Twingly statistik

söndag 1 februari 2026

Chapter 8: Anna Lovisa Ericson Edgren – The Invisible Stitches

 

Släktleden i rakt nedstigande led: (Ericsons släktled) Fortsättning följer!

  • Per Persson  (1718–1782) – Den sista bergsmannen i Gulltorpet.
  • Nils Persson (1748-1842) – Skogvaktare i Näset
  • Eric Nilsson (1792-1850)- Skogvaktare i Stjärnorp
  • Nils Peter ”Pelle” Ericson (1822-1888)- Skogvaktare i Grytgöl
  • Anna Lovisa Ericson Edgren (1861-1945) Från Grytgöl till Chicago
  • Myrtle Edgren Howes vars släkt vi här följer
  • Charles Edward Howes (1924-1973) Chicago; Dan Howes (1926-2008) Colorado; Phillip Howes (1935- 2012) Canton Ohio

 

 Kapitel 8: Anna Lovisa Ericson Edgren – Stygnen som aldrig syntes




Eric Edgren och Anna Lovisa Ericson Edgren. Dessa porträtt är tagna år 1881, samma år som paret förenades i äktenskap och påbörjade sin långa resa från Östergötland till Chicago. Bilderna markerar startpunkten för den släktgren som kom att slå rot i Amerika.

Eric Edgren and Anna Lovisa Ericson Edgren. These portraits were taken in 1881, the same year the couple was wed and began their long journey from Östergötland to Chicago. These images mark the beginning of the family branch that would take root in America.

 

Barndomens hårda skola Anna föddes den 21 mars 1861 i Grytgöl. Som ett av elva barn i ett hem där fadern Nils Peters lön i natura aldrig riktigt räckte till, blev hunger och arbete tidiga följeslagare. Redan som åttaåring skickades hon bort för att tjäna som barnflicka. Där, i ”herrgårdshuset”, lärde hon sig att sy med tråd nummer 100 – stygn så små och fina att de inte fick synas på tygets baksida. Denna extrema noggrannhet och flit skulle komma att definiera hela hennes liv.

Resan mot den Nya Världen Den 1 november 1881 vigdes Anna med Erik Edgren i Hällestads kyrka i en dubbelvigsel tillsammans med brodern Karl Henning och hans Frida. Tillsammans med systern Augusta Amanda och hennes make John blev de en liten skara om sex personer som lämnade Grytgöl för Amerika. Den dramatiska ankomsten till Chicago i december samma år, där de nyanlända sjöng väckelsesånger på gatan för att hitta sina väntande mostrar, markerade början på ett nytt liv.

Ett liv i Chicago Anna och Erik slog rot i Chicago och fyllde snart hemmet med åtta barn: Edith, Rea, Fred, Walter, Ruth, Harold, Roy och Myrtle. Trots att barnen växte upp som amerikaner såg Anna till att de svenska rötterna vårdades. I lägenheten på Massasoit Avenue serverades svenskt kaffe med kardemummabullar, och Anna förblev den fasta punkten för både barn och barnbarn.


Familjen Edgren samlad utanför hemmet på Massasoit Avenue i Chicago omkring 1908. Här ser vi Eric och Anna Lovisa med sina åtta barn: Edith, Rea, Fred, Walter, Ruth, Harold, Roy och Myrtle. Vid denna tidpunkt var familjen väl etablerad i Amerika, och de unga barnen på bilden skulle snart föra arvet vidare i egna familjer.

The Edgren family gathered outside their home on Massasoit Avenue in Chicago, circa 1908. Pictured are Eric and Anna Lovisa with their eight children: Edith, Rea, Fred, Walter, Ruth, Harold, Roy, and Myrtle. By this time, the family was well-established in America, and the young children in this photo would soon carry the legacy forward into families of their own.


Bröderna Edgren i uniform under första världskriget, 1917. Från vänster: Fred, Walter, Harold och Roy. Efter att Eric Edgren gått bort 1908, var Anna Lovisa änka och bar ensam oron för sina fyra söner när de tjänstgjorde samtidigt i de amerikanska styrkorna.

