Får inte ifrågasättas

 

Hur diskuterar man med någon vars åsikter inte kan eller får ifrågasättas av någon?

Joel Halldorf är medarbetare på Expressens kultursida, därför recenseras ”Kvällstidningsteologi” av Torbjörn Elensky, författare och kritiker i Svenska Dagbladet.

Här ett citat:

”Men när det gäller religiösa debattörer anser jag att det finns ytterligare ett problem och det är att de kan ha en tendens att sänka sig ner till debatten, säga sitt, men sedan dra sig tillbaka och bli mäkta sårade om någon skulle börja kritisera deras tro. Halldorf reagerar inte så, han ger svar på tal, men en del andra gör det – och inte bara kristna. Hur debatterar man med någon som dels inte rakt av framför sina argument och vad de grundar sig på, utan transponerar dem till gångbara uttryck? Och hur diskuterar man med någon vars egna premisser inte kan eller får ifrågasättas?” 

Den frågan har blivit aktuell för mig på grund av att jag på facebook vid flera tillfällen har ifrågasatt det som skrivits, vilket fått till följd av att skribenten tagit bort artikeln i stället för att rakt av framföra sina argument.

Det ser ut som personen i fråga drar sig tillbaka i stället för att ge svar på tal. En person som utger sig för att vara profet, måste räkna med att bli ifrågasatt. Dessutom anser jag att den personen är skyldig att besvara sådan kritik. Det vill säga om den är hövligt framförd.

Mitt ifrågasättande gällde ett påstående av Anders Gerdmar i den högerkristna tidningen Världen i dag där han skrivit:

”Vi saknar gudsfruktan i kristenheten och förändringen i bibelsyn och synen på samkönade relationer är tecken på det”

I artikeln fanns också kommentarer om att den som lever i samkönade relationer lever i uppror mot Gud.

Detta gav mig anledning att kommentera hur jag själv som ung pastor fick i uppdrag att meddela en ung kvinna, som träffat en icke troende man, att hon fick välja mellan församlingen eller att göra slut med mannen. Detta hände under tidigt 1970-tal. Då den unga kvinnan hade behövt församlingens gemenskap som allra bäst blev hon utesluten.

Om förändringen i bibelsynen innebär att vi utesluter i stället för att innesluta människor i vår gemenskap så saknar vi kärlek och barmhärtighet.. Att då påstå att vi saknar gudsfruktan i kristenheten är ju horribelt tycker jag.

Debatten om samkönade relationer får inte tystas ner. Vi måste våga att kämpa för alla människors lika värde och att alla människor är välkomna in i en kristen gemenskap, men detta måste givetvis innebära att vår bibelsyn förändras och det är som jag ser det ett gott tecken. Vår bibelsyn har förändrats och vi har en starkare gudsbild i vår tid och det har vi orsak att vara tacksamma för. På samma sätt tror jag att vår insikt och kunskap om vad bibeln lär oss hela tiden förändras och ger en bild av ny klarhet och förtröstan på Gud. Detta har ingenting att göra med vår gudsfruktan och vår insikt om att Gud är helig. Men Guds helighet omfattas också av Guds nåd, och Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor.