Kör och soloverk med texter ur Filipperbrevet En sång av 16

 Om det finns intresse publicerar jag flera som får användas med min tillåtelse

Beställ gärna hela samlingen inklusive pärm

Tankar om Filipperbrevets 4:e kapitel efter Daniel Perssons bibelstudium

 

”Låt alla människor se hur fördragsamma ni är” står det i min bibelöversättning. Daniel läste: .”..hur vänliga ni är.”

Jag vet inte vilken översättning han läste ur, men när jag läser denna vers så är fördragsamhet och vänlighet inte särskilt synonyma, så här uppstår ett tankeproblem för mig.

Jag vill helt kort förklara vad jag menar. I det fjärde kapitlet skriver Paulus om tre personer som tillhörde församlingen. Euodia, Syntycke och Syzygos. De hade en sak gemensamt. De hade kämpat för evangeliet tillsammans med Paulus.

De var säkert överens om mycket. Trots detta hade det uppstått skilda meningar emellan dem som utifrån kunde bli till anstöt och skapa förvirring. I synnerhet som de var aktade personer och jag föreställer mig att de hade ett visst anseende.

Syzygos som här kallas för verklig vän fick uppdraget att hjälpa de två kvinnorna att bli eniga för Herrens skull. De skulle ha fördrag med varandra och visa varandra respekt för Herrens skull.

”Låt alla människor se hur fördragsamma ni är” skrev Paulus.

Denna fördragsamhet är en bristvara skulle jag vilja påstå, men den hör hemma i Guds församling.

Paulus skrev till församlingen i Korint: ”Om det finns ofördragsamhet och strid hos er, så har ni kvar er gamla natur och lever på vanligt människovis.”

Ett sådant beteende var på den tiden och är i vår tid också till skada för Guds verk. Ofördragsamhet hör inte hemma i Guds församling.

Vi behöver hjälp av den eller de som är våra verkliga vänner att utrota ofördragsamheten och visa varandra tillbörlig respekt. Detta leder till att vi blir eniga i det vi har fått kunskap om.

Vem är vem?

 Är dom inte lika så säg?

1.)

2.)

3)

Röda rosor vid graven

 

Psaltare och lyra

En dikt av Erik Axel Karlfeldt. Den finns tonsatt av Gustaf Nordqvist.

http://www.karlfeldt.org/bibliotek/diktarkivet/item/psaltare-och-lyra

Snabbt jagar stormen våra år
som skyar över hav.
Knappt tändes, år, din blida vår,
så bleknar glansen av.
Din sommarblomstring är sin kos,
hav tack för vad du gav,
om ock du endast gav en ros
att lägga på en grav.

Du makt för vind och skyar,
du makt för liv och år,
som ständigt allt förnyar,
och allt i spillror slår;
med öden och med timmar
i julens aftonbrand
du står, och sädet glimmar
i såningsmannens hand.

Giv psaltare och lyra,
då mödan görs oss lång.
Betag oss ej den dyra,
den ljuva lust till sång.
Låt klinga våra dagar
som vind i gröna hagar,
som hav i böljegång.

Giv oss en härd att njuta vid
av vårt beskärda bröd.
Giv oss ett bröst att luta vid,
när glädjen vänds i nöd.
Giv oss en tro att sluta vid
tryggt i den mörka död.

---

Förklaringar:
Dikten trycktes första gången i Dagens Nyheter 21/12 1929. Dagen innan hade J.O. Wallins minne firats vid Svenska Akademiens högtidsdag. Karlfeldt läste sin dikt utanför programmet. 

Psaltare hebreiskt stränginstrument, symbol för kyrklig sång; lyra grekiskt stränginstrument, symbol för världslig diktning
4. beskärda tilldelade

Tacksamheten för allt det jag fick genom Ulla-Britt överstiger sorgen och saknaden

Gudstjänst från Motala Pingst 18 april 2021

 Se och lyssna via denna länk

17 april 1965 var vår bröllopsdag

 

Jag är så tacksam för att Ulla-Britt och jag fick leva tillsammans i ett 55 årigt äktenskap. Tacksam för våra fyra barn och våra barnbarn. En gång ska vi åter mötas. Det hoppet fyller mitt hjärta med glädje

VI GIFTE OSS ÅR 1965

År 1965 den 17 april var det påskafton. Då firade vi vårt bröllop i det lilla Brenäskapellet. Många hade infunnit sig från både när och fjärran och det var alldeles fullt av människor i kapellet. Ulla-Britts farbror, Natanael Claesson som då var pastor i Filadelfiaförsamlingen i Virserum var vigselförrättare, pianist var musikstuderanden Ingemar Derneborg och solist var pastor Ingvar Nilsson Brudnäbbar var Ulla-Britts kusin Ewa Claesson och min systerdotter Lena Wennberg. Bröllopsvärdar var Lantbrukarparet Vera och Göran Göransson.
Till tonerna av "En bröllopsdag på Trollhaugen" av Edvard Grieg spelade Ingemar Derneborg på pianot när jag tågade in med min strålande brud vid min sida i det lilla Brenäskapellet.
Evangelisterna Elsie Gustafsson och Linnéa Nilsson hade lagt ner ett enormt arbete på att smycka kapellet. Det var verkligen fest och glädje. Jag glömmer aldrig min käre svärfar Herman, som kom ut till oss före intåget. Med tårar i ögonen tog han sina båda händer och lade dem på oss och så sa han uttrycktsfullt:
- Gud vare med Er."
Bröllopsfesten med släkt och vänner firades på Privathemmets pensionat i Katrineholm..
Annandag påsk hade mina svärföräldrar inbjudit den lilla Brenäsgruppen till fest i Axsjövik. Ja allt var så storslaget man någonsin kunnat önska sig. Min svärfar hade sagt märkbart rörd i sitt tal till oss:
- Ni glömmer väl inte bort oss här uppe i skogen.
Nu skulle vi börja ett nytt liv tillsammans som man och hustru. Det var helt enkelt ofattbart. Jag hade fått en hjälp vid min sida, som på allt sätt ville dela min kallelse och mitt uppdrag som en Herrens tjänare.

