Trevliga. omtänksamma och artiga barn på Granitvägen.

 Altandörren stod öppen häromdagen när jag fick en av mina vanliga astmaattacker. Röster hördes utifrån: "Hur mår du Rolf?" Jag gick närmare för att se vem det var som ropade. Där stod Malte och Gustav, mina goda vänner. Jag förklarade så gott jag kunde att det inte var någon fara med mig. "Vi håller koll på dej förstår du!", svarade de trevliga pojkarna och jag kände mig rörd av deras omtänksamhet. Hur ska jag kunna flytta ifrån alla dessa trevliga grannar? Det blir nog inte så lätt misstänker jag. 

Gud välsigne Malte, Gustav och alla trevliga omtänksamma grannar jag har runt omkring mig!

Livet blev det som kom till oss.

”Apropå abortfrågan. Optimeringshetsen och vår önskan att välja rätt gör oss inte lyckligare. Livet är mera det som kommer till oss än det vi väljer. ”

Så skriver Bengt Malmgren på Twitter

Jag skulle vilja vända på formuleringen. Vad är det som säger att livet blir bättre när vi låter det komma till oss, än när vi själva väljer det vi anser vara bäst? Inte bara abortfrågan utan livet i allmänhet. Friheten, ja en kvinnas frihet att själv få bestämma över det som sker i hennes kropp, och allas vår frihet att själva få bestämma över våra liv får naturligtvis konsekvenser. Antingen vi blev lyckliga eller inte så blev ändå livet det som kom till oss. Det som aldrig kom har vi ingen kännedom om.

Varför är vi så bekymrade för det liv som aldrig blev fött? En del värnar mer om det ofödda barnet än det som är fött. När 800 miljoner människor dör av svält på vår jord så borde vi i stället prioritera att göra jorden bättre för den som blir född. Allt blir inte som det blir utan vidare. Det finns något som heter orsak och verkan. Blir livet så som vi väljer att det ska bli? Nej riktigt så är det väl inte. Ibland blir livet också så som vi inte har tänkt oss. Oförutsedda saker kommer i vår väg när livet kommer till oss. Vår strävan att ständigt bli bättre gör oss visserligen inte lyckligare, men friheten att själva få välja det som är rätt anser jag att vi ska vara rädda om. (Stycket här är delvis omredigerat)

Joel Halldorf skriver i Expressen om kvinnors val vid en graviditet. Det finns minst tre liv inblandade i en oplanerad graviditet. Det första är det liv som kvinnan nu lever, med de planer för framtiden hon har. Det andra är det nya liv som mamma som nu öppnar upp sig som en oväntad möjlighet. Det tredje livet är det barn hon bär. 

Hon måste välja. Men det betyder inte att det är valen som gör henne lycklig.

I vår konsumistiska kultur skriver Halldorf, fostras vi till att välja det som ger oss störst behovstillfredsställelse.

Till minne av Pastor Sven-Olof Fagerhov

 

Till minnet av Pastor Sven-Olof Fagerhov.

Vår vän Sven Olof har lämnat jordelivet. Han har betytt mycket för många, så också för oss i vår familj. Det är med tacksamhet jag ser tillbaka på den tid vi fått vara tillsammans. Det var år 1981 när vi flyttade ifrån Jämjö till Borensberg, som vi mötte Edith och Sven-Olof. Vi blev då medlemmar i Pingstförsamlingen där och upplevde en välsignelserik period. Våra barn var unga och växte upp i den lilla församlingen där många nya kontakter stiftades. Församlingen i Borensberg och Klockrike var som en stor familj där vi kände samhörighet och kärlek.

Vid sidan om min kantorstjänst var jag även under en tid anställd som medarbetare till Sven-Olof. Det var under denna tid som den nya Pingstkyrkan byggdes under ledning av honom. Han har verkligen varit en driftig ledare och med stor iver har han arbetat och utvecklat många nya initiativ. Bland annat ett missionsprojekt i Zanzibar. Han har alltid känt ansvar för sin uppgift att vara kvar i Borensberg och arbeta med trohet och förtröstan i både med och motgång.

Vi saknar en älskad broder, men unnar honom vilan och ser fram emot återseendets dag.

Vårt varmaste deltagande med David och Lillemor och deras barn, samt alla de troende vänner som bor i Borensberg och Klockrike. Vila i frid du gode och trogne tjänare Sven-Olof!

Rolf Ericson Motala