå är beskrivet i profetian.
Daniel 2:28: "Det finns en Gud i himmelen, som kan uppenbara hemligheter, och han har låtit kung Nebukadnessar veta vad som skall ske i kommande dagar."
Gud ville visa vad som skulle ske i framtiden när han lät kung Nebukadnessar få en dröm, och Daniel kunde profetiskt tala om för kungen vad han hade drömt. Daniel kunde också ge kungen uttydningen av drömmen. När Gud talar till oss människor, vilket han gör även i vår tid genom Jesus Kristus, som är Guds son, så vill han också att vi ska förstå vad det är han menar. Han vill uttyda för oss det som till en början kan verka svårt att förstå. När vi tränger in i det heliga mysteriet, så uppenbarar han för oss tidens tecken, så att vi förstår den tid i vilken vi nu lever. Historien bekräftar de bibliska profetior som redan har gått i uppfyllelse.
Daniel sade uttydningen till kungen: "Du är det gyllene huvudet" Dan. 2:38 Det syftade på det Babyloniska riket, där Nebukadnessar var kung. Under hans regering blev det Babyloniska riket, sydväst-Asiens mäktigaste rike. Det babyloniska riket var en fortsättning på det Assyriska riket. Nebukadnessar genomförde många fälttåg, bland annat så fick han Juda rike på fall och folket bortfördes till Babel som fångar i sjuttio år. Efter Nebukadnessar var den babyloniska storhetstiden förbi. Ett annat välde skulle rycka in i staden och erövra makten. Detta skulle till och med ske utan svärdshugg
"Men efter dig skall uppstå ett annat rike ringare än ditt, och därefter ännu ett tredje rike, ett som är av koppar och det skall råda över hela jorden." 2:39
Det andra riket, som profetian förutsagt uppstod år 539 f.Kr då den persiske härföraren Kores intog staden. Detta rike var det Medisk Persiska riket. Den dåvarande kungen Belsassar blev dödad
Perserna hade nu kontrollen över Babylonien ända tills Alexander den store år 337 - 323 f.Kr. skapade sitt världsrike.
Detta skulle bli det tredje riket, det grekiska väldet, som var förutsagt i profetian. Alexander den store är ett av historiens största namn. Precis så som profetian förutsagt skulle det grekisk-makedonska riket råda över hela jorden. Alexander ryckte in i Mindre Asien och lade den ena segern till den andra, tills han till slut var han herre över hela främre Orienten. På så sätt kan man säga att profetian verkligen uppfylldes.
"Ett fjärde rike skall också uppstå och vara starkt som järn, ty järnet krossar och sönderslår ju allt, och som järnet krossar och förstör allt annat, så skall också detta krossa och förstöra 2:40
Den grekiska stormakten besegrades av den tillväxande romerska makten. Inget världsvälde har någonsin haft så stor makt som Romarriket, som var detta fjärde rike som profetian tidigare hade förutsagt.
"Men i de kungarnas dagar (alltså under romarrikets tid) skall himmelens Gud upprätta ett rike, som aldrig i evighet skall förstöras, och vars makt inte skall bli överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå, evinnerligen." 2:44
Detta handlar om ett rike som aldrig i evighet skall förstöras.
Det handlar om Kristi rike. Se Lukas 1:32-33. "Du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut."
1.Kor 15:24 "Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt."
Hebr. 12:28 "Vi får ett rike som inte kan skakas Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud som han vill."
Upp. 11:15 "Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen som sade: »Herraväldet över världen tillhör nu vår Herres och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheternas evigheter. "
Du frågar kanhända: När är tiden inne för Kristi rike. Jag svarar så som Bibeln säger: Tiden är inne nu. Jesus Kristus har redan vunnit en fullkomlig seger över ondskans makt. Han sitter på tronen, så som det står skrivet: "ty han måste härska, tills han har lagt alla fiender under sina fötter." Gud som är hela världens rättmätige härskare, måste återta sitt herravälde, som rubbats av ondskans makt. Detta har redan skett i samband med att Jesus dog och uppstod. Segern är redan vunnen. Guds rike har redan kommit, och det skall få sin fulländning när Jesus kommer tillbaka. Riket finns redan i himmelen och kallas ofta i Bibeln för himmelriket. Detta gudomliga herravälde finns också på jorden genom Jesus Kristus och Guds församling, och det skall få sin fulländning på den nya himmelen och den nya jorden.
