Sakarja 14:4 Hans fötter ska den dagen stå på Olivberget som ligger mitt emot Jerusalem, i öster.
Om
vi jämför denna text som handlar om Guds rikes fulländning
i
världen och hans eviga rike, som inte är ett jordiskt rike
utan ett
himmelskt på den nya jorden, med texten i 1.Tess. 4:16-18:
”När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord"
så kan vi få uppfattningen att Jesus skall återkomma vid flera tillfällen, men det stämmer inte med vad som står skrivet i Hebreerbrevet 9:28:
”Kristus blev offrad en gång för att bära mångas synder, och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.”
Observera att det står att han skall träda fram en andra gång.
Om texten i Sakarja fjorton skriver författaren Edvin Wiren i sin bok När han öppnade boken, sidan 225:
”Profetian syftar icke blott på en närmare eller fjärmare framtid för Israel, utan på Guds rikes fulländning i världen…..genombryter här det nationella omhöljet på ett sätt, som låter det naturliga Israel uppgå i ett andligt Israel, en Guds kyrka och församling i världen, som sträcker sig till alla jordens folk, släkter och tungomål.”
”Jag tror på ett återupprättat Israel”
skriver du Anders Hagman till mig och det gör jag också, men min tro är den att den slutliga återupprättelsen precis som det står skrivet i Uppenbarelsebokens tjugoförsta kapitel, sker först på den nya himlen och den nya jorden, när den första himlen och den första jorden är borta. I det nya Jerusalem, den heliga staden, som Johannes fick se
”hade stadsmuren tolv grundstenar och på dem stod tolv namn Lammets tolv apostlar”
Men om vi läser om Israels slutliga räddning i Romarbrevets elfte kapitel så läser vi att återupprättelsen redan är fullbordad. Det handlar nämligen om det nya förbund, som Jesus redan har instiftat och det sker slutligt när hedningarna i fullt antal har nått målet.
”Från Sion skall befriaren komma och ta bort all synd från Jakob. Och detta mitt förbund med dem betyder att jag lyfter av dem deras synder.”
Motala den 9 februari 2025 Rolf Ericson
fredag 10 oktober 2014
Sakarja - Hoppets profet
Jag har skrivit nedanstående text på Ökenkällan år 2009. Eftersom innehållet är lika aktuellt i dag fem år senare, så tycker jag om att få låta texten gå i repris
Sakarja - Hoppets profet del 1.
Jag
skriver detta med anledning av att man på ett
missvisande sätt har tolkat denna text på en
blogg jag besökt och jag blir så ledsen över att
man vrider och vänder på Guds ord så att det
passar ens egna syften vad de nu kan innebära.
Min tolkning av nedanstående får naturligtvis
även prövas. Det finns utrymme för kommentarer
om ni så vill och en fortsättning på detta
följer senare.
Profeten Sakarja har blivit kallad hoppets
profet, därför att hans profetior handlar om
Messias och hans rikes seger över alla världens
makter. Sakarja skall inte läsas som en domsbok.
Nej det är en tröstebok, som handlar om konungen
som kommer. ”Fröjda dig
storligen du dotter Sion, höj jubelrop, du
dotter Jerusalem. Se din konung kommer till
dig, rättfärdig och segerrik är han. Han
kommer fattig, ridande på en åsna, på en
åsninnas fåle.” Sak.9:9
Det finns ingen tvekan vem det handlar om. Det
handlar om vår Messias, om Jesus vår Frälsare.
Dig vi lovsjunger ärar, Jesus de fattigas
konung….
Uppfyllelsen av denna profetia har redan skett.
Han ”är konung”. Det
står inte att han”skall bli
konung.”. Det
står att ”han är konung.” ”han som är alla
konungars konung och alla herrars herre, som
ensam är odödlig, som bor i ett ljus som ingen
kan nalkas, han som ingen människa har sett
eller kan se. Hans är äran den eviga makten.”