Ett möte med Jesus förändrar allt Se och lyssna från Pingst i Motala

 SE OCH LYSSNA HÄR!

Bortom gyllne sol

 En gammal inspelning ifrån min grammofonskiva där jag sjunger sången Bortom gyllne sol. Piano: Manne Ideström, gitarr: Annika Andersson och bas: Bengt Johansson

Vem ville vårt liv, kapitel 9

 

ÅTER TILL HEMBYGDEN I ÖSTERGÖTLAND.

Jag hade fattat ett beslut att resa på fria kallelser till de församlingar som ville ha mig. Det fanns ingen organisation som kunde anställa mig för en sådan uppgift, utan allt skulle bero på de rekommendationer som jag kunde få ifrån dem som kände mig. Det var ett steg i tro på Guds ledning, i en situation då vi längtade tillbaka till vår hembygd i Östergötland. Ingenting skulle behöva fattas oss, ty jag var ju i hans tjänst och tjänade honom med uppriktigt hjärta. Han visste anledningen till mitt beslut.
Var skulle vi bo?

Se hela nionde kapitlet här

Påskdagens gudstjänst med Pingst i Motala

 Se denna länk

Långfredagsgudstjänst med Pingst i Motala

 Kan ses på denna länk

Min senaste sångtext.

 

Segrande tro

Till min vän Arne

Det finns en tro som prövas när nöden kommer,

när vindarna blåser i den stormiga natt.

Den övervinner världen, den är stark.

Den segrar och jag går på säker mark.

Jag övervinner världen i tro på Gud.

Det finns en kraft som helar det sönderslitna,

som löser de fångna ifrån syndernas band

Jag löstes och blev fri genom hans blod,

Ja Jesus gav mig kraft och heligt mod.

Vid källan som jag funnit vid Golgata.

Det finns ett hopp som aldrig mig övergiver,

ett oförgängligt och levande hopp.

Det är ett hopp som lindrar all min sorg.

Den Gud som gett mig livet är min borg.

En tillflyktsort på jorden är Gud mitt hopp

Det finns en kärlek som kommer ur rent hjärta,

ett gott uppsåt och en uppriktig tro.

Den kärleken är tålmodig och god.

Den kärleken vill inte något ont

Ja vägen framför andra är kärleken.

2021-03-24 Text: Rolf Ericson

Hur är det andliga läget?

Frågan är allvarligt menad. Vi kanske vill dölja hur det är genom att svara: ”Allt står väl till”. Eller också kanske vi säger att vi inte bryr oss om det och låter det hela passera. Detta typiska svar: ”Allt står väl till”, återkommer kommer ofta i bibeln i sammanhang där man invaggar sig själv i en falsk insikt. Vem bryr sig om att bunkra upp livsmedelsförrådet om man inte tror att det föreligger risk att kriget kommer?

På profeten Jeremias tid står det att alla både små och stora, söka orätt vinning, och både profeter och präster fara allesammans med lögn, de taga det lätt med helandet av mitt folks skada, de säga: ”Allt står väl till, allt står väl till, dock står inte allt väl till.”

Vi lever i en tid då alla som tror på Jesus väntar på den dag som skall komma, då allt i hela universum förvandlas, men detta kommer att ske plötsligt och inledas med en kosmisk katastrof, då himmel och jord skall förgås, säger Bibeln. Inför detta scenario som kommer att inträffa finns det fortfarande många som är långt ifrån förberedda.

Så här skriver Paulus i sitt första brev till Tessalonikerna: ”Bäst de säga: ”Allt står väl till, och ingen fara är på färde, då kommer plötsligt fördärv över dem, såsom födslovåndan över en havande kvinna.”

Var befinner vi oss nu när vi tänker på att just denna fråga är så viktig att ärligt och uppriktigt svara på?

Jag tror att en del befinner sig ibland förståsigpåarna. De är väldigt snabba med att hitta svaret på hur det andliga läget är. De utger sig dessutom för att vara trogna mot bibeln och att deras bibeltolkning är just den rätta för att göra snabba analyser. I dessa analyser utpekas ofta andra i en slags överlägsen attityd och det finns inte mycket rum för egen självrannsakan.

Sanningen är den att det står inte väl till, men det har det aldrig gjort förut heller. Det kan aldrig stå väl till om vi inte är beredda att ta upp kampen och den pågår intill dess att uppdraget är slutfört här på jorden och här i tiden.

Jesus har säkert läget under kontroll och vi behöver inte oroas för vad som kommer att ske med kyrkan efter pandemin, genom att ängsligt utpeka andra som förlorare. Kyrkan är för alltid trygg och Gud har omsorg om den.

Men vi behöver ställa frågan: ”Hur är det andliga läget i mitt liv?” En självprövning är nödvändig och en ödmjuk insikt om att vi inte kan bedöma hur andra har det. Det är först genom att lära känna sig själv, som man kan få den rätta insikten.

Mina problem är inga problem - endast möjligheter. Andra vaccindosen......

 Jag är nyss hemkommen ifrån Vårdcentralen där  jag varit för blodtryckskontroll. Så tacksam för att mina värden nu ligger på normal nivå. Min tidigare oro var helt obefogad, men nu vet jag att medicinen är bra som den nu är ordinerad. Blodtrycket är som hos en ung människa konstaterades vid undersökningen. Även Gud ska ha äran. Jag tror nämligen att det sker ett samarbete emellan Gud och läkare. Inte bara det, även om det vore tillräckligt, så är även mitt eget förhållningssätt betydelsefullt. Så som det heter: "Mina problem är inga problem för Gud. De är endast möjligheter."

Har fått hjälp av sjuksköterskan med att kontrollera om jag lyckats med min egen behandling av revaxör, där jag spolat bort vaxproppar i örat. Fick veta att jag har en lätt öroninflammation och nu kommer jag att behandla med en kortisonspray i örat under någon vecka.

