En Gud för både kristna och muslimer

Kristna och muslimer tror inte på samma Gud. Så skriver redaktör Elisabeth Sandlund i tidningen Dagen.

Hon menar att det finns en gräns som inte får överskridas, när dialogen och samverkan mellan kristna och muslimer övergår i synkretism och religionerna sammanblandar sig med varandra. Finns det en risk att detta sker i vår tid, eller är det en onödig rädsla som hon ger uttryck för? Om det nu är sant att kristna och muslimer inte tror på samma Gud, så tror jag ändå tro att den ende Gud som finns, antingen han utger sig för att vara de kristnas eller muslimernas Gud, i vilket fall som helst tror på både kristna och muslimer, eftersom han älskar varje människa oavsett vilken religionstillhörighet man bekänner sig till.

Låt mig i så fall först få ställa två frågor: 1.”Är det samma Gud i Bibeln och Koranen?” 2.”Ber kristna och muslimer till samma Gud?” Jag anser att detta är två ifrån varandra skilda frågor. I Bibeln och i Koranen beskrives Gud på olika sätt med ett mänskligt språk. Dessa två källor utgör grunden för två stora världsreligioner som båda anser sig ha rätt uppfattning om vem Gud är. Även om det kan finnas en del gemensamma uppfattningar, så finns det lika mycket som skiljer dem åt. Med andra ord tror jag man kan påstå: ”Det är inte samma Gud i Bibeln och i Koranen, men vissa likheter finns.”

Om vi i stället för att ägna oss åt skillnaderna mellan Bibelns och Koranens Gud, kunde tänka oss att Gud finns utanför dessa heliga skrifter. För många religionsutövare är detta en hädisk tanke, eftersom man betraktar sina heliga skrifter som auktoriteter. ”Så säger Bibeln” eller ”Så säger Koranen” Det är detta som åstadkommer så mycket strid och konflikter mellan de religiösa.

Låt mig få gå ett steg längre: ”Den Gud som jag tror på är verkligen inte så religiös, så att han är beroende av några auktoritära skrifter, eftersom han själv är auktoriteten. Vi har en bristfällig kunskap om Gud, men vi kan få lära känna honom ännu mer. Jag har under mitt liv lärt mig att känna Gud genom Jesus Kristus, som blivit min personlige Frälsare och den helige Ande, som blivit min Hjälpare och ledare. Detta är en förmån, som jag önskade att alla mina medmänniskor fick uppleva. Jag har upplevt Guds väg till mig, men vet ingenting om Guds väg till en annan människa. Den kan se annorlunda ut.

Jag tror att Gud har sin särskilda väg med varje människa, men vi kan bara vittna om den väg vi funnit vara den rätta för oss, utan att döma över den andre.

"En nyutexaminerad gymnasielärare får en alldeles ny klass att undervisa. Den består av sexton ungdomar som nyss kommit till Sverige, de flesta av dem ensamma. Modersmålen varierar från engelska och polska till arabiska och dari. Efter en vecka tar läraren sina elever på utflykt i Malmö. De ska lära sig busstabeller och låna böcker på biblioteket. När de kommit förbi en kyrka undrar någon av killarna om det är tillåtet för dem att gå in fast de är muslimer. Efter ett jakande svar går de in och ser sig omkring. Killarna upptäcker förbönslapparna och undrar om de får skriva böner. Det gör de. Vi har bett för Irak, säger de till läraren lite senare.. Den unga läraren börjar fundera. Vad är egentligen normalt för en människa? Att vara religiös och söka uttryck för sin andlighet” Eller att förneka sin religiositet och betrakta sig själv som starkare och friare om man inte har behov av ett heligt rum?Uppvuxen i Sverige får man lätt intrycket att det normala är att inte vara religiös. Men av världens nästan sju miljarder människor är det långt fler som har religiösa inslag i sitt vardagliga liv än som inte har det. Sett i ett globalt perspektiv är det vårt samhälle som är avvikande.” (Gud är större, Antje Jackelén s.9-10)"

Bibelns och Koranens Gud skiljer sig åt, men jag hoppas att du vill hålla med mig om att en muslim och en kristen, som ber utan att reflektera över sin religiösa tillhörighet, kan få bönesvar genom sitt ärliga uppsåt. Ja, detta gäller även den som inte alls anser sig vara religiös.

Jesus, Kristus är densamme i går, i dag, och i evighet. Hebr.13:8 Vi som tror på Jesus Kristus, ber till Gud genom honom. Bibeln säger också klart och tydligt att den som inte känner Jesus, känner inte Gud. Ja, det är sant, men vi vet inte hur det förhåller sig, när en människa som inte känner Jesus, vänder sig till Gud och i sin nöd ber till honom, utifrån sin egen situation. "Gud är större än vårt hjärta och förstår allt."1.Joh.3:20