Twingly statistik

tisdag 31 mars 2020

Ulla-Britts hjärtsvikt del 9

DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9

Del 9 April månad.

1 april 2020 Den pågående Coronapandemin, som också kallas Covid19, har drabbat hela världen. Man kan med fog säga att vår tid är en orolig tid. Alla vi som är +70 rekommenderas att hålla oss inomhus och undvika all kontakt och vi försöker även att minimera våra kontakter med hemtjänsten och LAH när det är möjligt. Alla som kommer till oss är noga med handhygien, men ingen har behövt använda total skyddsutrustning. Den information vi får bland annat via folkhälsomyndigheten talar för att vi långt ifrån nått kulmen. Genom TV har vi under den senaste tiden blivit informerade om att vi är inne i en konjunktur som kommer att drabba vårt land, med bland annat svår arbetslöshet.


Onsdagsmorgonens viktkurva visade bara en viktminskning på 3 hekto jämfört med tisdagsmorgonen trots att furixpumpen gjort sitt under gårdagen. Ulla-Britt besväras av hosta även vid liten ansträngning, hon är fortfarande uppsvälld och har svårt att andas. Hennes dagliga rutin är att sitta stilla och vara sängbunden även en stor del av dagen. Vi har numera svårt att gå ut på grund av en pågående ögoninflammation.

2 april 2020 Tisdagar och torsdagar innebär besök av personal ifrån LAH två gånger med 6 timmars differens för behandling med furixpump. Vi har fått veta att läkaren vill hålla en viss nivå på viktkurvan, eftersom Ulla-Britt skulle må sämre om vätskeutdrivningen sker för snabbt.

Vi har fört noggranna kontroller av morgonvikten ända sedan Ulla-Britt insjuknade akut under juli månad 2019. Detta är värdefullt för vår egen dokumentation. Jag skall snart göra ett diagram för hur viktkurvan sett ut under denna tid, och tror att detta kan vara värdefullt, åtminstone för oss själva.

Att den pågående furixpumpbehandlingen och metolazonbehandlingen i tablettform haft god effekt är ju tillfredsställande. Vår tillit till LAH är stor.

Det är positivt och tacksamt med alla besök och samtal som Ulla-Britt får, men allt är mycket energikrävande för henne. Vi vill verkligen betona att vi värdesätter det mycket.

När hon sitter stilla eller ligger stilla utan att röra sig är smärtgränsen sex på en tiogradig skala. När hon rör sig exempelvis från köksbordet till sängen ligger smärtgränsen på andfåddheten på åtta av samma skala.


I dag fick vi en trevlig överraskning med distansbesök av två av våra pastorer, Linnea och Madde. De ringde försynt på dörren och på behörigt avstånd gav de oss en hälsning från pastorsteamet, i vilket även Mika och William ingår. Det värmde oss verkligen. Vi är så tacksamma för vår församling, som fungerar med videosändningar även nu under isoleringstider som denna.



måndag 30 mars 2020

Frikänd

Hur ska jag möta morgondagen, som jag ännu ej sett?
Framtiden bär i sitt sköte, vad som ännu ej skett.
Vi vet inte dag eller stund när vårt uppbrott skall ske.
Det är bara Gud som vet.
En sak är säker, vi Jesus får se,
och alla de andra vi älskar
Det är ingen hemlighet
*******************************************
Frikänd skall jag se ditt ansikte
och mättas av din åsyn när jag vaknar

Ty du har räddat mig från dödens makt
försvarat mig som ingen annan gjort.
Jag skyldig var till döden,
mitt straff på dig blev lagt,
Du öppnat för mig himmelrikets port

Frikänd skall jag se ditt ansikte
och mättas av din åsyn när jag vaknar.

Ja, jag skall se vad ingen här har sett,
och höra där vad ingen här har hört
Min mun skall prisa Herren,
som liv åt mig har gett
och ut från mörkret in i ljuset fört

RE 20200330



tisdag 24 mars 2020

Min Gud är nära

Min Gud är nära. Han har sagt vem han är.
Jag är den jag är, jag ska bli den jag blir.

MIN VÄG DEN ÄR JESUS, SOM ÄR SANNINGEN LIVET.
DEN KRAFTEN SOM BÄR MIG. DEN VÄGEN ÄR GUD

Min Jesus lever. Han är mänska och Gud.
Han har mött mig med kärlek, och jag vet vem han är.

Jesus har sagt oss, att när Hjälparen kommer,
som är Sanningens Ande, skall han vägleda oss

HAN SKALL VISA PÅ JESUS, SOM ÄR SANNINGEN LIVET
DEN KRAFTEN SOM BÄR OSS. DEN VÄGEN ÄR GUD.

Känner du Jesus. Jag bara frågar.
Han är alltid dig nära, med sitt liv och sitt ord.

DIN VÄG KAN BLI JESUS, SOM ÄR SANNINGEN LIVET.
DEN KRAFTEN SOM BÄR DIG. DEN VÄGEN ÄR GUD

Text: Rolf Ericson 20200213


tisdag 17 mars 2020

Till minne av Roland Ericson


Min käre bror Roland Ericson har lämnar jordelivet och flyttat till sitt himmelska hem. Vi var fem syskon i familjen. Tre bröder och två systrar. Nu är vi två som lever, min syster Ingrid 90 år och jag som är 78 år. Vi växte upp tillsammans i Norrköping. Våra föräldrar tillhörde pingstförsamlingen. Där döptes vi bröder och kom tidigt med i församlingen.

Roland började efter avslutad folkskola att arbeta. En tid jobbade han tillsammans med pappa som då var smed. När det var dags för avlöning brukade han ofta köpa en grammofonskiva. På så sätt fördes musikunderhållningen in i vårt hem. Det var före televisionens tid och grammofonmusik var populärt. Roland gillade all musik. Både världslig och andlig.

Han var också en hängiven fotbollsfantast och brukade ofta spela fotboll med grabbarna på gården. När det var fotbollsmatch på radion, brukade Rolle, ligga med örat mot radioapparaten och hävde upp ett segertjut när favoritlaget gjorde mål. Han brukade också hålla reda på alla svenska fotbollsspelare. Senare övergick detta intresse till alla pingstpredikanter. Han visste var de hade varit och vart de hade kommit. Roland var också duktig på bordtennis. Han blev väldigt omtyckt av kompisar, som gärna ville dra med honom på vägar där han inte hörde hemma, men han vände snart tillbaka och blev trogen sin Frälsare, Jesus, som han tidigt valt att följa.

En tid av sitt liv var Roland evangelist på en plats där jag träffade kvinnan som blev min livskamrat. Han har också förutom andra flera jobb varit ombudsman för en fackförening. På sin fritid har han också arbetat som producent för närradioverksamhet.

Roland gifte sig med Ingegerd Johansson och de fick tillsammans en dotter Miriam och två söner Mikael och Anders. Deras barn har också både barn och barnbarn.

Roland har alltid älskat att stå i centrum och blev ofta vän med dem han mötte genom sitt glada och utåtriktade sätt. Han uppträdde ofta som sångsolist med sin sonora stämma.

När han nu har lagt ner vandringsstaven så tror vi att han får sjunga tillsammans med alla de heliga som gått före. Frid över Rolands ljusa minne.