Gud känner världens slut ifrån dess början, men vi är tröga att fatta vad det är han menar när han talar till oss genom Guds Ord. Jesaja 46:10: "Jag som i förväg förkunnar vad komma skall, och långt förut vad ännu ej har skett."
I Daniels boks andra kapitel finns en profetia som skildrar världshistoriens huvuddrag fram till vår egen tid.. Denna profetia skrevs ned ungefär sexhundra år före Kristus. Låt oss nu studera den och ta reda på vad den handlar om, speciellt det som redan har skett. Kanske vi då lättare kan ana det som ligger framför oss. Det vi ännu inte vet någonting om, men som ändå är beskrivet i profetian.
Daniel 2:28: "Det finns en Gud i himmelen, som kan uppenbara hemligheter, och han har låtit kung Nebukadnessar veta vad som skall ske i kommande dagar."
Gud ville visa vad som skulle ske i framtiden när han lät kung Nebukadnessar få en dröm, och Daniel kunde profetiskt tala om för kungen vad han hade drömt. Daniel kunde också ge kungen uttydningen av drömmen. När Gud talar till oss människor, vilket han gör även i vår tid genom Jesus Kristus, som är Guds son, så vill han också att vi ska förstå vad det är han menar. Han vill uttyda för oss det som till en början kan verka svårt att förstå. När vi tränger in i det heliga mysteriet, så uppenbarar han för oss tidens tecken, så att vi förstår den tid i vilken vi nu lever. Historien bekräftar de bibliska profetior som redan har gått i uppfyllelse.
Daniel sade uttydningen till kungen: "Du är det gyllene huvudet" Dan. 2:38 Det syftade på det Babyloniska riket, där Nebukadnessar var kung. Under hans regering blev det Babyloniska riket, sydväst-Asiens mäktigaste rike. Det babyloniska riket var en fortsättning på det Assyriska riket. Nebukadnessar genomförde många fälttåg, bland annat så fick han Juda rike på fall och folket bortfördes till Babel som fångar i sjuttio år. Efter Nebukadnessar var den babyloniska storhetstiden förbi. Ett annat välde skulle rycka in i staden och erövra makten. Detta skulle till och med ske utan svärdshugg
"Men efter dig skall uppstå ett annat rike ringare än ditt, och därefter ännu ett tredje rike, ett som är av koppar och det skall råda över hela jorden." 2:39
Det andra riket, som profetian förutsagt uppstod år 539 f.Kr då den persiske härföraren Kores intog staden. Detta rike var det Medisk Persiska riket. Den dåvarande kungen Belsassar blev dödad
Perserna hade nu kontrollen över Babylonien ända tills Alexander den store år 337 - 323 f.Kr. skapade sitt världsrike.
Detta skulle bli det tredje riket, det grekiska väldet, som var förutsagt i profetian. Alexander den store är ett av historiens största namn. Precis så som profetian förutsagt skulle det grekisk-makedonska riket råda över hela jorden. Alexander ryckte in i Mindre Asien och lade den ena segern till den andra, tills han till slut var han herre över hela främre Orienten. På så sätt kan man säga att profetian verkligen uppfylldes.
"Ett fjärde rike skall också uppstå och vara starkt som järn, ty järnet krossar och sönderslår ju allt, och som järnet krossar och förstör allt annat, så skall också detta krossa och förstöra 2:40
Den grekiska stormakten besegrades av den tillväxande romerska makten. Inget världsvälde har någonsin haft så stor makt som Romarriket, som var detta fjärde rike som profetian tidigare hade förutsagt.