I går var jag hos läkare för kontroll av den hudförändring jag har i närheten av vänster öga. Läkaren har skickat en remiss till Hudvårdsmottagningen, men han trodde inte att den var elakartad. Det är ju bra att få den kontrollerad av specialist.

Jag fick veta att min medicin för astma är tillräcklig och att jag fortsättningsvis får ha kontakt med astmasjuksköterskan. Läkaren menade att jag ändå får acceptera mina andningssvårigheter, eftersom det inte finns så mycket som läkarvården kan behandla. Jag får lämna över allt till Herren som förmår att bota även där läkare inte kan göra mer.

Jag försöker hålla igång så mycket som möjligt. Min vän Arne och jag tar utomhuspromenader och jag använder rullatorn, eftersom jag blir väldigt andfådd, trött i ryggen och har svårt att gå obehindrat. Tacksam för Arnes sällskap under dessa promenader. Ibland tar vi en fika tillsammans.

I eftermiddag får jag min andra vaccindos. Det ska bli skönt att få det avklarat.

Om kommuniteten på Bjärka-Säby,

Just nu pågår det en debatt bland annat i tidningen Dagen, som handlar om kommuniteten i Bjärka Säby och Pingstförsamlingen i Linköping. Jag vill därför länka till några artiklar i ämnet.

Om Bjärka Säby av Danel Alm

Om Bjärka Säby av Sten Gunnar Hedin

Handlar det om ett hyreskontrakt? av Per Arne Imsen

Sten Gunnar Hedin skrev i ovanstående text: 

" När mångfalden får blomma växer Guds rike, medan enfalden gör oss försnävade och ängsliga." 

De här frågorna som just nu debatteras går inte att placera i svart och vitt. Jag tycker att PA Imsen gör det. Inte bara i denna artikel där han fördömer kommuniteten i Bjärka Säby. Ett sådant förhållningssätt tycker jag är i högsta grad försnävande. Vad vi behöver i nordisk kristenhet så är det rymd, mångfald och utrymme för frihet utan styrning åt varken det ena eller det andra hållet.

Från Pingst i Motala 14 mars 2021

SE OCH LYSSNA HÄR!

Grattis min syster Ingrid som i dag fyller 91 år

 Här några foton som togs år 2018 när vi hälsade på i Norrköping

GRATTIS INGRID PÅ 91 ÅRSDAGEN!

Sanna Israelvänner

 

“Sanna Israelvänner bör kritisera Israel när fel begås”

Låt rätten flöda fram

 Länk till Dessa mina minsta bröder

Bo Härdne är pensionerad religionslärare, aktivt kristen, har under många år har han varit engagerad i integration av flyktingar samt diakonalt arbete i en kristen församling. Och varit SKR:s följeslagare i South Hebron Hills hösten 2018.

To all of my relatives in USA and Sweden Invites to this group in facebook

 HERE IT IS

Vem ville vårt liv, kapitel 8.

 

VEM VILLE VÅRT LIV?
av Rolf Ericson

ÅTTONDE KAPITLET
FRÅN NORRKÖPING TILL NYBRO 1966

Nybro den 3/10 1965. Guds frid! Som jag telefonledes meddelat Dig, så beslöt vi vid sista församlingsmötet utfärda kallelse till dig att komma och upptaga arbetet på vårt fält. Det blir ett mångskiftande arbete, både bland barn och äldre, i sången och musiken, jag kan försäkra dig att du behöver inte bli arbetslös. Styrelsen har ännu ej beslutat något angående lönen men vi hoppas kunna giva dig vad skäligt är. Bostaden har du ju sett, så du vet att det blir ganska bra på detta område. Jag är glad att få giva dig denna kallelse, som var absolut enhällig och hälsar dig varmt välkommen och vår önskan är att du kommer så snart som möjligt.
Med kär brodershälsning till dig och din fru.
Alexis Inghamn”
- Ulla-Britt hör här. Jag har fått kallelse till Nybro att bli evangelist och medarbetare till Pastor Alexis Inghamn och till församlingen där. Vad säger du om det.?"
Ja vad skulle hon säga egentligen. Hon visste ju under vilka villkor vi levde vårt liv och hon var hela tiden inställd på att något sådant kunde hända. Det var ju inte riktigt klokt, mänskligt sett. Hon var gravid i sjätte månaden och vi väntade vårt första barn. Skulle vi då kunna flytta 30 mil söderut, långt bort ifrån våra föräldrahem ända ner till "mörka Småland." Detta verkade ju mänskligt sett helt galet, men vi prövade saken inför Herren och upplevde att tiden nu var mogen att bryta upp ifrån arbetet i Norrköping. Jag hade inga löneanspråk. Det fick församlingen bestämma. Vi litade på att Gud skulle förse oss med allt det vi behövde och bekymrade oss inte så mycket om det. Dessutom visste vi ju att vi kom till en församling som skulle stå bakom oss och visa omsorg om oss.

………….SE HELAKAPITEL ÅTTA HÄR.

Från Pingst i Motala 7 mars 2021

 TEMA BIBELN

Tack till Mattias, Madde och alla som medverkat med ljud ljus och bild!

En av mina senaste sångtexter är denna:

"Gud har inte sagt allt vi säger att han sagt,

men till sist skall han få sista ordet.

Gud är A och O, början här och slutet.

Allting har han under Sonen lagt."

(Rolf E.)

Från Pingstkyrkan i Motala söndag 28 februari

 

Klicka på den här länken!

Vem ville vårt liv, kapitel 7

 SJUNDE KAPITLET

Ur sjunde kapitlet: ....