The Edgren brothers in uniform during World War I, 1917. From left: Fred, Walter, Harold, and Roy. Following Eric Edgren’s passing in 1908, Anna Lovisa was a widow and bore the weight of worry alone as four of her sons served simultaneously in the American forces.



Tre systrar Ericson förenade i USA under 1930-talet. Från vänster ser vi Augusta Andersson, Alfrida Andersson och Anna Edgren. Bilden är ett fint vittnesbörd om den livslånga sammanhållningen mellan systrarna som en gång lämnade barndomshemmet i Östergötland för en framtid på andra sidan Atlanten.

Three Ericson sisters reunited in the U.S. during the 1930s. From left: Augusta Andersson, Alfrida Andersson, and Anna Edgren. This photograph is a beautiful testament to the lifelong bond between the sisters who once left their childhood home in Östergötland for a future across the Atlantic.



Ett ögonblick från vardagslivet i New Jersey i början av 1940-talet. Harold Edgren tillsammans med sin son Burdett och familjens hund. Harold, som en gång var en av de fyra bröderna i uniform under första världskriget, ses här som en stolt far i sitt eget hem.

A glimpse of everyday life in New Jersey in the early 1940s. Harold Edgren with his son Burdett and the family dog. Harold, who once served as one of the four brothers in uniform during World War I, is pictured here as a proud father in his own home.

 

Notförteckning Kapitel 8

  • [33] Hällestad (E) C:7, s. 201 (Anna Lovisas födelse).
  • [34] Hällestad (E) EI:3, bild 74 (Dubbelvigseln Edgren/Ericson).
  • [35] United States Census 1910 & 1920 (Chicago, Cook, Illinois).
  • [36] Korrespondens med Suzi Howes Moran (2025) och Meghan Howes (2025).

 Chapter 8: Anna Lovisa Ericson Edgren – The Invisible Stitches

A Harsh Education Anna was born on March 21, 1861, in Grytgöl. As one of eleven children in a home where resources were scarce, work became an early reality. By the age of eight, she was sent to serve as a nanny in a manor house. It was there she learned the extreme precision that would define her life; she sewed with thread number 100, making stitches so small they were invisible on the back of the fabric.

At the age of fourteen, Anna faced another challenge: she was forced to slaughter and prepare a chicken for a formal dinner despite never having done it before. She saved the meal at the last second, and the praise she received – "You will be a skilled cook one day" – became a prophecy for her future role as the heart of a large household in Chicago.

The Journey and Arrival On November 1, 1881, Anna married Erik Edgren in a double wedding in Hällestad. Shortly thereafter, they departed for America along with her brother Karl Henning and sister Augusta Amanda. Their arrival in Chicago in December was dramatic; the new immigrants were forced to sing revival songs on the street to attract attention and find their aunts who were waiting for them in the city.

Life on Massasoit Avenue In the apartment on Massasoit Avenue, Anna and Erik created a home for their eight children: Edith, Rea, Fred, Walter, Ruth, Harold, Roy, and Myrtle. Despite the children growing up as Americans, Anna ensured their Swedish roots were nurtured with Swedish coffee and cardamom buns.

A Legacy Through Myrtle Anna’s daughter Myrtle carried the artistic spirit and joy of life forward. Her granddaughter Meghan (Phil's daughter) shares a touching memory of her grandmother. She describes Myrtle as a fantastic pianist who played entirely by ear. Meghan recalls sitting next to her on the piano bench as a child, hearing Myrtle’s rings hit the keys as her hands flew across the keyboard.

Another side of Myrtle’s warm outlook is captured in her comment while watching heavy evening traffic: "Aren’t men wonderful!" – a reflection on the men who had worked hard all day and were now returning home to their families. This blend of gratitude and work ethic became the foundation for the next generation.