"Men i de kungarnas dagar (alltså under romarrikets tid) skall himmelens Gud upprätta ett rike, som aldrig i evighet skall förstöras, och vars makt inte skall bli överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå, evinnerligen." 2:44
Detta handlar om ett rike som aldrig i evighet skall förstöras.
Det handlar om Kristi rike. Se Lukas 1:32-33. "Du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut."
1.Kor 15:24 "Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt."
Hebr. 12:28 "Vi får ett rike som inte kan skakas Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud som han vill."
Upp. 11:15 "Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen som sade: »Herraväldet över världen tillhör nu vår Herres och hans Smorde, och han skall vara konung i evigheternas evigheter. "
Du frågar kanhända: När är tiden inne för Kristi rike. Jag svarar så som Bibeln säger: Tiden är inne nu. Jesus Kristus har redan vunnit en fullkomlig seger över ondskans makt. Han sitter på tronen, så som det står skrivet: "ty han måste härska, tills han har lagt alla fiender under sina fötter." Gud som är hela världens rättmätige härskare, måste återta sitt herravälde, som rubbats av ondskans makt. Detta har redan skett i samband med att Jesus dog och uppstod. Segern är redan vunnen. Guds rike har redan kommit, och det skall få sin fulländning när Jesus kommer tillbaka. Riket finns redan i himmelen och kallas ofta i Bibeln för himmelriket. Detta gudomliga herravälde finns också på jorden genom Jesus Kristus och Guds församling, och det skall få sin fulländning på den nya himmelen och den nya jorden.
Templet som Jesus har byggt
Markus 13:1-2 När han gick ut från templet sade en av hans lärjungar: "Mästare, se vilka stenar och vilka byggnader!" Jesus svarade: "Du ser dessa stora byggnadsverk. Här kommer inte att lämnas sten på sten, utan allt skall brytas ner."
Markus 14:58 "Jag skall riva ner detta tempel som är uppbyggd av människohand och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort av människohand."
Jesus och hans lärjungar betraktade Herodes tempel som då fanns i Jerusalem. Det har funnits tre tempel i Israel. 1. Salomos tempel, 2. Serubbabels tempel och 3. Herodes tempel. Templen var byggda efter den förebild som fanns under det gamla förbundets tid. David hade fått en uppenbarelse om hur templet skulle byggas.
1. Salomos tempel, som byggdes på 900-talet före Kristus, var en ersättning för tabernaklet som var folkets tidigare helgedom Templet bestod liksom tabernaklet av ett det heliga och ett det allra heligaste, som skulle rymma förbundsarken. Det var omgivet av en inre förgård. Här stod brännoffersaltaret. I det heliga stod de gyllene ljusstakarna, skådebrödsborden och rökelsealtaret. Då Nebukadnessar intog Jerusalem är 597 f.Kr. fördes en del av templets kärl till Babel och år 586 f.Kr. brändes templet upp.
2. Serubbabels tempel uppfördes sedan perserkonungen Kores år 538 f.Kr. bestämt att judarna i Babel kunde återvända till sitt land.. Kärlen som hade bortförts från Salomos tempel kom på plats igen. Templet profanerades år 167 f.Kr. av den seleukidiske konungen Antiokius IV Epifanes. Han försökte utrota den judiska tron och lät bygga ett altaret åt guden Zeus på brännoffersaltarets plats. Serubbabels tempel skadades svårt då den romerske fältherren Pompejus erövrade Jerusalem år 63 f. Kr.
3. Konung Herodes den store lät påbörja en grundlig restaurering av det gamla templet år 20 f.Kr. Detta arbete pågick under den tid då Jesus vandrade omkring på jorden Under 46 års tid hade bygget pågått enligt Joh. 2:20. År 64 e. Kr. stod templet fullt färdigt, sex år innan det tillsammans med staden ödelades av den romerska härsmakten.