Rolf Ericson

Från vänster: Rolf, Örjan, Ingrid, Rut och Roland; Fem syskon Ericson.
Från vänster: Rolf, Roland och Ingrid

måndag 2 mars 2020

Ulla-Britts hjärtsvikt del 8

DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9


MARS 2020

1 och 2 mars 2020. Med risk för att en del kan tycka att jag är allt för detaljerad i min dokumentation, vill jag påpeka att det viktigaste för mig är att skriva det som är godkänt av min goda hustru Ulla-Britt. Så får det bli oavsett vad andra möjligen kan tycka. Följande har hänt sedan jag sist skrev:

Natten till söndag den förste vaknade jag vi halv-två tiden för att uppsöka toaletten. På toaletten satt Ulla-Britt och hon har tagit sig dit utan rullator. Täcket låg på golvet och larmknappen hängde på rullatorns handtag. Jag försökte att få kontakt men hon var ganska omtöcknad och jag förstod att det måste bero på den nya sömntabletten Zolpidem som hon fått på lördagskvällen. Medan hon satt kvar, hämtade jag rullatorn, gick tillbaka till sovrummet för att ta upp det som låg på golvet och skyndade mig tillbaka. Samtidigt reste hon sig upp och föll handlöst bakåt, slog sig lätt i huvudet, men landade ganska mjukt på golvet. Jag tryckte genast på larmknappen. En vänlig röst på högtalaren frågade hur det var fatt med Ulla-Britt. Jag förklarade läget och hon lovade att genast kontakta hemtjänsten. Jag försökte att göra det så bekvämt som möjligt för Ulla-Britt med täcke och kudde och satte mig intill henne på golvet. Jag har svårt att komma ihåg väntetiden, men jag uppfattar att den inte var så lång. Efter en stund anlände två kvinnliga sköterskor ifrån hemtjänsten. Eftersom de hade egen nyckel kom de snabbt in utan att jag behövde resa mig upp. Efter att jag förklarat det som hänt försökte de räkna ut hur de på bästa sätt skulle hjälpa till att resa upp henne. De bedömde att de behövde förstärkning och kontaktade några kollegor som snart kom till undsättning. Sammanfattningsvis kan sägas att de gjorde ett mycket gott arbete. Jag flyttade in min madrass till sovrummet för att ha kontroll över Ulla-Britt om hon på nytt behövde gå upp, eftersom hon var mycket yr och då behövde särskilt stöd.

I dag måndag är läget ganska oförändrat, med undantag av att Ulla-Britt har lite värk här och där efter fallet. Eftersom vi gjort ett kort uppehåll med intaget av sömntabletten var sömnen ganska dålig under natten. Kommer fortsättningsvis att ta en halv tablett till natten.


3 mars 2020. Ulla-Britt fick hjälp av Eva från hemtjänsten med de långa stödstrumporna. Strax före lunch kom en manlig sjuksköterska för att sätta på furixpump igen. Meningen är att denna behandling skall kombineras med metolazon i tablettform. Vi får se hur det går.


4 mars 2020. Viktnedgång i dag på morgonen med ett kilo. Vi fick besök av terapeut ifrån LAH som hade med en toalettstol att placera i Ulla-Britts rum, så att hon slipper gå så långt nattetid. Vi har fått besök av Rosmarie, som stannar hos oss några dagar.


5 mars 2020. I går onsdag den 4:e gjordes ett uppehåll med furixpumpen och i stället sattes metolazontablett in. Ingen viktnedgång i dag men samma vikt som i går. Ulla-Britt har varit tillsammans med Rosmarie, Magnus och Vega i dag torsdag eftermiddag. De har varit ute på stan. I dag har också furixpump varit inkopplad.

6 mars 2020. I dag fredag morgon hade Ulla-Britt minskat i vikt med drygt ett kilo, vilket är ett resultat av gårdagens furixpumpbehandling. Samma positiva resultat som efter den tidigare furixbehandlingen. I eftermiddag har vi varit ute på promenad med den elmotorförsedda rullstolen. Rosmarie har hjälpt mig att storstäda i lägenheten och vi har haft sedvanligt besök från LAH. Ulla-Britt sover mycket även dagtid, särskilt första delen av dagen.


7 mars 2020. I dag lördag morgon stod Ulla-Britt på samma vikt som i går. Sedan den 24:e februari då furixpump på nytt sattes in med korta intervaller, så har hon minskat cirka fyra kilo. Trots mycket vila har hon varit mycket tröttare än vanligt. Hon blir blå i ansiktet vid minsta lilla ansträngning. Trots detta ville hon följa med och ta farväl när jag skjutsade Rosmarie till Järnvägsstationen. Rosmarie som varit hos oss i fyra dagar har varit oss till mycket hjälp. Vi är så tacksamma för det.


8 mars 2020. Natten till söndag orolig sömn och mycket vaka. Söndag morgon samma vikt som på lördagsmorgonen. På grund av att Ulla-Britt är mycket yr när hon besöker toaletten är hon beroende av min hjälp både dag och nattetid. I dag fick hon en ny behandling med furixpump. Utvärdering och planering för nästa vecka görs i morgon. Jag orkade inte med att gå till kyrkan i dag och ville inte heller gå ifrån Ulla-Britt i det tillstånd hon är i just nu..Vi använde förmiddagen till vila. Söndagen är ju vilodagen, men våra vardagar är också i stort sett vilodagar, eller rättare sagt arbete och vila för min del. Det går på rutin efter ett visst mönster. Vi har fått veta att min bror Roland är svårt sjuk och inlagd på sjukhuset i Eskilstuna.

9 mars 2020. Måndag. Glädjebesked då vikten på nytt visade att Furixbehandlingen även denna gång varit effektiv. Efter utvärderingen av förra veckans behandling vill man på nytt sätta in en liknande även den här veckan vilket innebär att furixpump sätts in i morgon tisdag.

10 mars 2020. Tisdag Vikten var ungefär densamma som i går. På förmiddagen sattes furixpumpen in igen och efter sex timmar togs den bort.


11 mars 2020. I dag klockan 4,55 på morgonen har min bror Roland fått flytta till sitt himmelska hem, efter en kort tids vistelse på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sörjd och saknad av sin familj; Miriam, Mikael och Anders med sina familjer, och även av min äldre syster Ingrid och mig, som är de enda av våra fem syskon som ännu lever. Roland föddes 27 april 1937 i Norrköping och blev nästan 83 år gammal. Frid över minnet av Roland! Vi tänker på hans barn och barnbarn som stod honom allra närmast.


I dag på morgonen kunde vi utvärdera gårdagens Furixpumpbehandling. Den visar att Ulla-Britt minskat med drygt ett kilo på ett dygn. Hon har svårt med andningen och är mycket trött både dag och natt. Vår planering med att gå ut en gång om dagen har tyvärr inte blivit möjlig på grund av hennes trötthet. Jag träffade i dag vänner ifrån församlingen på ICA Maxi och en annan syster i församlingen har ringt. Alla frågar hur Ulla-Britt mår och de tänker på och ber för oss att Herren skall ge kraft för varje dag. Vilken tillgång detta är för oss! 


12 mars 2020. I dag har min syster Ingrid fyllt 90 år. Hon har uttryckligen bett om att inte bli uppvaktad, men självklart är det en del som har förgyllt hennes födelsedag ändå har jag fått veta. Vi hade skickat ett bildcollage ifrån den senaste tidens händelser i vår familj, som hon uppskattade. Hennes grannar och närmaste vänner hade också uppvaktat henne.

