De får va så

"Hej vännen, hur mår du?" Egentligen borde jag inte ha ställt den frågan just då eftersom jag visste att vännen inte mådde så bra. Kanske i stället: "Jag vet hur du har det och tänker på dig." Eller kanske bara en handtryckning eller en försiktig kram, en blick utan ord. 

Vännens svar till mig lärde mig något: "De får va så." Det svar jag  förväntat mig uteblev på grund av min fråga, som är en fråga man ofta ställer utan avsikt att få ett ärligt svar. Vännen kunde ju lika gärna ha sagt: "Det har du ingenting med att göra."

Man behöver inte alltid fråga hur andra mår, men om man vet att någon i ens närhet mår dåligt kan man visa empati utan att ställa klumpiga frågor eller påståenden. 

Tro nu inte att jag är expert på detta. Har misslyckats många gånger, men blir glad varje gång jag lyckas.

Nu får ni inte tro att jag menar att det är fel att ställa frågan: "Hur mår du?" Det har vi anledning till att ofta göra, men i en del sammanhang kanske vi borde dröja med att ställa frågan och i stället uttrycka oss så som tillfället ger vid handen. När vi ställer frågan kanske vi också får vara inställda på svar och svaret kan vara både smärtsamt och glädjande.