………….”Kan man bli kär vid första ögonkastet, eller krävs det en längre tids bekantskap för att kärleken skall spira? Det fanns något mellan oss, som inte går att förklara på annat sätt än det som beskrives i Ordspråksbokens 30:nde kapitel och 18:nde vers:
”Tre ting är mig för underbara, ja fyra finns, som jag inte kan spåra: örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.”
Vi visste ju egentligen väldigt lite om varandra på det här stadiet. Det var bara känslorna som porlade inom oss med en hemlighetsfull kraft. Framtiden skulle visa oss om det vi upplevde var bara en tillfällig förälskelse. Vi lovade varandra att träffas i hemlighet. Fastän vi nyss blivit bekanta, kändes det som om vi länge varit vänner. Det var svårt att skiljas, men vi bestämde att det inte skulle dröja så länge förrän vi fick se varandra igen.
Var det Gud som sett till oss och som visste att vi behövde varandra? Ulla-Britt, Margareta blev från den dagen min älskade vän. En gosse hade dragit ut ifrån staden upp till skogsbygden och där hade vunnit en farmareflickas hjärta. "Var det sant, eller var det en dröm? Kunde vi verkligen passa ihop, vi som kom från så skilda miljöer? Vad hade vi gemensamt? Först av allt vår kristna tro. Den som vi burit med oss från det vi var små barn. Dessutom hade vi en gemensam längtan efter ett eget hem. Vid den tanken blev jag rädd. Vad hade jag att erbjuda, jag som den senaste tiden varit en fattig evangelist, och knappt kunnat försörja mig själv? Hur skulle jag då kunna försörja även en kvinna med min lilla lön? Det skulle nog dröja ett bra tag innan något sådant kunde hända. Samtidigt tänkte jag på vad som skulle hända efter min värnpliktstjänstgöring vid F 13. Allt var ett oskrivet blad, men jag litade på Guds löfte i Jeremia 31:9:
Men jag skall leda dem där de gå bedjande fram.”

…………..Det är sommarkväll och Ulla-Britt föreslår att vi tar en promenad på ägorna. Vi går vägen upp emot Kupan, ett litet ställe som hör till gården knappt en kilometer bort. Där bor en mycket originell kvinna. Hon heter Sima och behärskar hjälpligt det svenska språket. Hon har kommit som flykting och vandrat den långa vägen från Ryssland, under kriget. Sima har en gris som husdjur.
- Du vara mycket lycklig, som få denna fina Ulla till vän, säger hon och ler mot mig.
- Så mycket smultron det är här utanför, det är ju alldeles rött, jag har då aldrig sett något liknande.
- Du plocka hur mycket du vill. Ingen annan bruka.
Det börjar skymma. Jag drar lite i Ulla-Britt. Vi måste få tid för varandra nu. Vi tar farväl av Sima. Smultronplockningen får vänta, men vi tar några bär i handen och luktar först innan vi äter upp de ljuvliga bären. Så går vi vägen tillbaka hand i hand.
Vågar jag lita på att den våg av kärlek som finns i våra kroppar, är känslor som ska kunna hålla livet ut, eller är det bara en kortvarig förälskelse som kommer att ta slut? Jag vågar knappast tänka så.
Med facit i handen vet jag att vägen var utstakad, men vad visste vi just då om våra liv? Vi hade ju känt varandra bara en kort tid och vi levde under förälskelsens tid. Våra kroppar längtade, men vi måste låta förståndet segra över känslan.
- Nu får vi gå tyst, för jag tror att de har gått och lagt sig.
Vi går förbi ladugården. Jag tycker faktiskt om ladugårdslukten eftersom den passar in i den lantliga idyllen. Inte enbart idyll, tänker jag. I alla fall inte för den som måste gå upp tidigt på morgnarna och ut till ett hårt arbete. Här finns inga latmaskar. Alla tycks ha något att göra och det sjuder av liv från morgon och till kväll.
Mor Kerstin har inte hunnit gå till vila. Hon styr en del i köket och frågar om vi är hungriga. Hon har gjort i ordning några mackor och lite thé och det smakar verkligen bra efter promenaden.
- Jag förstår ju att ni inte vill gå och lägga er än på tag, men jag för min del går upp och lägger mig, Jag har tänt en brasa i kakelugnen i salen, så jag hoppas att ni ska ha det riktigt mysigt Gonatt me er. Sitt nu inte uppe alltför länge, så att ni inte orkar upp i morron.
Vi tackar mor Kerstin och säger Godnatt! Vilken underbar mamma hon är.
Så sitter vi där vid brasan utan att säga särskilt mycket. Vi kryper tätt intill varandra och kramar och kysser varandra lidelsefullt. Så här är det att vara förälskad, vilken lyckans ost jag är tänker jag"

LÄS HELA PITEL SJU

Lugnande besked ifrån Urologiska kliniken i Linköping.

I dag ringde läkaren ifrån Urologiska kliniken och meddelade att ingen behandling för närvarande är aktuell. Mina PSA värden har tack och lov till Herren gått tillbaka och jag har fått veta att det inte är nödvändigt med någon strålbehandling. Noggranna kontroller kommer att hållas fortsättningsvis, men det finns just nu inte någon anledning till oro.

När det gäller mina övriga besvär så väntar jag på besked ifrån Vårdcentralen. Jag har fått låna en blodtrycksmätare och tar regelbundet blodtryckskontroller. Mina värden tyder på ett rätt så högt blodtryck, så jag hoppas att få hjälp med detta på vårdcentralen. Övertryck mellan 150 och 175. Ganska högt faktiskt, men det finns ju mediciner för sådant.

Undersökning av hjärtat

 Läkaren på Vårdcentralen hade remitterat mig till Fysiologiska kliniken i Linköping för undersökning av hjärtat eftersom mitt EKG inte var tillräckligt bra och mitt blodtryck också var för högt.

I dag har jag varit i Linköping och under nästan två timmar fått genomgång av hjärtat genom ultraljud. Läkaren meddelade att slutresultatet kommer att meddelas till mig av läkaren på Vårdcentralen. Han ansåg att det inte fanns något fel på mitt hjärta med undantag av små läckage på hjärtklaff, vilket inte är särskilt anmärkningsvärt. Tacksam för att jag fått denna undersökning.

Hälso-(sjukdoms-)kontroller

 För att komma ihåg vad som just nu står skrivet i min agenda:

I dag onsdag 17 februari 2021 har jag lämnat ny blodstatus för PSA-värde inför läkarens telefonsamtal ifrån Urologen i slutet av månaden.