Vår dag har som vanligt varit lugn och fridfull. Vi har haft besök först av hemtjänsten på morgonen och på förmiddagen kom en manlig sjuksköterska för att installera torsdagens furixpump. Därefter har vi ätit lunch och vilat oss. Ulla-Britt sover mycket, men på kvällarna känner hon sig piggare och sitter uppe. en del. Efter sex timmar togs pumpen bort. Nästa gång den sätts in blir på söndag.


13 mars 2020. Efter gårdagens behandling cirka ett kilo viktminskning. I dag strax före lunch hade Ulla-Britt vätska blandat med blod på högerbenet. Jag ringde LAH och de lovade att ta med extra stödstrumpor till eftermiddagen. Vid eftermiddagens besök från LAH kontrollerades de vanliga proverna och även blodtrycket mättes. Förband lades på några små sår på benet. Sköterskan lovade att komma på lördagsmorgonen för att linda benet och se om såren.

Ulla-Britt talade om att hon är mycket trött och har oregelbunden sömn. Läget är ungefär som vanligt. Det vill säga oförändrat.


14 mars 2020. Det är lördagskväll när jag nu skriver min rapport. Natten mellan fredag och lördag hade Ulla-Britt mycket svår värk i sitt högerben och situationen blev så svår att jag ringde till LAH för att få råd. De erbjöd Ulla-Britt att komma och ge starkare smärtlindring om hon ville, men hon ville vänta tills de kom på lördagsmorgonen för att linda benet och nöjde sig med den ordinarie dosen av värktabletter, som hon även får ta vid behov under natten. På morgonen kom förutom en sköterska ifrån hemtjänsten, en sjuksköterska och en undersköterska ifrån LAH för att undersöka Ulla-Britts ben och dessutom linda benet på grund av det som skett. Morgonens vikt var oförändrad jämfört med fredagen. På grund av smittorisken för Coronavirusen försöker vi undvika folksamlingar. Vi hoppas att alla personer som har ärende till vårt hem, och det är ju rätt så många respekterar att både Ulla-Britt och jag hör till den största riskgruppen och undviker att komma vid minsta symptom. Efter välbehövlig sömn och lunch, som blev en blandning av pannkaka och potatisplättar med stekt fläsk, vilade vi oss igen. Karl Magnus ringde och erbjöd att handla matvaror åt oss.Vi gjorde oss i ordning för en liten promenad i den friska luften. När vi kom hem blev det fika med cocosbollar och sedan ryggläge igen. Jag ringde till Rosmarie för att få veta hur de hade det. Nu är klockan 19,17. Ulla-Britt tittar på Vem vet mest och om en stund skall vi se Postkodmiljonären. Därefter kvällsmål och våra mediciner innan vi på nytt går till nattens vila. 


15 mars 2020. Först kom Maud ifrån hemtjänsten och hjälpte Ulla-Britt med det vanliga. Därefter kom två personer ifrån LAH och hjälpte till med att linda benet. Vi fick veta att den planerade behandlingen med furixpump skulle uppskjutas i dag på grund av de senaste dagarnas tillfredsställande kroppsvikt. Frukost, morgonandakt, vila, lunch, telefonsamtal med en väninna och vila igen. Ulla-Britt är fortfarande mycket trött på grund av sin sjukdom. Hon skämtade lite i dag och sa att hon känner sig som en liten baby, som bara äter och sover.

Vi försöker att undvika kontakter utanför hemmet på grund av de smittoriskerna i den aktuella coronapandemin, som skapar så mycket oro i världen. Susanne och Karl Magnus har lovat att hjälpa oss med att handla matvaror för att vi skall slippa att utsättas för smitta. Det känns tryggt att ha dem här i Motala.


16 mars 2020. Måndagmorgon. I väntan på både hemtjänsten och LAH., låg Ulla-Britt kvar i sängen för att benet skulle lindas. Egentligen är det duschdag för henne, men vi får skjuta upp det till kvällen då lindningen tas av. Frukosten serverade jag i sovrummet medan Ulla-Britt låg kvar. Vikten hade gått upp ett kilo. Det var väntat eftersom det inte blev furixpump under söndagen.

På eftermiddagen besökte jag Vårdcentralen på remiss från Urologen för att lämna PSA-prov, vilket görs halvårsvis. Susanne ringde och erbjöd sig att handla åt oss. Vi behövde bland annat tvättlappar. Susanne hann med att köpa det enda paket som fanns kvar. Av någon anledning har många hamstrat sådana saker

Nu är det kväll och jag skall hjälpa Ulla-Britt att bli duschad.

I dag har vi som är över 70 år fått rådet att vara hemma och inte gå ut med tanke på smittoriskerna av corona. I TV-sändningarna dominerar nyheterna om coronavirusen och information går ut med regler hur vi skall förhålla oss.


17 mars 2020. Ulla-Britt har gått upp ett halvt kilo sedan i går. Beslutades att hon skulle få furixpump i dag. Beslutades också att metolazontabletten skall tas bort under fredagen då provtagningen visar att njurarna är något belastade. Eva ifrån hemtjänsten kom först, därefter Carina och Tina från LAH för att linda benet. Senare på förmiddagen kom den manliga sjuksköterskan Gustavsson för att installera furixpumpen och nu på eftermiddagen kom Jonny och Magnus för att ta bort den. Alla som besöker oss är vänliga och vi känner oss så väl omhändertagna och nöjda med den vård som Ulla-Britt får. Ny information är således att metolazon tas bort fredag och att furixpumpen inte ges på söndagar, utan bara tisdagar och torsdagar.


18 mars 2020. Först kom Eva ifrån hemtjänsten och sedan kom LAH för att linda benet. Resultatet efter gårdagens furixpump: viktminskning med 7 hg. Sköterskorna Jonny och Magnus från LAH konstaterade att pittingödemen på högerbenet minskat, vilket är ett resultat både av furixpumpen och av lindningen av benet. Ett steg om än så litet, ett steg i rätt riktning. I morgon kommer Ulla-Britt att få Furixpump igen. Allt för att förhindra ny vätskeansamling. Ulla-Britt är inte så trött som tidigare. En av orsakerna kan vara att hon inte tog sömntabletten i går kväll. Det kan möjligen vara så att sömntablettens effekt sitter i längre än under natten. Nyhetssändningarna handlar mest om coronaviruset. I dag stängs gymnasieskolor och universitet..


19 mars 2020.I dag var morgonens vikt densamma som i går. På förmiddagen fick Ulla-Britt furixpump igen. Jag tycker att hon har mått bättre de två sista dagarna även om hon sover sämre på natten då hon inte tar någon sömntablett. På morgonen lindades det ena benet igen. I eftermiddag ringde en broder i församlingen för att få veta hur vi har det. Skönt med den omsorg och kärlek som vi får ifrån församlingsmedlemmar. Rosmarie ringde och berättade att hon arbetar hemifrån och att Isabells gymnasieskola i Stockholm är stängd. Allt på grund av den pågående Coronakrisen.

Jag har skrivit till Miriam att jag tyvärr inte kan vara med på Rolands begravning av flera skäl.


20 mars 2020. Efter gårdagens furixpump har Ulla-Britts kroppsvikt minskat med 1,7 kilo. Under 26 dagar en total viktminskning med 6,7 kilo, vilket visar att den pågående behandlingen varit mycket effektiv. I dag fredag har läkaren föreslagit att ta bort metolazontabletten för att minska påfrestningen av njurarna. Vi är så tacksamma för att Ulla-Britt får vara ansluten till LAH, inte minst med tanke på att sjukvården i övrigt är mycket belastad med anledning av Covid 19. Vi försöker att vara inomhus och undvika kontakt med människor.