Chapter 8: Anna Lovisa Ericson Edgren – The Invisible Stitches

A Harsh Education Anna was born on March 21, 1861, in Grytgöl. As one of eleven children in a home where resources were scarce, work became an early reality. By the age of eight, she was sent to serve as a nanny in a manor house. It was there she learned the extreme precision that would define her life; she sewed with thread number 100, making stitches so small they were invisible on the back of the fabric.

At the age of fourteen, Anna faced another challenge: she was forced to slaughter and prepare a chicken for a formal dinner despite never having done it before. She saved the meal at the last second, and the praise she received – "You will be a skilled cook one day" – became a prophecy for her future role as the heart of a large household in Chicago.

The Journey and Arrival On November 1, 1881, Anna married Erik Edgren in a double wedding in Hällestad. Shortly thereafter, they departed for America along with her brother Karl Henning and sister Augusta Amanda. Their arrival in Chicago in December was dramatic; the new immigrants were forced to sing revival songs on the street to attract attention and find their aunts who were waiting for them in the city.

Life on Massasoit Avenue In the apartment on Massasoit Avenue, Anna and Erik created a home for their eight children: Edith, Rea, Fred, Walter, Ruth, Harold, Roy, and Myrtle. Despite the children growing up as Americans, Anna ensured their Swedish roots were nurtured with Swedish coffee and cardamom buns.

A Legacy Through Myrtle Anna’s daughter Myrtle carried the artistic spirit and joy of life forward. Her granddaughter Meghan (Phil's daughter) shares a touching memory of her grandmother. She describes Myrtle as a fantastic pianist who played entirely by ear. Meghan recalls sitting next to her on the piano bench as a child, hearing Myrtle’s rings hit the keys as her hands flew across the keyboard.

Another side of Myrtle’s warm outlook is captured in her comment while watching heavy evening traffic: "Aren’t men wonderful!" – a reflection on the men who had worked hard all day and were now returning home to their families. This blend of gratitude and work ethic became the foundation for the next generation.




Chapter 7 Augusta Amanda

 Rubrik: Smakprov: Augusta Amanda Anderson – Pastorsfrun med de starka axlarna

Svenska: I det här kapitlet möter vi Augusta Amanda. Hennes liv var fyllt av både tro och utmaningar, och hon kom att spela en central roll för släktens historia, inte minst genom sitt liv som pastorsfru. En berättelse om styrka och hängivenhet.

English: In this chapter, we meet Augusta Amanda. Her life was filled with both faith and challenges, and she played a central role in our family history, particularly through her life as a pastor's wife. A story of strength and devotion.


Familjen Anderson samlad. Övre raden från vänster: Reuben (1892–1977), Ester (1884–1963) och Judith (1885–1978). Nedre raden från vänster: Augusta Amanda (1857–1944), Ruth (1896–1985) och John (1856–1935). / The Anderson family. Top row from left: Reuben, Ester, and Judith. Bottom row from left: Augusta Amanda, Ruth, and John.

Kapitel 7: Augusta Amanda Ericson Anderson – Pastorsfrun med de starka axlarna

En barndom av slit Augusta Amanda föddes den 16 augusti 1857 i Grytgöl. Hennes barndom präglades av de hårda villkoren i det svenska skogvaktarhemmet. Dottern Ruth mindes hur modern ofta berättade om sin uppväxt med tårar i ögonen. Redan som tioåring fick Amanda bära tunga vattenhinkar på ett träok över axlarna. Hon berättade också om hur hennes mor bakade bröd som hängdes upp på stänger i kökstaket – bröd som barnen aldrig fick ta utan tillåtelse; modern delade ut varje skiva med strikt disciplin. Dessa minnen av nöd och försakelse bar hon med sig hela livet.

Kallelsen och den nya världen Innan emigrationen arbetade Amanda som piga hos skogvaktare Gustaf Petersson i Melhult. Den 26 november 1879 gifte hon sig med skräddaren Johan August Andersson från Hällestad. Men Johan August bar på en inre kallelse. År 1881 emigrerade de till Amerika, och väl där utbildade han sig till metodistpastor. Amanda blev nu pastorsfru, en roll som krävde både styrka och tålamod i takt med att familjen flyttade mellan olika församlingar i Minnesota och Wisconsin: Litchfield, Atwater, Duluth och slutligen St. Paul.