1.Tim. 6:15-16
Det stod redan dessförinnan i Sakarja om det
rike över vilket han skulle bli konung. Det var
verkligen inget litet fjuttigt rike där inte
alla fick plats. Inga skulle heller behöva
kastas ut ur det riket. Där skulle finnas plats
för alla folk. ”hans herradöme
skall nå från hav till hav, och från floden
intill jordens ändar.”Sak.9:10
I denna hoppfulla profetia talas också om ett
förbund, om en återupprättelse där fångar skulle
släppas fria. Dessutom talas här om ett
förbundsblod. Det nya förbundets blod. Det som
vi påminner varandra om när vi som kristna firar
Herrens heliga nattvard.
”För ditt
förbundsblods skull vill jag också släppa dina
fångar fria ur gropen där inget vatten finns.”
Sak 9:11.
Vem handlar det om? Kära vänner som läser detta:
”Det handlar faktiskt om oss. Om dig och mig. Vi
var tidigare fångar eftersom det gamla förbundet
bara gällde judar. Alla hedningar var utanför. ”Men nu tack vare
Kristus Jesus, har ni som en gång var långt
borta kommit nära, genom Kristi blod.” Ef.
2:13
Den konung som vi här och nu får ta emot i våra
hjärtan. Redan nu får vi ingå ett förbund med
honom. Det är betydelsefullt att vi gör det och
att vi blir medvetandegjorda om att han ”är” konung.
Han vill ta emot vår hyllning precis som han
gjorde med barnen som ropade Hosianna när han
kom ridande på en åsna in mot Jerusalem.
Sakarja Hoppets profet del 2.
Låt mig
påminna mina läsare om att jag absolut inte gör
anspråk på att kunna skriva en uttömmande
artikel om profeten Sakarjas bok. Det är bara
några reflexioner jag gjort med anledning av de
iakttagelser jag gör av den del av denna
profetia som kan gälla för vår tid, som vi också
brukar kalla den Messianska tiden. Jag har
hämtat en del av mina tankar ur Edvin Wirén, När
han öppnade boken, men det mesta ur Bibeln där
jag tar med olika citat.
Se din konung kommer. Detta är det stora temat
i Sakarja bok. Profetian har gått i uppfyllelse,
Guds rike har kommit. Konungen har redan satt
sig på högra sidan om den tron där Gud härskar
”tills han har
lagt alla fiender under sina fötter.”
1.Kor.15:25.
Det pågår ett krig, som vi inte kan se. Det är
inget jordiskt krig med nationella gränser. Alla
de som tillhör Herren är inblandade i detta
krig.
”Det är inte mot
varelser av kött och blod vi har att kämpa,
utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna
över denna mörkrets värld, mot ondskans
andekrafter i himlarymderna. Ta därför på er
Guds rustning..” Ef.6:12
1. Det finns redan ett gudomligt herravälde
genom Jesus Kristus och vi uppmanas i Skriften
att söka detta rike först av allt. 2. Men
profetian syftar också på det rike där Gud skall
återta sitt herravälde, som rubbats av ondskans
makt. Guds rike är det tillstånd som då
upprättas.
Därför beder vi i bönen Fader vår: ”Tillkomme ditt
rike, ske din vilja, såsom i himmelen så ock
på jorden.”
”Hela skapelsen
ropar ännu som i födslovåndor….vi ropar i vår
väntan på att Gud skall göra oss till söner
och befria vår kropp.” I hoppet är vi
räddade.” skriver Paulus i Rom. 8:22-24
Profeterna använder ett språk som visserligen
handlar om det nationella Israel, men det är
helt klart att profetian syftar på ett andligt
Israel, en Guds kyrka och församling som
sträcker sig till alla jordens folk..
Sak. 14:9 ”Herren
skall vara konung över hela jorden, ja på den
tiden skall Herren vara en och hans namn ett.”
Det finns ingen anledning till att spekulera om
särskilda tidpunkter för detta. Förkunnelsen om
Guds rike är däremot mycket viktig. Det står om
Jesus att han efter sin uppståndelse under
fyrtio dagar visade sig för sina lärjungar och
talade med dem om Guds rike.