21 mars 2020. Att morgonens vikt ökat med 6 hekto var väl inte oväntat eftersom metolazontabletten togs bort under gårdagen. Ulla-Britt har under morgonen fått hjälp med att linda högerbenet av LAH. Efter frukosten var jag ganska trött och förmiddagen vilade vi både Ulla-Britt och jag. Till lunch stekte jag biffar av blandfärsen vi köpte häromdagen. Så för att ta vara på potatismoset som vi åt i går gjorde jag potatisplättar. På eftermiddagen tog vi en promenad, då vi använde vår förnämliga rullstol som är försedd med elmotor.


22 mars 2020. Ulla-Britt vaken hela natten. Viktuppgång 4 hekto Både Ulla-Britt och jag sov under förmiddagen. På eftermiddagen satt vi ute i solen en stund, men eftersom det var lite kyligt blev stund relativt kort. Till lunch åt vi kokt torskrygg potatismos med kokta morötter och wokade grönsaker och till kvällsmål västerbottenspaj och en smörgås.


23 mars 2020. Ulla-Britt sov bra i natt på grund av den halva sömntabletten hon tog i går kväll. Vikten på morgonen var oförändrad. Det är måndag och Ulla-Britt har fått hjälp med att bli duschad vilket sker två gånger i veckan. Vid besöket ifrån LAH undersöktes benen och sköterskorna bedömde att det skulle räcka med bara stödstrumpor från och med i dag. Vi försöker undvika alla kontakter utanför hemmet. Karl Magnus har hjälpt oss med att handla i dag. Vi skickar notan på datorn och han ställer kassarna utanför dörren. Bra service vi har. Vi betalar det vi beställt via internet, så vi behöver inte riskera att bli smittade av Coronaviruset genom kroppskontakt. Vi försöker att hålla oss välinformerade med de uppgifter vi får ifrån våra myndigheter genom TV och radio. Alla informationskällor bör prövas ordentligt i dessa tider. 


24 mars 2020. Ulla-Britt tog ingen sömntablett i går kväll och därför blev efternatten sömnlös. Viktökning 9 hekto Total viktökning från fredagen den 24:e 1,9 kilo. I dag furixpump, blodprov och blodtryckskontroll. Ulla-Britt har lättare att ta igen utebliven nattsömn på dagtid när tillfälle ges. Det har varit en solig dag, men ganska kallt ute, så vi har varit inomhus hela dagen.


25 mars 2020. I går kväll tog Ulla-Britt en halv sömntablett. Det blev lite si och så med sömnen, men tröttheten är fortfarande påtaglig, särskilt under första delen av dagen. Efter gårdagens furixpump har vikten, som förväntats minskat med ungefär ett kilo. Trots det fina vädret har vi inte orkat med att gå ut. Till lunch tillredde jag de kycklingfiléer som inköptes i måndags efter ett nytt recept, med mycket krossade tomater, lök och en del annat gott. Smakade tillfredsställande gott, men vi kom överens om att vi nästa gång prövar vårt vanliga sätt med wokade grönsaker och champinjoner. Ris blandat med hönsbuljong och creme fraiche ska det vara förstås. I kväll har vi dagen till ära festat på våfflor som jag gräddat.

Vi är så tacksamma för varje dag som vi får tillsammans. Det är ett under att Ulla-Britt fortfarande lever och det beror på flera faktorer. Den största anledningen är att Gud är med oss. En av våra vänner skrev till oss i dag att som vår dag är så skall vår kraft också vara. Det tror vi på.

Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden väl beprövad. Därför skall vi inte frukta, om än jorden skakar och bergen störtar ner i havsdjupet, om än havets vågor brusar och svallar, så att bergen bävar vid dess uppror. Sela. En ström går fram med flöden som ger glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning. Gud bor där inne, den vacklar inte, Gud hjälper den när morgonen gryr. Hednafolken larmar, riken vacklar, han låter sin röst höras, då smälter jorden. Herren Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Psaltaren 90


26 och 27 mars 2020. Det är nu fredagskväll den 27 mars när jag sammanfattar de två senaste dagarnas händelser.

Vi har fått information från LAH med anledning av Covid 19 hur vi kommer att påverkas. Antalet besök kommer att minimeras. Besöken kommer att prioriteras efter en nödvändig rutin i fortsättningen och kommer att i större omfattning ske via telefon. Vi ombedes att ta kontakt om vi utvecklar symtom från luftvägarna. Det är viktigt att vi följer de råd som Folkhälsomyndigheten ger oss i media. Allt detta är för oss självklara förhållningssätt och borde vara det för alla.

Vi undviker all kontakt med personer utanför hemmet, med undantag av hemtjänst och personer från LAH. Vi hoppas också att de som eventuellt har ett ärende till oss respekterar detta och ringer först. Undvik att komma till oss, om vi inte har gått med på det.

Vi har fått mycket god hjälp av våra barn Karl Magnus och Susanne, som handlat mat åt oss. De har respekterat vår karantän och ställt matvarorna utanför lägenhetsdörren.

I går torsdag morgon hade vikten stigit under senaste dygnet med 7 hekto. På förmiddagen sattes furixpump och när den togs bort gjordes de vanliga rutinkontroller som vanligtvis sker på fredagar, medicindosetten lämnades en dag tidigare för att ingen skulle behöva komma åter på fredagen.

Under eftermiddagen satt vi ute en stund i det soliga vädret. Susanne ringde och frågade om vi behövde något ifrån affären. Det blev lite påfyllning i skafferiet och Susanne hade köpt tulpaner och en korsordstidning. Det är det jag kallar kärlek. Vilken god service vi har.

Fredagsmorgonens vikt visade en viktminskning med endast 6 hekto under det senaste dygnet trots furixpumpbehandlingen. I dag fredag tas den tidigare fredagstabletten av metolazon bort. Det återstår att se effekten av detta under morgondagens vikt.

Tröttheten är påtaglig särskilt under första delen av dagen. Under de två senaste dagarna har Ulla-Britt tagit 1/2 sömntablett på kvällen. Vi har upptäckt att den ger trötthet, men av någon anledning ger den inte den tillfredsställande sömn, som man kan förvänta sig av en sömntablett. Att ta en hel tablett är uteslutet, eftersom vi tidigare sett de negativa effekterna av detta.

Fredag eftermiddag tog vi en rejäl promenad med rullstolen. Vi såg vitsippor i backen och plockade med några stycken.


28 mars 2020. Lördagsmorgonens vikt var densamma som under gårdagen, trots utebliven metolazontablett. Bra där. Vi har tagit det ganska lugnt i dag. I går skalade Ulla-Britt de återstående havskräftorna som inköptes häromdagen och ställde in dem i kylskåpet. I dag har vi bakad smördeg och använt den som botten till en paj med havskräftor, ägg, ost, dill med mera. (Se bild) Det smakade väldigt gott, men det blev mycket disk efteråt. Men vad gör det när man har roligt.