Kampen mot alkoholen Johan August var inte bara en herde för sina församlingar; han var också en hängiven kämpe i den inflytelserika organisationen "Anti-Saloon League". Hans motstånd mot alkohol var så starkt att han till och med reste tillbaka till Sverige under en period för att predika nykterhetens budskap. Att Amandas bror Charles samtidigt kämpade mot alkoholismen i Chicagos slum ger en dramatisk inblick i de olika öden som mötte syskonen i det nya landet.

 

Grenen Merk: Styrka och sammanhållning Amandas äldsta dotter, Esther Alfrieda Merk (1884–1963), föddes i Minnesota och kom att personifiera familjens strävan i det nya landet. Esther hade en collegeutbildning – något mycket ovanligt för kvinnor vid denna tid – men vigde sitt liv åt att hålla samman hushållet på Thomas Street och senare på Blair Street i St. Paul.

Under de ekonomiskt svåra åren kring depressionen var hennes hem en trygg punkt där hon även gav plats åt sin åldrande mor, Amanda, som bodde hos familjen fram till sin död. Esther och maken Charles fostrade en stor familj bestående av dottern Francis samt sönerna Dudley och John.

Charles Dudley Merk (1924–2003) – Järnvägsmannen som slöt cirkeln

 

Det var Esthers son, Charles Dudley Merk, som kom att personifiera den återknutna kontakten med fäderneslandet. Genom korrespondens som inleddes redan på 1970-talet fick vi lära känna en man med en lång och stabil yrkesbana. Dudley arbetade i hela 38 år inom försäljningsavdelningen på järnvägsbolaget Burlington Northern Railroad. Efter att ha bott på flera platser längs den amerikanska västkusten slog han och hustrun JoAnn sig ner i White Bear Lake, Minnesota.


Maj 1996 From left:  JoAnn and Dudley; Dudley and Rolf

Återförening efter hundra år. Dudley och JoAnn Merk besöker Sverige i maj 1996 (vänster). Dudley tillsammans med Rolf (höger). / Reunited after a century. Dudley and JoAnn Merk visiting Sweden in May 1996 (left). Dudley with Rolf (right).

Grenen McGee: Länken över Atlanten Dottern Ruth E. McGee (1896–1983) blev den viktigaste länken för att återförena de svenska och amerikanska grenarna genom sin brevväxling med författaren på 1970-talet. Bland hennes barn fanns Phillip Lloyd Reuben McGee (1932–2008), som tjänstgjorde i den amerikanska flottan under Koreakriget. Idag vårdas familjens arv vidare av barnbarnsbarnet Kathy Jones och hennes make Patrick, som bevarar både minnen och dokument efter Amanda och Johan August.

 

Ruth McGees Glimtar ur familjeliv. Ett montage av barn och barnbarn som för arvet efter Amanda och John vidare i USA. Genom dessa generationer lever minnet av de svenska rötterna kvar. / Glimpses from Ruth McGee’s family life. A photo montage of her children and grandchildren, carrying forward the legacy of Amanda and John in the USA. Through these generations, the memory of their Swedish 




Minnen av Ruth McGee – Ett brev från Kathy Jones

Här följer ett utdrag ur ett brev från Ruth McGees barnbarn, Kathy Jones, skrivet i februari 2011:

”Min far, Phillip McGee, gick bort i Minneapolis den 9 juli 2008 till följd av KOL. Han var en begåvad person som skrev poesi och musik, och han älskade litteratur. Yrkesmässigt arbetade han inom säkerhetsbranschen.