Eftersom Jesus var jude, firade han de judiska högtiderna precis som alla andra judar. Han besökte både templet och synagogorna. Trots detta visste han att en ny tid skulle bryta in, då allt skulle förändras. Detta var också noga förutsagt av profeterna.
"Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt.." Gal 4:4-5
Vad var det egentligen för en tid som var inne? Det var den bestämda tid i vilken han kom. Den var förutsagd och det är först efter en profetias uppfyllelse som man kan veta om den är äkta.
I Bibeln kan vi följa frälsningshistorien ifrån dess början och in i ändens tid, men vi kan också hitta sambandet mellan världshistorien så som den skildras i Gamla Testamentet och fram till ändens tid i vilken vi nu lever."
Gud känner världens slut ifrån dess början, men vi är tröga att fatta vad det är han menar när han talar till oss genom Guds Ord. Jesaja 46:10: "Jag som i förväg förkunnar vad komma skall, och långt förut vad ännu ej har skett."
Därför talar Jesus om det tempel som han har byggt. Det templet är Kristi kropp. 1.Kor. 15:3-4: "Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, han blev begravd och han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna." När Jesus dog på Golgata, och utropade orden: "Det är fullbordat", så brast templets förlåt uppifrån och ända ned. Det nya templet, som inte är byggt av människohand påbörjades och det fortsätter ända till slutet av den tid vi nu lever i.
"Det byggs ett heligt tempel här på en syndfull jord. Det bär Guds egen stämpel, dess mönster är Guds ord.. Och Frälsarens försoning, det är den grund som bär, när detta tempel bygges som Guds församling är."
Jag hoppas att du som läser detta har bestämt dig för att vara en del av detta tempelbygge. Då kan du tryggt möta framtiden och med frimodighet se fram mot den.
Markus 14:58 "Jag skall riva ner detta tempel som är uppbyggd av människohand och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort av människohand."
Jesus och hans lärjungar betraktade Herodes tempel som då fanns i Jerusalem. Det har funnits tre tempel i Israel. 1. Salomos tempel, 2. Serubbabels tempel och 3. Herodes tempel. Templen var byggda efter den förebild som fanns under det gamla förbundets tid. David hade fått en uppenbarelse om hur templet skulle byggas.
1. Salomos tempel, som byggdes på 900-talet före Kristus, var en ersättning för tabernaklet som var folkets tidigare helgedom Templet bestod liksom tabernaklet av ett det heliga och ett det allra heligaste, som skulle rymma förbundsarken. Det var omgivet av en inre förgård. Här stod brännoffersaltaret. I det heliga stod de gyllene ljusstakarna, skådebrödsborden och rökelsealtaret. Då Nebukadnessar intog Jerusalem är 597 f.Kr. fördes en del av templets kärl till Babel och år 586 f.Kr. brändes templet upp.
2. Serubbabels tempel uppfördes sedan perserkonungen Kores år 538 f.Kr. bestämt att judarna i Babel kunde återvända till sitt land.. Kärlen som hade bortförts från Salomos tempel kom på plats igen. Templet profanerades år 167 f.Kr. av den seleukidiske konungen Antiokius IV Epifanes. Han försökte utrota den judiska tron och lät bygga ett altaret åt guden Zeus på brännoffersaltarets plats. Serubbabels tempel skadades svårt då den romerske fältherren Pompejus erövrade Jerusalem år 63 f. Kr.
3. Konung Herodes den store lät påbörja en grundlig restaurering av det gamla templet år 20 f.Kr. Detta arbete pågick under den tid då Jesus vandrade omkring på jorden Under 46 års tid hade bygget pågått enligt Joh. 2:20. År 64 e. Kr. stod templet fullt färdigt, sex år innan det tillsammans med staden ödelades av den romerska härsmakten.
Eftersom Jesus var jude, firade han de judiska högtiderna precis som alla andra judar. Han besökte både templet och synagogorna. Trots detta visste han att en ny tid skulle bryta in, då allt skulle förändras. Detta var också noga förutsagt av profeterna.
"Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt.." Gal 4:4-5
Vad var det egentligen för en tid som var inne? Det var den bestämda tid i vilken han kom. Den var förutsagd och det är först efter en profetias uppfyllelse som man kan veta om den är äkta.
I Bibeln kan vi följa frälsningshistorien ifrån dess början och in i ändens tid, men vi kan också hitta sambandet mellan världshistorien så som den skildras i Gamla Testamentet och fram till ändens tid i vilken vi nu lever."
Gud känner världens slut ifrån dess början, men vi är tröga att fatta vad det är han menar när han talar till oss genom Guds Ord. Jesaja 46:10: "Jag som i förväg förkunnar vad komma skall, och långt förut vad ännu ej har skett."
Därför talar Jesus om det tempel som han har byggt. Det templet är Kristi kropp. 1.Kor. 15:3-4: "Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, han blev begravd och han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna." När Jesus dog på Golgata, och utropade orden: "Det är fullbordat", så brast templets förlåt uppifrån och ända ned. Det nya templet, som inte är byggt av människohand påbörjades och det fortsätter ända till slutet av den tid vi nu lever i.
"Det byggs ett heligt tempel här på en syndfull jord. Det bär Guds egen stämpel, dess mönster är Guds ord.. Och Frälsarens försoning, det är den grund som bär, när detta tempel bygges som Guds församling är."
Jag hoppas att du som läser detta har bestämt dig för att vara en del av detta tempelbygge. Då kan du tryggt möta framtiden och med frimodighet se fram mot den.
onsdag 3 januari 2018
Min relation till Gud är inte kass
"Han sade: Håll dig nu till mig, stå tätt invid min sida, mitt liv och allt jag ger för dig. Jag själv vill för dig strida, ty jag är din och du är min. Jag är hos dig, och ingenting oss från varann kan skilja."
Sv.ps. 32:6
Min relation till Gud kan aldrig bli kass, om jag håller mig till honom. Mina känslor kan skifta. Jag kan känna mig övergiven. Jesus blev människa. När han levde på våra villkor här på jorden, så fanns det tillfällen då även han kände sig övergiven. Han utropade: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig." Gud hade inte övergivit honom, men han fick känna hur vi människor har det. När vi har det som mest jobbigt och vi tycker att allt går emot oss, så är han närmare oss än vi anar. Det finns en dikt som handlar om detta: "Fotspåren i sanden" Dikten handlar om en dröm där diktens subjekt vandrar med Gud på en strand och ser hur de bådas fotsteg går tillbaka genom livet. När diktsubjektet konfronterar Gud för att det vid särskilt svåra perioder under livet bara finns en uppsättning fotspår svarar Gud att det var under de perioder personen blev buren.
Fotspår i sanden
En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds. När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv. Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. "Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest. HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig. Författaren okänd
Så här skriver Emil Gustafsson i sina Samlade skrifter sidan 175-176:
"Din svaghet, din fruktan, dina frestelser, dina onda anlag, och din tröghet att fatta de himmelska tingen skall icke driva Gud ifrån dig, utan föra honom närmare dig. Dessa dina lidanden skola draga ned hans ömmaste kärlek över dig stackars späda varelse. Han skall sitta bredvid dig som en sköterska. Han skall övervaka varje förändring i ditt tillstånd. Han skall vaka över dig med outtröttlig omtanke. Han skall uppfylla alla dina behov. Du är ett barn. Men moder och barn förstå varandra. Han skall undervisa dig om ting som är fördolda för de visa och kloka, men uppenbarade för de späda barnen, genom ord, vilka även de kan förstå. Vila ut hos honom. Han skall icke lämna dig, förrän du har uppnått den fullkomliga mogenhetens skönhet i Kristus Jesus. Denna kärlek vare din själs ankarfäste. Djävulen skall mer än en gång anfalla din tro på Guds kärlek. Och har du förlorat denna förvissning, då är du svag och vanmäktig. Kasta dig på Herren med ett nyfött barns hjälplöshet och behov. Kasta på honom ansvaret för din ledning, ditt beskydd och din förlossning. Om du ej kan förstå hans vilja, så vänta av honom, att han skall uppenbara den för dig. Om du ej kan hava de känslor du borde hava, så tro att hans känslor för dig äro oföränderliga."