30 mars 2020. I dag har vi tänkt mycket på dem som samlats för att ta farväl av min käre bror Roland, som flyttade till sitt himmelska hem den 11 mars. Roland tillhörde Pingstförsamlingen i Eskilstuna. Församlingens tidigare pastor Allan Ekstedt var officiant. Vi har fått hälsningar och foto från begravningsgudstjänsten ifrån församlingens nuvarande pastor Carl Wilhelm Hasselgren. Som tiderna nu är var det omöjligt för mig att resa till Eskilstuna, men jag önskar att Rolands barn och deras familjer och alla Rolands vänner, ska finna ro vid tanken att Roland nu åter förenats med alla dem som gått före honom. Det är vårt kristna hopp och det lyser klart som en morgonstjärna.

Vi vet inte dag eller stund när vårt uppbrott skall ske. Det är bara Gud som vet.
Men en sak är säker att vi ska se Jesus och alla de andra vi älskar. Det är ingen hemlighet.

Frikänd skall jag se hans ansikte, och mättas av hans åsyn när jag vaknar

Min rapport om Ulla-Britt i dag omfattar både söndag och måndag. När det gäller viktkurvan så har den pendlat mellan 6 hektos differens sedan förra måndagen. På grund av påfrestningarna för njurarna så har man minskat med metolazon på fredagarna och man har även av den anledningen tagit bort furixpumpen på söndagarna. Detta innebär å andra sidan att det är svårt att hålla ner vätskenivåerna. Alltsammans påverkar Ulla-Britts mående. Hon är mycket trött och sover periodvis även under dagtid. Den halva sömntablett hon tar till natten hjälper henne under den första delen av natten, men hon ligger ofta sömnlös under efternatten. I morgon tisdag sättes åter furixpump av LAH.

I dag måndag har Ulla-Britt blivit duschad av hemtjänsten. Vi har kommit överens med dem om att göra ett uppehåll med deras insatser på grund av Covid19. Vi försöker själva, vilket innebär lite mer jobb för mig, men vi tycker att det känns tryggare med tanke på smittorisken.

Det är många som känner oro i dessa tider. Så är det nog mer eller mindre för oss alla. För vår egen del så känner vi vila vid tanken att Gud har allt under kontroll och vi känner vila och tillförsikt inför framtiden.




31 mars 2020. I dag var det första dagen vi har klarat morgonen utan hemtjänsten. Morgonens vikt var densamma som under gårdagen, men måndagens viktökning var 6 hekto jämfört med söndagen. En sköterska ifrån LAH kom till oss omkring klockan nio för att installera furixpumpen. Sex timmar senare togs den bort. I dag har Susanne hjälpt oss med att handla matvaror åt oss. Detta är det sista meddelandet för mars månad. 
I morgon fortsätter del 9 för april månad.





















































torsdag 20 februari 2020

Förföljda för vår tro

2.Tim.3:12: "Så kommer var och en som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att förföljas."
Detta hör samman med vårt lärjungaskap med Jesus. Om vi tar det på allvar måste vi vara beredda på konsekvenserna.
Så här har Jesus sagt i Joh. 15:20: "Har de förföljt mig kommer de också att förfölja er. Har de bevarat mitt ord, kommer de också att bevara ert. Men allt detta skall de göra med er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig."

Frågan vi ställer är: "Vad ska vi göra när världen förföljer oss för vår tro?"
I Bergspredikan får vi svaret av Jesus. Matt.5:11: "Saliga är ni när man skymfar och förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. Gläd er och jubla, er lön blir stor i himlen. På samma sätt förföljdes ju profeterna före er tid."
Jesus fortsätter i denna Bergspredikan att beskriva hur hans efterföljare syns tydligt för alla människor. Han tar bilderna ifrån det vi kan se och känna, saltet som inte har mist sin kraft, ljuset som alla kan se, staden på berget som inte kan döljas, lampan på hållaren, som lyser för alla i huset.
Det både syns och känns av vår omgivning om vi följer Jesus och det måste få konsekvenser. I annat fall är det oäkta och får felaktiga följder.
"Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket." Matt. 5:10

Jag tror att det är viktigt att markera vilka vi har samhörighet med i vårt lärjungaskap. Jak.4:4 Som Jesu efterföljare har vi gått in i ett kärleksförhållande med Jesus. Det betyder att vi älskar honom mer än vi älskar världen. Detta förhållande måste självklart få konsekvenser i våra liv. Bibeln säger: "Tror ni att det är tomma ord när skriften säger: Svartsjukt kräver Gud åt sig den ande han har låtit bo i oss?" Jak.4:5.

Att vår vänskap med Gud uppfattas som dårskap för världen är alltså något helt naturligt. Underligt vore väl annars.

Det som däremot kan uppfattas som helt onaturligt är när troende inte kommer överens, utan angriper varandra trots att man säger sig vara Kristi efterföljare. Jag kan bara få den uppfattningen att det är Guds fiende som på detta sätt vill skapa oro och splittring i lägret. Guds fiende kallas då för Tjuven när han kommer med sitt onda uppsåt att stjäla, slakta och förgöra. Ofta handlar det  om det som beskrivs i Jakobs brevs 4:e kapitel: "Varifrån kommer all kamp och strid ibland er? Är det inte från begären i era lemmar? Ni vill ha men får ingenting. Ni dödar av avund, men uppnår ingenting, därför att ni inte ber. Ni ber men får ingenting därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredsställa era begär. Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud?"

onsdag 19 februari 2020

Hot om världens undergång

Så här skriver Elisabet Sandlund i Dagen om den planerade bönekonferensen i Solnahallen


Alla missnöjesyttringar som kommit till uttryck från aktörerna i denna bönekonferens är precis som Elisabeth Sandlund skriver kontraproduktiva. Men de är också splittrande och tjänar inte till att bygga upp förtroendet för Guds verk i vårt land. Citat: " skrämselpropaganda och hot om undergång har små, rentav obefintliga, möjligheter att dra människor till den kristna tron men överhängande risk att skrämma bort dem som börjar inse att Guds återkomst i svenskt samhällsliv är ett faktum."

tisdag 18 februari 2020

Min väg är Gud

Vi kan inte övertyga en människa som förnekar Gud genom att säga "Gud är kärlek", men vi kan visa vem Gud är genom att beskriva den existerande kärleken. Så det är för mig det allra bästa att säga som det är, nämligen att "Kärleken är Gud" eftersom vi vet att kärleken finns. På samma sätt kan vi säga att "Sanningen är Gud" eftersom vi vet att sanningen finns. Jag säger som jag tror att Kärleken (i bestämd form) är Gud.

Min väg den är Jesus, som är Sanningen, Livet. Den kraften som bär mig. Den vägen är Gud.

lördag 1 februari 2020

Ulla-Britts hjärtsvikt del 7

DEL 1
DEL 2
DEL 3
DEL 4
DEL 5
DEL 6
DEL 7
DEL 8
DEL 9


1 februari 2020 Ulla-Britt blir väldigt ofta trött och sover mer än tidigare under dagarna. Före lunch orkade Ulla-Britt med att rensa en laxhalva.Vi lade in en del portioner i frysen, Några bitar sparades till lunchen som vi åt med potatismos. Eftermiddagen bjöd på en del solsken, så vi gick ut med rullstolen en stund, men när vi kände regnstänk återvände vi hem. Satt en liten stund vid köksbordet och löste korsord, men tröttheten tog överhanden. Klockan är 17,21. Jag har lovat att väcka Ulla-Britt till Rapport klockan 18. Själv sitter jag här och skriver vid datorn. Jag läser en hel del. Håller på med en historisk biografisk roman. Ni får gärna tipsa mig om bra böcker. Två tvättmaskiner har jag hunnit med. Den sista med syntettvätt surrar just nu. Jag spelar och sjunger nästan aldrig numera vad det nu kan bero på. Den musik jag utövar är när jag skapar på mitt datormusikprogram där jag har en relativt bra utrustning med synt och notskrivningsprogram. I dag ringde Arne och talade om att han var förkyld och därför inte följer med till Pingstkyrkan i morgon. Jag tänker gå dit och lyssna på Daniel Perssons son som kommer att predika.