När det gäller min farmor, Ruth Elsie (Anderson) McGee, gifte hon sig med min farfar Phillip Henry McGee mot hans familjs vilja. Berättelsen jag alltid har hört är att de möttes och blev djupt förälskade. Min farfar, som var katolik, frågade sin präst om han fick gifta sig med min farmor. Prästen svarade att han skulle hamna i helvetet om han gjorde det. Min farfar berättade för mig att han flyttade till Chicago under en tid, konstaterade att han ändå levde i ett helvete där, och återvände sedan för att gifta sig med Ruth. Efter det tog hans familj avstånd från honom och gjorde honom arvlös. Den enda gången jag någonsin träffade någon från hans släkt var vid begravningar.

Under deras äktenskap avstod min farmor från att vara aktiv i kyrkan, av respekt för min farfar. Men efter hans bortgång blev hon mycket engagerad; hon undervisade, spelade piano och besökte äldre som inte kunde lämna sina hem. Hon hade en djup tro på Jesus Kristus, vilket påverkade mig personligen mycket. Ruth var aldrig rädd för att uttrycka sina åsikter om religion, politik eller samhällsfrågor. Hon var också en av få kvinnor på den tiden som tog en kandidatexamen vid University of Minnesota, och hon arbetade senare som matematiklärare.

År 1985 diagnostiserades hon med njurcancer som hade spridit sig i kroppen. Den 20 augusti besökte jag henne. Plötsligt började hon se sig omkring i rummet med intensiv blick, som om hon tittade och lyssnade på något. Jag frågade vad hon gjorde. Hon svarade: ’Det står en ängel där borta, och en vid dörren.’ Hon lyssnade ett ögonblick till och sa sedan: ’Åh, de har kommit för att ta mig hem.’ Jag visste ärligt talat inte vad jag skulle tro just då; jag tänkte att hon kanske fått för mycket mediciner.

Nästa dag återvände jag, och hon bad om att få komma ur sängen och sitta upp. Min faster Phyllis (McGee) Heath var där med mig. Vi hjälpte henne till en stol. Jag knäböjde framför henne och min faster stod bakom henne. Plötsligt tittade hon upp, och jag visste att hon inte längre var kvar. Hon hade lämnat oss. Jag antar att änglarna faktiskt kom för att hämta henne. Det var en mäktig upplevelse.”


Tre generationer senare. Från vänster: Sara, Connor, Kathy och Patrick Jones. Kathy är dotter till Phillip McGee och barnbarn till Ruth. / Three generations later. From left: Sara, Connor, Kathy, and Patrick Jones. Kathy is the daughter of Phillip McGee and granddaughter of Ruth.




Betty och Jerry firar tillsammans med oss Rosmaries 50-årsdag. Från vänster: Rosmarie, Karl Magnus, Anna, Ellen, Susanne, Jerry & Betty. Arkösund, June 6, 2018. Betty and Jerry celebrating Rosmarie’s 50th birthday with the family. From left: Rosmarie, Karl Magnus, Anna, Ellen, Susanne, Jerry & Betty.



Jerry Heath – dotterson till Ruth McGee och barnbarnsbarn till Amanda – tillsammans med sin hustru Betty under sitt besök i Sverige. Family visit 2018. Jerry Heath, grandson of Ruth McGee and great-grandson of Amanda, with his wife Betty during their visit to Sweden.

Jerry besöker Källeberget, platsen där hans mormors far, Nils Peter Ericson, föddes 1822. The roots in Källeberget. Jerry visiting Källeberget, the birthplace of his great-grandfather, Nils Peter Ericson.


Notförteckning Kapitel 7

  • [28] Hällestad (E) C:7, s. 165 (Augusta Amandas födelse).
  • [29] Hällestad (E) EI:3, bild 74 (Vigsel Andersson/Ericson).
  • [30] United States Census 1920 & 1940 (St. Paul, Ramsey, Minnesota).
  • [31] Minnesota, U.S., Death Index, 1908-2017 (Esther A. Merk, 1963).
  • [32] Korrespondens med Ruth E. McGee (1970-tal), Charles Dudley Merk (1979) och Kathy Jones (2025).