I morgon torsdag 18 februari besöker jag US Linköping, Kardiologen för ultraljudsundersökning av hjärtat. 

Jag återkommer när jag fått veta mera.

På fredag får jag första dosen av vaccin mot Covid 19

Blodtryckskontroll

 Läkaren vid Vårdcentralen Lyckorna i Motala har föreslagit blodtryckskontroller inför mitt besök på Kardiologen i Linköping på torsdag.

I dag tisdag var värdena helt normala vilket jag är tacksam för. Återkommer efter torsdagens besök i Linköping.

VEM VILLE VÅRT LIV KAPITEL 6

 

SJÄTTEKAPITLET
Kallad till att bli evangelist

Jag längtade efter att få tjäna Gud med mina gåvor och med min sång och musik. Jag kände mig dragen till den evangeliska verksamheten och funderade mycket på om jag hade en kallelse till att bli evangelist. För att bli evangelist eller pastor, måste man man ha en kallelse. Både ifrån Gud och människor. Det gäller att bedja, pröva och söka Guds ledning med sitt liv. Det ansågs vid denna tid att det var skillnad mellan yrke och kall.
Sionförsamlingen i Norrköping hade anordnat en bussresa till Lindesberg, där vi skulle ha möte i Filadelfiakyrkan. Jag var 18 år och fick både sjunga och tala i mötet. Liberiamissonären Manne Paulsson var under denna tid pastor i församlingen. Han tyckte om min medverkan i mötet och kontaktade mig för att få veta om jag ville flytta till Lindesberg och hjälpa dem i församlingsarbetet.
Så här skrev han till mig den 24 maj 1960: LÄS FORTSÄTTNINGEN

Vem ville vårt liv? Kapitel 5

 KAPITEL 5 MED TEXT OCH BILDER

FEMTE KAPITLET
Norrköping min barndoms stad. 

I försommarens tid är det grönska i de gamla alléerna. Större delen av Norrköpings innerstad inramas av lindalléer med träd i fyrdubbla rader.
Södra Promenaden, börjar i väster vid Ebersteinska gymnasiet, som vi alltid kallade för "Teknis," Om man fortsätter österut mot stadskärnan så har det funnits minst åtta skolor, som jag kan komma ihåg. Lennings sjukhem, har funnits i mer än 120 år. På senare tid har det byggts till och renoverats Där finns numera plats för äldre Norrköpingsbor som är i behov av äldreomsorg.
Det gamla vattentornet, som syns längre bort är inte längre i drift? Det togs ur drift 1980 och är nu ombyggt till studentbostäder i 13 plan. Tornet inrymmer 62 lägenheter. Vilken fantastisk utsikt, de måste ha på 13:e våningen, och när de tröttnar på utsikten, kan de ta hissen ner till puben på bottenvåningen.
En bit därifrån ligger idrottsparken. IFK i Norrköping var i alla fall en av Sveriges mest anrika och framgångsrika fotbollsklubbar när storhetstiden inföll just under 1940-talet. Vi som bodde på öster kunde höra när man gjorde mål i idrottsparken på väster. En rungande ljudvåg spred sig över hela stan. Även motorsporten hade ju sina framgångar i Norrköping. Det var Arne Bergström som redan år 1947 drog i gång speedwaysporten i Sverige efter engelskt mönster. Den första lagmatchen kördes i Norrköping. Några förare som jag minns var ”Varg-Olle” Nygren och Helge Brinkeback. Helge hade en bror som hette Göte. Han och hans fru Mary var missionärer i Kilimanjaro i Tanzania, och utsända av Pingstförsamlingen i Norrköping......Fortsättning

Vem ville vårt liv? kapitel 3

 VEM VILLE VÅRT LIV TREDJE KAPITLET MED TEXT OCH BILDER

Min syster Rut flyttade hemifrån redan år 1947, då hon gifte sig med Gunnar Gårdman, som var verkstadsarbetare vid Borggårds Bruk. Rut hade gått på den kommunala mellanskolan, som var en realskola i Norrköping. Därefter hade hon arbetat några år på kontor, innan hon träffade Gunnar. Som nygifta bodde de i det hus där Gunnar var född, Hagen i Prästköp, som de fick hyra. Senare flyttade de till Borggårds bruk, där Gunnar hade sitt arbete. De fick två söner och en dotter, som haft det mesta av sin uppväxttid i Borggård. Med rälsbuss reste vi från Norrköpings östra station, Det var liv och rörelse på landsbygden, med många resenärer, av och påstigningar, en stins som vinkade med sin röda flagga, ringande klockor vid järnvägsövergångarna och dunkande skenskarvar på den smalspåriga järnvägen mot Örebro..........Fortsättning

Utmaning till Ebba B

 UTMANING TILL EBBA B.

Gudstjänst sång och musik och predikan från Motala pingst

 Här är länken till dagens gudstjänst den 7 februari 2021

Vem ville vårt liv?

 Jag vill gärna göra er uppmärksamma på Ulla-Britt och min livsberättelse med titeln "Vem ville vårt liv?"

Den består av tio kapitel

FÖRSTA KAPITLET
Min barndom, pappa och mamma, farfar, morfar och mormor.