2 februari 2020. I natt sov jag väldigt oroligt. Det är i och för sig inget ovanligt av olika skäl. Jag vaknade tidigt och gick in för att se hur Ulla-Britt mådde. Inledde min morgonrutin som bland annat består av att jag öppnar fönstren en springa för att få in lite morgonluft och vädra ut nattens dunster. Tanken var att jag skulle hålla mig vaken tills hemtjänsten anlände, men jag somnade om och vaknade till insikten av att jag försummat morgonens övriga bestyr. Allt var tyst i lägenheten. Ulla-Britt hade också somnat om. Frukosten hur kunde jag glömma att göra i ordning den? Ulla-Britt måste ju ha sitt insulin och sina morgonmediciner. Jag kände mig plötsligt väldigt irriterad på mig själv. Hur kunde jag missa detta? Varför hade ingen väckt mig? Jag gick fram till Ulla-Britt och frågade frågade ängsligt: "Har du tagit dina mediciner?" Jovisst hade hon det. Hon hade också fixat frukosten till sig själv och avsiktligt låtit mig sova. Allt var så bra som möjligt. Jag tittade på klockan, gick in i duschen och gjorde mig i ordning. Efter frukosten meddelade jag Ulla-Britt att jag tänkte gå till kyrkan så som jag hade planerat. Självklart ville hon inte hindra mig från det. Jag kom i god tid och hann att hälsa på flera personer i foajén. Det råder en god stämning i vår församling och vi möts alltid av värme och kärlek ifrån våra vänner i Pingstkyrkan. I dag fick vi lyssna till predikan av Michael Persson, son till Kerstin och Daniel Persson, uppväxt i Tyskland där han bor med sin familj. Även om Michael behärskar det svenska språket, så predikade han på tyska och blev tolkad av sin far Daniel. Jag gjorde genast en intressant iakttagelse. Michael var nästan en kopia av sin morfar, som jag minns och som nu är hemma hos Herren. Jag träffade Leif Kyhlberg, som var morfaderns namn, år 1960 då han var pastor i Vedevåg, under den tid jag var i Lindesberg. Tänka sig pastorer i tre generationer i samma familj och släkt. Gud vet vad han gör när han utväljer människor som har särskilda gåvor och talanger. Lovsångskören sjöng under Lisen Forslunds ledning. Vi har en härlig gospelkör i vår församling. På det efterföljande kyrkfikat träffade jag flera vänner i en gemytlig samtalsmiljö i vår förnämliga församlingsvåning. Jag ringde till Ulla-Britt och hörde hur hon mådde och berättade att jag snart kom hem, men först ville jag uträtta några ärenden på ICA Maxi och Apoteket. Vid hemkomsten ordnade jag med lunch mycket enkelt. Vi åt potatisplättar med lingon och bacon. Ingen söndagsmiddag förstås, men enkelt att tillaga. Sedan blev det flera timmars sömn, och ganska sent eftermiddagsfika. Därefter tog jag itu med disken. Efter Rapport ringde jag till min bror Roland och pratade med honom en stund. Efter lite arbete vid datorn har vi sett på Spårlöst i TV7. Ett program vi ofta ser på även om det innehåller många repriser, som vi förut sett. Ulla-Britt har tagit sina kvällsmediciner i vanlig ordning och festat på tre av sina älskade kräftor. Ungefär så har denna söndag sett ut. Ulla-Britt har som vanligt varit trött och vilat mycket. Vi hoppas att natten kommer att ge oss en bra vila. Fick råd av LAH att hämta ut en sömnmedicin, som finns på Ulla-Britts medicinlista. Hon får ta en halv tablett i kväll. Får se hur det fungerar. Välkommen åter till vår dokumentation. Nu ropar jag på Ulla-Britt. Hon måste godkänna innehållet innan jag lägger ut det på bloggen.


4 februari 2020. Under morgonen hade Ulla-Britts kroppsvikt ökat igen och även kroppssvullnaden både i mage och ben. Hon hade svårt med andningen och ville att jag skulle kontakta LAH för en rapport om läget. På förmiddagen infann sig en sjuksköterska med en medhjälpare för prover och insättning av furixbehandling subkutant igen under en tredagarsperiod. Dessutom en del prover för att kontrollera njurarnas status, blodtryck mm. Förhoppningsvis skall kroppen kunna lämna ifrån sig mera vätska de närmaste dagarna. Förra gången minskades hennes vikt med drygt ett och ett halvt kilo. Ulla-Britt fick beröm för sitt tålamod. Hon har liksom jag hela tiden drömmar och förhoppningar om att det ska bli bättre och brukar ofta säga att om jag blir bättre ska vi göra det där som än så länge inte kan göras. Hur det blir med den saken vet vi väldigt lite om, men vi tar ett steg i taget och lever i nuet med allt vad det innebär Hör just nu klockan 11,25 att hennes andhämtning är tung vid minsta kroppsrörelse och även när hon ligger stilla. Hennes CPAP utrustning hjälper henne att andas när hon sover. På eftermiddagen har urinmängden ökat igen och hon andas lite bättre. Vi hoppas på behandlingens goda effekt under de övriga två dagarna. På eftermiddagen fick vi åter besök av sjuksköterskor från LAH som tog bort furixpumpen första dagen


5 februari 2020 Ulla-Britts hjärtsvikt debuterade för snart 10 år sedan. Läs här vad jag skrev vid den tiden:

25 juli 2010: "Som ni vet har Ulla-Britt fått diagnosen Hjärtsvikt och måste ta det mycket lugnt den närmaste tiden medan hon blir inställd på de nya medicinerna. "

21 december 2010: "Vi har hunnit med en hel del trots att vi haft det lite motigt på grund av den hjärtsvikt som vi fick besked om att Ulla-Britt hade under juni månad. Det är fantastiskt att hon har hämtat sig så bra och nu får livet gå vidare med hänsyn till en del begränsningar.
Ja vi har försökt att bättra på en del på vår fastighet av underhåll både inne och ute. Vi kanske inte orkar med att bo kvar här så länge. Det krävs en hel del när man har eget hus med tomt därtill. "

Anledningen till att jag skriver detta är att ni ska förstå att tiden som gått sedan dess inneburit en fortsatt livsresa med sjukdomen i bagaget och inskränkningar i livsmönstret. Det har varit många bidiagnoser där läkarna haft delade meningar om Ulla-Britts hjärtsvikt. Inte så att den har förnekats, men ibland har vi haft känslan av att de hittat andra orsaker till Ulla-Britts sjukdomssymptom.

I juli månad 2011 sålde vi vårt hus i Borensberg och flyttade till marklägenhet här i Motala. Detta blev en lättnad med tanke på att Ulla-Britt sedan dess sluppit trappor som inneburit påfrestning för henne. I Motala har vi också nära till två av våra fyra barn.