 

Chapter 7 English Summary: The Families Merk and McGee

Augusta Amanda and Johan August Andersson built a life of faith and service in Minnesota. Their legacy was carried forward by their daughters, Esther and Ruth. Esther Merk, a college-educated woman, maintained a strong household in St. Paul, even caring for her mother Amanda in her final years. Her son, Charles Dudley Merk, worked for the Burlington Northern Railroad for 38 years and famously visited Sweden in 1996, reconnecting the family branches. Ruth McGee initiated the family research correspondence in the 1970s, while her son Phillip Lloyd served in the U.S. Navy during the Korean War. Today, the family history is preserved by Kathy and Patrick Jones.

Memories of Ruth McGee – A Letter from Kathy Jones

The following is an excerpt from a letter written by Ruth McGee’s granddaughter, Kathy Jones, in February 2011:

"My father, Phillip McGee, passed away in Minneapolis, Minnesota, on July 9th, 2008, due to complications from COPD. He was a talented person who wrote poetry and music and loved literature. Professionally, he worked in security.

Regarding my grandmother, Ruth Elsie (Anderson) McGee: she married my grandfather, Phillip Henry McGee, against his family's wishes. The story I always heard was that they fell deeply in love. My grandfather, who was Catholic, asked his priest if he could marry my grandmother. The priest told him he would go to hell if he did so. My grandfather later told me that he moved to Chicago for a time, realized he was living in 'hell' anyway, and eventually came back and married Ruth. His family disowned and disinherited him after that. The only time I ever met any of his family was at funerals.

During their marriage, out of respect for my grandfather, my grandmother was not active in the church. However, after his passing, she became very active—teaching, playing the piano, and visiting elderly people who were homebound. She had a deep faith in Jesus Christ, which greatly influenced me personally. Ruth was never afraid to voice her opinions on religion, politics, or the social issues of the day. She was also one of only a few women to obtain a bachelor's degree from the University of Minnesota at that time, and she went on to teach mathematics.

In 1985, she was diagnosed with kidney cancer. On August 20th, I went to visit her. Suddenly, she started looking around the room intently, as if she were watching and listening to something. I asked her what she was doing. She said, 'There is an angel over there, and one over by the door.' She listened for another moment and said, 'Oh, they have come to take me home.'

The next day, I returned and she asked to get out of bed. My aunt Phyllis (McGee) Heath and I helped her into a chair. I was kneeling in front of her. Suddenly she looked up, and I knew she was no longer there. She had left. I guess the angels really did come to get her. It was an awesome experience."


A preview of our upcoming familybook

 Hej!

Vad roligt att du vill ta del av ett utdrag ur vår kommande släktbok!

Som jag lovat skickar jag här ett smakprov på cirka 33 sidor som omfattar kapitel 7, 8 och 9. Jag har valt ut just dessa kapitel för att de ger en fin inblick i både de starka kvinnoödena i vår släkt och vår spännande koppling till Amerika:

Dokumentet är en Word-fil direkt från mitt pågående arbete, så se det som en exklusiv förhandsvisning. Jag har inkluderat både text, bilder och översättningar för att så många som möjligt ska kunna njuta av läsningen.

Läs gärna och hör gärna av dig med tankar eller om du ser något som behöver kompletteras innan vi går till tryck.

Hälsningar, Rolf

Hi!

I’m so glad you’re interested in a preview of our upcoming family book!

As promised, I’m attaching an excerpt of about 33 pages, covering Chapters 7, 8, and 9. I chose these specific chapters because they offer a wonderful glimpse into the strong women of our lineage and our fascinating American connection:

  • Chapter 7: About Augusta Amanda – a woman of great strength.

  • Chapter 8: About Anna Lovisa and the "invisible stitches."

  • Chapter 9: About the Howes family and the American Dream.

The document is a Word file directly from my current draft, so please view it as an exclusive sneak peek. I’ve included text, photos, and translations so that as many relatives as possible can enjoy the story.

Feel free to read through it and let me know your thoughts, or if you notice anything that needs adjusting before we head to the printer.

Warm regards, Rolf