"Ja må du leva, ja må du leva....". Sånghyllningen ekade i trappuppgången.
Inifrån lägenheten hördes spädbarnsskrik. Jag fick äran att göra entré den dag min mamma fyllde fyrtio år och jag blev förlöst i hemmet.
Grannkvinnorna hade med sig blommor och presenter för mamma skulle givetvis uppvaktas, fattas bara annat.
- Hur ä de mä de lilla "Tobbor?
- Jo, som ni ser och hör har jag redan blivit uppvaktad, Det blev en pojke.
Pappa Arthur var 41 år, Rut hade nyss fyllt 14, Ingrid 12, Roland 5 och Örjan 3 år.
Från Stockholmsvägen i Norrköping flyttade vi till Storsvängen vid Oxelbergen i den östra stadsdelen, till en lägenhet som hade tre rum och ett kök.
Vi hade allt som behövdes för livets uppehälle och tillhörde arbetarklassen, den del av befolkningen som utförde avlönat kroppsarbete. Det var på den tiden så att kvinnorna för det mesta skulle sköta hem, make och barn och allt vad detta innebar av tvätt, städning, matlagning, ja alla i ett hushåll förekommande sysslor. Männen stod för inkomsten till familjen och skulle i bästa fall ha maten stående färdiglagad på bordet vid hemkomsten. När jag föddes arbetade pappa med att leverera ved och kol till stadens hushåll.
Pappa låg i bästa sängen i vardagsrummet. Mamma låg i en utdragssoffa i köket. I pojkrummet som var ganska litet låg vi tre bröder. Roland som var äldst av oss bröder fick en egen säng och Örjan och jag fick ligga i en våningssäng som pappa hade tillverkat........Se fortsättning

Tveksam lära om tusenårsriket

 Jag för just nu en dialog med Ola Windås som är administratör för den offentliga gruppen: "Äkta kristen tro tål att prövas."

Han tar upp frågan om tusenårsriket och menar att Bibeln tydligt förespråkar hans tolkning. Jag tycker nog att han borde vara mera varsam i sin tolkning, eftersom den enligt min och andras uppfattning är tveksam.

Så här har Nils Tägt, som var pastor och teologie licentiat, knuten till Svenska Missionsförbundet på sin tid skrivit i sin bok: "När han kommer":

 Sidan 122 ”Vad är tusenårsriket? I Bibelns framtidssyn ingår också det man brukar kalla tusenårsriket. Endast på ett ställe i Bibeln talas uttryckligen om tusenårsriket – Upp. 20:1-6. Få texter i Bibeln har blivit föremål för så skiftande tolkningar som just denna text.

En del exegeter säger att om tusenårsriket kan vi ingenting veta. Det bibliska materialet är alltför torftigt, för att det skulle kunna utgöra underlag för en lära om tusenårsriket….” 

Ola Windås däremot är ganska säker på att Bibeln ger en tydlig bild och skisserar sin tolkning av läran om tusenårsriket. Den är identisk med den kristna sioniströrelsens eskatologi, som utmålar ett kommande världsrike här på jorden under en period av tusen år. En period då alla folk skall vara underordnade det judiska folket och staden Jerusalem vara ett centrum för hela jordens befolkning. Han menar med allvar att denna lära har sitt tydliga stöd i Bibeln. Ola Windås och jag har utbytt några tankar om detta, som jag här vill förmedla. Jag inbjuder er gärna att här på min blogg Ökenkällan kommentera den dialog vi fört. 

Här är den:

O.W.:

Så säger HERREN Sebaot: På den tiden ska tio män av alla språk och folk ta tag i mantelfållen på en judisk man och säga:

"Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er ".

Sakarja 8:23 Detta bibelord handlar om nästa tidsålder, tusenårsriket, som bryter in när Jesus återkommer till jorden och Israel blir centrum för hans världsregering och Jerusalem blir centrum för Gudsdyrkan Judarna kommer i tusenårsriket att undervisa om Gud. Evangelium sprids över hela jorden av judafolket till de som överlevt vedermödan. R.E.: Detta är en tolkning som du i likhet med de kristna sionisterna gör, men jag tror inte att den stämmer Att förkunna evangelium är ett uppdrag som Jesus har gett både judar och hedningar. Det vill säga alla de som tillhör Kristus. Och tiden för detta är den tid som inleddes när Jesus gav oss missionsbefallningen: Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar.. Kan du hitta ordet tusenårsriket i Bibeln? O.W.:  ORDET tusenårsriket hittar du inte. Men det finns beskrivet i bl Upp 20:4: "Och jag såg troner stå där, och de satte sig på dem, de åt vilka gavs makt att hålla dom. Och jag såg de människors själar, som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörds och Guds Ords skull, och som icke hade tillbett vilddjuret eller dess bild, och icke heller tagit dess märke på sina pannor och sina händer; dessa blevo nu åter levande och fingo regera med Kristus i tusen år." R.E.: Där är vi överens, men detta är inte ett rike på jorden utan i himmelen. De människors själar som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörds och Guds Ords skull är alla de som lidit martyrdöden inte enbart en kort tid utan tiden handlar om allt från den förste martyren Stefanus tid tills tidens slut. Jag tror att Jesus skall komma EN gång. När det gäller bibelcitatet ifrån Sakarja, så handlar det inte om vår tid. Det finns inte någon som har förtur. Både judar och hedningar som tror och bekänner Jesus som herre har samma ställning och tillhör det folk som i nya testamentet kallas för Guds Israel När Jesus kommer tillbaka en gång för alla, så blir det vid tiden slut. När detta har hänt och bruden blivit uppryckt så återstår inte längre någon mer tid på den gamla jorden. Detta är klassisk kristen tro och den vill jag gärna försvara så gott jag kan. En sak till. Det ovan citerade bibelordet kan inte gälla den tid vi nu lever i, eftersom det inte finns någon anledning att tro att Gud inte skulle vara med oss. Det finns inget folk som har någon sådan exklusiv rättighet framför något annat folk. Om Gud är för oss, vilket han är om vi tror och bekänner Jesus som herre, så kan inget vara emot oss står det i Romarbrevet.Det står att de levde och regerade med Kristus i tusen år. Här talas det inte så tydligt om att det handlar om ett tusenårsrike. Jag tror snarare och jag vet att det är många som gör det, att det handlar om den period som inleddes när Jesus dog på korset… och uppstod på tredje dagen. Detta är inledningen till det Guds rike där Jesus en gång för alla har vunnit seger och intagit platsen som konungarnas konung och herrarnas herre. Om du läser fortsättningen även i det 21:a kapitlet så förstår du hur jag tänker. Jesus regerar hela tiden ifrån himmelen intill den dag då allt skall fullbordas enligt Guds eget löfte. O.W.:  Mycket tydligt att det är ett tusenårsrike och att folken gör uppror i en slutstrid. Sedan försvinner den jord vi nu bor på.Upp 20:7-9: "Men när de tusen åren hava gått till ända, skall Satan komma lös ur sitt fängelse. Han skall då gå ut för att förvilla de folk som bo vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till den stundande striden; och de äro till antalet såsom sanden i havet. Och de draga fram över jordens hela vidd och omringa de heligas läger och»den älskade staden»; men eld faller ned från himmelen och förtär dem." Jes 65:18-20: "Nej, I skolen fröjdas och jubla till evig tid över det som jag skapar; ty se, jag vill skapa Jerusalem till jubel och dess folk till fröjd. Och jag skall jubla över Jerusalem och fröjda mig över mitt folk, och där skall icke mer höras gråt eller klagorop. Där skola icke mer finnas barn som leva allenast några dagar, ej heller gamla män, som icke fylla sina dagars mått; nej, den som dör ung skall dö först vid hundra års ålder, och först vid hundra års ålder skall syndaren drabbas av förbannelsen."Det är inte evigheten som beskrivs. Där finns ingen synd och död. Upproret i tusenårsriket är möligt därför att människans syndiga natur finns kvar hos den ofrälsta befolkningen Sak 8:20-23: "Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skall det ske att folk skola komma hit och många städers invånare; och invånarna i den ena staden skola gå till den andra och säga:»Upp, låtom oss gå åstad och bönfalla inför HERREN och söka HERREN Sebaot; jag själv vill ock gå åstad.» Ja, många folk och mäktiga hednafolk skola komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem och bönfalla inför HERREN, Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall det ske att tio män av allahanda tungomål som talas bland hednafolken skola fatta en judisk man i mantelfliken och säga:»Låt oss gå med eder, ty vi hava hört att Gud är med eder.»" Judarna är i full funktion i tusenårsriket efter kvarlevans omvändelse när de stått inför utplåning 