Det ligger i min natur att skriva och dokumentera och samtidigt får jag bearbeta det som känns motigt. Jag har fått lång tid till detta. Vid psykiatriska mottagningen för äldre här i Motala har jag haft en kontaktperson som har betytt mycket för mig. Hon har sagt till mig att jag har burit på ett sorgearbete i lång tid och hon tror att jag kommer att ha lättare att möta det som ligger framför. Hon har dessutom sagt att hon tror att vår kristna tro i detta sammanhang är en tillgång som hjälper oss.


I dag den 5 februari 2020 kan vi se en viktminskning ifrån gårdagen med 1,2 kilo efter den första dagens behandling med furixpump Nu återstår 2 dagar onsdag och torsdag.


6 februari 2020 Jag vill börja med att skriva att det är inte min avsikt att oroa den som läser mina rapporter, som om det allra värsta skulle hända just nu. Så är det ju inte. Jag försöker att så objektivt som möjligt beskriva hur det aktuella läget är. Jag vet att det är många som följer min dokumentation och som uppskattar att få veta hur det är. Goda vänner hör av sig på facebook och i dag ringde vänner för att få veta mer. Det är vi tacksamma för.

I dag torsdag morgon hade Ulla-Britt minskat i vikt med 9 hg vilket totalt innebär 2,1 kg sedan furixpumpen installerades i tisdags. I dag återstår ännu en dag med 6 timmars behandling. Pumpen installerades cirka 12,30 och togs bort strax före 19,00. I morgon kommer en läkare för att utvärdera behandlingen.


8 februari 2020. Under gårdagens möte med läkare från LAH, utvärderades den senaste behandlingen med furixpump, under perioden 4 - 6 februari. Den första behandlingen gjordes den 26 - 28 januari. Vid båda dessa behandlingar har Ulla-Britt svarat med viktminskning. Den här gången med 2,1 kg. Trots detta finns fortfarande mycket vätska särskilt i högra benet och även i buken. (ödem och pittingödem) Det närmaste målet är att öka metolazonbehandlingen

Ulla-Britt blir ofta mycket trött bland annat på grund av andningssvårigheter. Den nya kvinnliga läkaren gick igenom medicinlistan och ställde frågor om de mediciner som nu används. Vi fick veta att den tidigare läkare som haft hand om Ulla-Britt tyvärr hade flyttat.

Vi försöker att aktivera oss så mycket vi orkar och hinner. I går var vi på eftermiddagen ute på restaurang. Därefter var vi också i några affärer och handlade matvaror. Det är ett sätt för Ulla-Britt att komma utanför hemmet en stund. I dag har Susanne och Johan varit hos oss. Ulla-Britt fortsätter att med försiktighet använda den sömntablett till natten hon blivit ordinerad. Hon har fått rådet av läkaren att inte ligga kvar i sängen när hon ligger vaken och har andningssvårigheter på grund av vätsketrycket, utan att gå upp en stund och sitta för att kroppen skall få andas i sittande ställning. Då blir det lättare att sova igen.


I mitten av veckan hade vi snö och minusgrader, men den har nu smält undan. I går köpte vi hjortytterfilé och fläskkarré till kraftigt nedsatta priser på grund av kort datum. På fredagskvällen stekte jag hjortfilén i ugnen och i dag lagade jag karrén som vi åt till lunch. I morgon blir det hjortfilé.


10 februari 2020 Det är nu måndag eftermiddag när jag redogör för gårdagen och den här dagen så långt den har kommit. Ulla-Britt var med mig till gudstjänsten i går. Det gick över förväntan bra och för Ulla-Britt var det naturligtvis roligt att få komma ut och träffa vänner. Väldigt många kom fram till oss och visade sin uppskattning och dessutom tala om hur mycket de tänker på både Ulla-Britt och mig. Det är verkligen skönt att få tillhöra en församling där vi är rädda om varandra, ber och visar kärlek. Linnéa vår pastor och föreståndare predikade. Mattias hennes man som också är studentpastor i Linköping och Norrköping var lovsångsledare tillsammans med ett team av sångare och musiker. Tänk att vi fick två goda förmågor till vår församling när vi kallade Linnéa, ja en hel familj faktiskt. På eftermiddagen vilade vi först och sedan åt vi sen lunch. Hjortytterfilé med portabellosvamp, sås potatismos och lingon.

I dag på morgonen hade Ulla-Britt ökat något lite i kroppsvikt igen. Vi är väldigt trötta båda två och har sovit mycket i dag. Hushållsbestyren skjuter jag framför mig, men i morse la jag in en maskin med vittvätt. Den fick gå medan jag sov på förmiddagen. Efter lunch vilar Ulla-Britt igen. Jag har hängt tvätten och vi har passerat lunch, som delvis blev en repris av gårdagen, nu med variationen kokt ris.

Så har jag skickat en minnesgåva till minnet av min käre barndomsvän Börje Fahlén, som har flyttat hem till Herren. Jag blev väldigt tagen när jag för några veckor sedan fick veta det. Han var ju också en av våra förebedjare, som vi hade kontakt med via facebook. Nu är han hemma hos Gud och får vila ut, men nog tycker vi liksom en del andra att det var för tidigt. Han var bara ett år yngre än jag. Men vi råder inte över liv och död. "Allt ju vilar i min Faders händer."

Ulla-Britt sover. Jag var nyss inne och lyfte upp ett av benen som hängde utanför sängen. Händer rätt ofta faktiskt. Jag ska nu ta itu med lite skapande verksamhet i min lilla skrubb där jag nu sitter och skriver.


14 februari 2020 I dag firar vi alla hjärtans dag. Vännen Linda som är väldigt omtänksam hade skickat ett brev med innehåll. Ellen som är åtta år kom tillsammans med pappa Thomas och Anna som varit hos oss några dagar har hjälpt oss en hel del, så nog känner vi alla hjärtan som slår för oss i dag. Bifogas en bild på ett konstverk som Ellen hade med sig till mormor och morfar. Vid LAH:s besök konstaterades att Ulla-Britt hade ökat i vikt igen. Hon är väldigt svullen både i benen och buken.

16 februari 2020 I går lördag tog vi det ganska lugnt. Anna, Thomas och Ellen hade hyrt en stuga i närheten av Karl Magnus, Emmy och Vega. Syskonen hade ordnat med träffar hos varandra, men vi tog det lugnt hemma.

Ulla-Britt sover rätt så bra med den nya sömntabletten. Hon hade tyvärr ökad kroppssvullnad och vikt i dag på morgonen. Vi har tänkt att ta kontakt med LAH i morgon så att vi eventuellt får börja med ny furixbehandling subkutant. Får se hur det går med detta.. Donald, Thomas pappa hade skickat med färska fläskkotletter som Anna lagade till i dag. Det smakade verkligen bra. Till efterrätt åt vi äppelkaka, som jag bakade i går kväll med vaniljsås. I dag på eftermiddagen tog vi farväl av familjen Rasmusson.


18 februari 2020 I går måndag morgon var Ulla-Britt fortfarande mycket svullen i buk och i båda benen vilket föranledde mig att kontakta LAH. Natten hade varit orolig med dålig sömn och svårighet att andas. Ifrån LAH ville man i första hand undvika furixpump och i stället utöka metolazonbehandling med en tablett till på tisdag. Det är givetvis helt i sin ordning att förstå att läkare vet bäst i det här läget. Vi följer utvecklingen och ser hur det går. Skönt att hon hela tiden har regelbunden läkarkontakt. Vi är så tacksamma för det.