Jag blir frimodig och full av hopp, när jag läser det här. Trots det är jag just nu inne i en period där jag känner mig övergiven, inte av Gud, men av människor. Detta behöver inte bero på människorna, utan lika mycket på mig själv. Jag har tillåtit mig att bli sårbar genom att själv provocera emot lögn och villfarelse. I detta utsatta läge blir man ofta missförstådd och övergiven. Men jag vet på vem jag tror. Jag håller mig till Gud och min relation med honom kan aldrig bli kass, även om det skulle kännas så.
Min relation till Gud kan aldrig bli kass, om jag håller mig till honom. Mina känslor kan skifta. Jag kan känna mig övergiven. Jesus blev människa. När han levde på våra villkor här på jorden, så fanns det tillfällen då även han kände sig övergiven. Han utropade: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig." Gud hade inte övergivit honom, men han fick känna hur vi människor har det. När vi har det som mest jobbigt och vi tycker att allt går emot oss, så är han närmare oss än vi anar. Det finns en dikt som handlar om detta: "Fotspåren i sanden" Dikten handlar om en dröm där diktens subjekt vandrar med Gud på en strand och ser hur de bådas fotsteg går tillbaka genom livet. När diktsubjektet konfronterar Gud för att det vid särskilt svåra perioder under livet bara finns en uppsättning fotspår svarar Gud att det var under de perioder personen blev buren.
Fotspår i sanden
En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds. När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv. Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. "Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest. HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig. Författaren okänd
Så här skriver Emil Gustafsson i sina Samlade skrifter sidan 175-176:
"Din svaghet, din fruktan, dina frestelser, dina onda anlag, och din tröghet att fatta de himmelska tingen skall icke driva Gud ifrån dig, utan föra honom närmare dig. Dessa dina lidanden skola draga ned hans ömmaste kärlek över dig stackars späda varelse. Han skall sitta bredvid dig som en sköterska. Han skall övervaka varje förändring i ditt tillstånd. Han skall vaka över dig med outtröttlig omtanke. Han skall uppfylla alla dina behov. Du är ett barn. Men moder och barn förstå varandra. Han skall undervisa dig om ting som är fördolda för de visa och kloka, men uppenbarade för de späda barnen, genom ord, vilka även de kan förstå. Vila ut hos honom. Han skall icke lämna dig, förrän du har uppnått den fullkomliga mogenhetens skönhet i Kristus Jesus. Denna kärlek vare din själs ankarfäste. Djävulen skall mer än en gång anfalla din tro på Guds kärlek. Och har du förlorat denna förvissning, då är du svag och vanmäktig. Kasta dig på Herren med ett nyfött barns hjälplöshet och behov. Kasta på honom ansvaret för din ledning, ditt beskydd och din förlossning. Om du ej kan förstå hans vilja, så vänta av honom, att han skall uppenbara den för dig. Om du ej kan hava de känslor du borde hava, så tro att hans känslor för dig äro oföränderliga."
Jag blir frimodig och full av hopp, när jag läser det här. Trots det är jag just nu inne i en period där jag känner mig övergiven, inte av Gud, men av människor. Detta behöver inte bero på människorna, utan lika mycket på mig själv. Jag har tillåtit mig att bli sårbar genom att själv provocera emot lögn och villfarelse. I detta utsatta läge blir man ofta missförstådd och övergiven. Men jag vet på vem jag tror. Jag håller mig till Gud och min relation med honom kan aldrig bli kass, även om det skulle kännas så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)