R.E.: När jag läser Bibeln vill jag få en helhetsbild där skrift förklarar skrift. De bibelställen och den uppfattning som du presenterar känner jag till, men sett i ljuset av den helhetsbild som Bibeln ger oss och som jag tror på så finns det bara två riken. Det ena är Guds rike, där Kristus redan nu har vunnit seger och där han regerar, och skall regera i evighet. Det riket kallas också Himmelriket. Det andra riket, eller rikena kan vi kalla människors rike. Det är de riken på jorden där gränser dras, som man strider om med makt och militär, där folk fördrivs och länder ockuperas. Du skriver att det är mycket tydligt att det är ett tusenårsrike. Om du tycker att detta är tydligt, så är du också välvilligt inställd till att detta inte kan ske utan strid. Du är dessutom välvilligt inställd till att det politiska maktspel som i dag utkämpas i Mellanöstern sker efter Guds vilja och använder gammaltestamentliga skrifter till försvar för detta. Det är en farlig, politiskt medveten inställning som hotar världsfreden. Den fred som jag och många med mig längtar efter är i linje med Jesu budskap om att den som griper till svärd skall med svärd förgås. Jesus förespråkar inte krig och våld. Den darbyistiska bibeltolkning som du tror på är en villolära och det är med sorg i mitt hjärta jag inser att den också splittrar kristenheten. Vi kommer nog inte längre i vår diskussion om detta. Du har rättighet att tro vad du vill och jag ser dig gärna som en vän, men tar bestämt avstånd från din tolkning. Så här skrev Nils Tägt i boken ”När han kommer” Sidan 122 ”Vad är tusenårsriket? I Bibelns framtidssyn ingår också det man brukar kalla tusenårsriket. Endast på ett ställe i Bibeln talas uttryckligen om tusenårsriket – Upp. 20:1-6. Få texter i Bibeln har blivit föremål för så skiftande tolkningar som just denna text. En del exegeter säger att om tusenårsriket kan vi ingenting veta. Det bibliska materialet är alltför torftigt, för att det skulle kunna utgöra underlag för en lära om tusenårsriket….” Det är just detta som är så förrädiskt, vilseledande och farligt, när man med tvärsäkerhet bygger upp läror om detta, så som du förespråkar 

• 
  

Vän med den som inte tycker som jag

 

Vi ska inte låta oenighet i politiska frågor slita isär oss utan enas kring det som förenar oss: Kallelsen att vara Jesu händer och fötter i världen, skriver Malin Cederberg. i tidningen Dagen

Javisst ska vi vara vänner och dessutom visa respekt mot den människa som har en annan åsikt, men visst finns det anledning till att reagera emot det som skiljer oss åt. 

Vi måste få lov att ifrågasätta inte bara i politiska frågor, utan även i teologiska. Att avslöja det som är falskt är en svår uppgift, i synnerhet när ulven kommer i fårakläder. Då behövs både ormens klokhet och duvans menlöshet så som Jesus säger i Matteus 10:16: Se, jag sänder eder åstad såsom får mitt in ibland ulvar. Varen fördenskull kloka såsom ormar och menlösa såsom duvor.

Jesus mötte sina meningsmotståndare på olika sätt. Ibland med vrede, men ofta med den klokhet, densamma som han förespråkar sina lärjungar.

Det finns ingen anledning för oss att bli ovän med någon som inte håller med oss, men det finns anledning till att vara på vakt mot all villfarelse, till och med ifrån dem som man minst av allt vill tro har avsikten att vilseleda.Jag menar naturligtvis inte att man ska misstänka alla som inte tänker som vi. Vi måste själva utöva rannsakning omkring det vi tänker och tycker, med ödmjuk insikt om faran att hamna vilse..

Jesus har sagt i Joh. 7:16-17: "Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig. 17Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv. 18Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --…

Alla religiösa läror är definitivt inte ifrån Gud, inte ens dem som framförs genom människor med höga teologiska titlar, men Jesus garanterar att om vi utövar en självinsikt där vi är medvetna om att vi söker leva efter hans vilja, då ska vi verkligen också kunna förstå det som kommer från Gud. I förlängningen innebär detta också, att vi har möjlighet att avslöja det som är falskt, varifrån det än kommer. 