I dag tisdag eftermiddag har jag äntligen fått komma till vårdcentralen efter den remiss som skickades dit i slutet av december. Jag fick träffa en kvinnlig läkare som var mycket sympatisk. Hon talade om för mig att mina besvär med dimsyn möjligen kan bero på de kärlproblem jag under många år har haft. Den medicinska behandling jag får är det enda som kan erbjudas för mina problem. Något annat finns inte att göra. Hon förklarade dessutom att mina magproblem och min bristande nattsömn mycket väl kan förklaras av den livssituation vi har just nu. Hon ville remittera mig till Ögonkliniken för vidare undersökning.


20 februari 2020 I går onsdag sen eftermiddag fick vi ett spontanbesök av Susanne. Hon hade med sig friterat kött och ris med tillbehör. Det som blev över räckte till måltid även i dag torsdag med tillägg av lite annat färdiglagat ifrån frysen. I går kom också en sköterska ifrån LAH med en extra metolazontablett att intas på torsdagsmorgonen. Ulla-Britt sover inte hela men delar av natten på grund av den effektiva halva sömntabletten Immovane. Den är mycket beroendeframkallande har vi hört och i två av Fråga doktorn programmen den senaste tiden har de påpekat detta.

Min egen nattsömn är mycket orolig på grund av att min mage är orolig med kraftiga refluxbesvär. Tröttheten har varit påtaglig nu i två dagar då jag fått alldeles för litet tid över för sådant jag inte hinner med att göra. Onormalt mycket sömn även på dagarna.


22 februari 2020. Vår onormala "bubbla" känns jobbig just nu. Vi sover halva dagarna både Ulla-Britt och jag på grund av bristande nattsömn. Ulla-Britts kroppsvikt har ökat sedan i går fredag med 900 gram, vilket tyder på ökad vätskeansamling. totalt 3,8 kg ökning under en tvåveckorsperiod. Den tillfälliga ökningen av metolazon under tisdag och torsdag har inte inverkat på kroppsvikten, men Ulla-Britt har ändå tillfälligt haft lättare att andas.


23 februari 2020. Läget är sådant att Ulla-Britt rör sig mellan sängen och stolen för det mesta. Ibland blir längtan efter att få komma ut så stor att ingen möda i världen hindrar henne ifrån att verkställa en sådan möjlighet. I går hämtades hon av Karl Magnus för en tur till ICA Maxi. Efter hemkomsten blev det naturligtvis sängen som gällde.

I dag söndag uteblev jag ifrån kyrkan på grund av att vi blivit lovade ett besök ifrån LAH. Fick senare veta att de hade fått förhinder och de meddelade att de kommer i morgon i stället. De är alltid förstående till min oro när jag ringer. De frågade om jag ville att de skulle komma redan i dag, men jag svarade att det var bäst att Ulla-Britt fick avgöra detta och att jag i så fall fick ringa igen. Ulla-Britt tyckte att vi kunde vänta tills i morgon, så då fick det bli så.

Just nu är klockan 13,21. Jag var nyss inne i Ulla-Britts sovrum och iakttog hennes tunga andningsrytm och hjälpte henne att lägga sig åt sidan. Hennes andning är mycket ansträngd vid ryggläge. Hon sover med CPAP, vilket underlättar en del. Eftersom vi åt ganska sen frukost har det övriga matprogrammet förskjutits, vilket händer ibland. Skall nu gå ut i köket och se till att ordna med lunch.


Efter lunchen såväl som på förmiddagen har vi båda sovit några timmar. Nu är det snart kväll igen och dagen går sakta emot natt.


24 februari 2020. Den här dagen har varit intensiv. I morse var Ulla-Britts kroppsvikt mycket hög. Den senaste tidens metolazonbehandling har inte haft den önskvärda effekt som förväntats. Det kan bero på flera orsaker. Metolazon är en mycket kraftigt urindrivande medicin, men det kan också hända att kroppen inte kan tillgodogöra sig medicinens effekt.

I dag fick Ulla-Britt hjälp med att bli duschad av Eva ifrån Hemtjänsten. Strax efter kom en sköterska ifrån LAH för att informera och förbereda inför ett planerat läkarbesök under dagen.

Senare på förmiddagen fick vi träffa ännu en läkare, som jag tidigare inte har träffat. Hon berättade för oss hur behandlingen för Ulla-Britt kommer att se ut den närmaste tiden. Om en ny behandling med furixpump skall sättas in måste man först kontrollera njurarnas status och även andra parametrar för att se att denna behandling skall vara möjlig att sätta in. När detta är gjort kommer vi att få besked om hur det blir. Med tanke på Ulla-Britts svullna ben ville läkaren att hon ska få sina ben lindade under samma tid som furixpumpen sätts in. Läkaren menade att den senaste tidens successiva utveckling visar att Ulla-Britts tillstånd försämrats. Att förutsätta hur fortsättningen kommer att bli kan givetvis ingen veta. Vi får verkligen hoppas det bästa i en situation där morgondagen ser okänd ut.


Senare på eftermiddagen kom två sköterskor och bekräftade att furixpump får sättas in under morgondagen. En undersökning så kallad "bladder" gjordes för att undersöka hur mycket urin som kvarstår i urinblåsan efter en urinering. Sköterskan meddelade att hon kommer tidigt under morgondagen för att bistå med att linda benen Då kommer också furixpumpen sättas in igen. Nu med en fyra dagars period.


26 februari 2020. I går tisdag den 25:e fick Ulla-Britt hjälp med att linda benen och då sattes även en ny behandling in med furixpump subkutant. Resultatet efter första dagen visade sig redan i dag på morgonen då Ulla-Britt hade minskat med 1,7 kilo. Hon har haft en relativt god nattsömn och andningen känns i dag lättare än förut. Vi hoppas och ber att denna behandling skall ge så god effekt som möjligt. "Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft."


27 februari 2020. I dag är det den tredje dagen för den pågående furixpumpbehandlingen. Den har haft mycket god effekt. Ulla-Britt har lättat med 2,4 kilo sedan i tisdags. I morgon kommer läkare att avgöra om behandlingen kommer att fortsätta en fjärde dag beroende på morgondagens vikt. Så här har dagen sett ut. Efter hemtjänstens morgonbesök kom två sköterskor ifrån LAH för att hjälpa Ulla-Britt med att linda benen. Senare på förmiddagen kom en sjuksköterska för att ansluta furixpumpen. Efter sex timmar kom en manlig sjuksköterska för att ta bort pumpen. Alla som kommer till oss är mycket trevliga och sympatiska människor och de utför sitt arbete professionellt.


28 februuari 2020. I dag var vikten densamma som i går. Benen lindades även i dag men furixbehandlingen får vänta för att eventuellt påbörjas igen i nästa vecka. Allt för att inte pressa Ulla-Britt för hårt. Hon är mycket trött och medtagen första delen av dagen troligtvis på grund av behandlingen och sover väldigt mycket. Under senare delen av eftermiddagen brukar hon piggna till lite. I morgon kommer hon att få längre stödstrumpor för att möjligtvis pressa upp vätskemängden så att kroppen har lättare att befrias från vätskan genom urinvägen. Njurvärden och andra parametrar kontrolleras regelbundet av LAH. De ansvarar också för medicinsorteringen.


29 februari 2020 I dag på morgonen var vikten ungefär densamma som i går. Ulla-Britt fick stödstrumpor som täckte hela benen. Ulla-Britt är fortfarande mycket andfådd, hostar mycket och är extremt trött.