”De som hade
samlats frågade honom: ”Herre, är tiden inne
då du skall återupprätta Israel som
kungarike?” Han svarade: ”Det är inte er sak
att veta vilka tider och stunder Fadern i sin
makt har fastställt.””
De väntade på ett återupprättat Israel som
kungarike, och hade svårt att förstå vad
profetian handlade om: nämligen ett rike med
helt andra gränser.
När fariseerna frågade Jesus i Luk. 17:20
”när Guds rike
skulle komma svarade han: ”Guds rike kommer
inte på ett sådant sätt att man kan se det med
sina ögon. Ingen kan säga: ”Här är det”,
eller: ”Där är det”. Nej Guds rike är inom
er.”
Om det nu är så som vi har sagt att Jesus
Kristus, Messias är konung och att hans
herradöme omfattar allt, hur kan det då komma
sig att det ser ut som det gör på vår jord?.
Det finns ingen anledning för mig att konstruera
ett eget svar på denna fråga. I Bibeln finns så
många löften om det som skall ske när Gud
återtar sitt herravälde. Det är inga
skräckfyllda löften för dem som tagit sin
tillflykt hos honom. Det är löften som
innehåller tröst, hopp och tillförsikt.
Ett nyckelord återfinner vi i Första
Korinthierbrevets femtonde kapitel:
”Sedan kommer
slutet, när han överlämnar riket åt Gud,
fadern. Då har han förintat varje välde och
varje makt och kraft, ty han måste härska
tills han har lagt alla fiender under sina
fötter. Den siste fienden som förintas är
döden, ty allt har han lagt under sina
fötter.”
Det står i Hebreerbrevets tolfte
kapitel att Jesus sitter nu till höger om Guds
tron, och vi uppmanas där att ha blicken fäst på
honom. Det är så lätt att vi blir upptagna med
det som sker runtomkring honom, men det är
bättre att se och förtrösta på honom. Det
herravälde som upprättas just nu är det som sker
inom oss, när han får bli herre i våra liv.
Gud startar inga krig på jorden. Han
sanktionerar inte till våld ockupation hat och
förtryck. När Petrus skulle försvara Jesus och
högg av örat på översteprästens tjänare så säger
Jesus:
”Stick tillbaka
ditt svärd, den som griper till svärd skall
dödas med svärd..”
Om vi tror att vi kan använda de profetiska
skrifterna som verktyg för felaktiga läror om
detta så är vi ute på farlig mark. Någon skrev
på en blogg. Gud är inte pacifist. Ett sådant
påstående ger felaktiga signaler. Var de
signalerna kommer ifrån är inte svårt att
förstå.
Vi har alla rättighet att ifrågasätta de felsteg
som begås inte bara av staten Israel utan också
av andra nationer. Låt oss inte blanda in
profetiska uttalanden som försvar för våld och
förtryck. Det är att missbruka Guds namn
Vi kan inte tolka orden i Sakarja 12 som handlar
om hur Jerusalem skall bli gjord till en
lyftessten för folken på ett bokstavligt sätt
för att försvara sådant som sker i staten Israel
i vår tid. Nej som jag har skrivit tidigare
handlar profetian om det andliga Israel både här
och på andra ställen i Skriften.
Har jag stöd för detta påstående i Skriften? När
det i Gamla testamentet talades om Guds folk, så
handlade det om dem som han hade slutit ett
förbund med. Vi brukar kalla det för det gamla
förbundets folk. Men i den Messianska tiden i
vilken vi nu lever talar vi om det nya
förbundets folk. Vilka är det? Det är det
andliga Israel, alla dem som tillhör Herren
Jesus. Dem han har återlöst med sitt eget blod
när han gav sitt liv för att rädda oss. Det
gamla förbundets folk och det nya förbundets
folk är nu ett och samma folk.
Se Gal 3:26-29
”Alla är ni
nämligen genom tron Guds söner i Kristus
Jesus. Är ni döpta in i Kristus har ni också
iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude
eller grek, slav eller fri, man eller kvinna.
Alla är ni ett i Kristus Jesus. Men om ni
tillhör Kristus, är ni också avkomlingar till
Abraham och arvtagare enligt löftet.”