Jag tror absolut inte att vi ska dra oss undan denna uppgift, men jag tror också att det måste ske med stor försiktighet. Jesus talar ju i liknelsen om ogräset och vetet hur riskabelt det är att dra upp ogräset. Han menar till och med att det ibland kan vara nödvändigt med att acceptera även ogräset och låta det växa tillsammans med vetet.

Hälso- (eller sjukdoms-)läge just nu

 

Anteckningar om hälsotillstånd fr.o.m 25 januari 2021

Under en ganska lång tid har jag haft problem, som jag uppfattat som astmabesvär, med hosta och andfåddhet vid minsta ansträngning. Jag tar regelbundet kortisonsprayen Innovair både morgon och kväll, i förebyggande syfte, vilket naturligtvis lindrar besvären. Dessutom tar jag Bricanyl vid en del tillfällen då jag känner mig dålig. Allergi och astmabesvär har jag haft ända sedan början av 1970-talet, så det är i och för sig inte något nytt.

För tretton år sedan fick jag behandling, en så kallad ballongvidgning vid Hjärtcentrum i Linköping.

Jag har beskrivit den här

När jag blev undersökt hittades flera förträngningar i kranskärlen så jag fick i februari samma år 2008 en ny ballongvidgning med insatt så kallad ”stent”, ett slags nät som skyddar blodkärlet från ny proppbildning.

Fyra år senare upplevde jag problem med flera så kallade ”tior”.

En tia är en Transistorisk, Ischemisk Attack vilket är en snabbt övergående tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl, vilket i mitt fall ledde till synbortfall på ena ögat under några minuter. Efter flera misslyckade diagnoser kunde detta slutligen konstateras och jag blev omedelbart inlagd för karotisoperation i halspulsådern, där man avlägsnade det plack som hindrade blodtillförseln. 

Detta hände år 2012 och jag harbeskrivit det här

Egentligen borde alla dessa sjukdomar ha lett mig till att vara försiktig framför allt med kost. Dessutom skulle jag använt mera tid för motion. 

De problem jag under senaste tiden har haft ledde mig till att kontakta Vårdcentralen i början av denna vecka. Jag har haft svårt att gå långa sträckor, varit andfådd och hostat. Dessutom har jag också varit extremt trött en längre tid. Jag vet att det är fel att vänta med sådana saker, men jag har försökt prioritera andra saker och tyvärr också förträngt mina problem i hopp om att allt ordnar sig. Jag tycker dessutom att jag lyckats med att behålla mig lugn trots de upplevelser jag under senaste året har haft. Även sorgen och saknaden efter min älskade Ulla-Britt har jag lyckats att bära med fattning. Eller jag kanske borde skriva att Gud har burit mig under denna svåra tid.

Vid mitt läkarbesök på Vårdcentralen Lyckorna var läkaren mycket noggrann och jag väntar på att få besked. Läkaren tog kontakt med Kardiologen i Linköping, eftersom mitt EKG visade sig vara förändrat. Mitt blodtryck var ganska högt. Övertrycket 160, men undertrycket var normalt. Jag kommer att kallas på nytt för ett nytt EKG inom kort.

Förutom ovanstående redogörelse kan jag också nämna att jag i februari har fått veta att jag kommer att få kontakt med Urologiska kliniken i Linköping för att samtala med läkare om förhöjda PSA värden efter den senaste halvårsundersökningen..

Jag opererades förprostatacancer år 2014 vilket jag här har skrivit om på denna länk 

Fortsättning: I dag 28 januari har läkaren som är mycket noggrann meddelat att jag inom kort får en ny kallelse till US i Linköping för ett nytt EKG. Enligt kardiologen i Linköping så är det troligtvis inte något anmärkningsvärt med de värden som visade sig vid det EKG som togs i början av denna vecka på Vårdcentralen. Eftersom de blodprover som togs då alla visar på bra värden så finns det ingenting att oroa sig för. Jag är mycket tacksam för den sjukvård vi har. Jag fått mycket god hjälp både på lasarettet i Motala och på vårdcentralen Lyckorna. Alla visar omsorg och jag blir alltid korrekt bemött, åtminstone det senaste året

Gud är större

 

Gud är större än vårt hjärta, Gud är större än vårt hjärta

och allt förstår han, allt förstår han,

och Jesus, som är i er, och Jesus som är i er,

är större än allt, är större än allt,

är större än allt som är i världen.

Om någon bekänner att Jesus är Guds son

Om någon bekänner att Jesus är Guds son,

så förblir Gud i honom, och han förblir i Gud,

så förblir Gud i honom, och han förblir i Gud.

Kom och följ mig Gudstjänst från Motala Pingst

 SE FÖLJANDE LÄNK

Grattis Susanne!

 I dag är det din födelsedag. Dagen till ära får jag publicera några familjefoton från 1940, 1960 och 1970 talet.

                                                                            Ulla-Britt

Karl Magnus

Syskonen Susanne, Rosmarie, Anna och Karl Magnus, Anna överst

Hela familjen

Synas - växa och ge liv Pingst i Motala 17 januari 2021

 Text hämtad från Matteus 13:31-32 och Psaltaren 1:1-2

SE GENOM ATT KLICKA HÄR

Det är dags att göra upp....

 Det är dags att göra up med USA:s våldshyllande kristendom. Länk från HELA PINGSTENs sida

Några foton från 1950-talet

Vid Grytgölsskogen 1958

Min pappa som då var 57 år, Eva Andersson, systerbarnen Kerstin, (Ingrids dotter) Janne och Leif, Ruts söner och min syster Rut som då var 30 år. I bakgrunden pappas bil en Chevrolet 1939 årsmodell.

Borggård 1953 vid besök hos Rut min syster

På fotot ses mamma och några goda vänner samt min Rut som då var 25 år,

jag (Rolf), min bror Örjan.

Främre raden mina systerbarn Leif, Janne och Kerstin.

Vid vattentornet i Borggård år 1953

 

Gudstjänst 10 januari 2021 från Motala Pingst

 Se länk