Religion och humanism

Religion och politik har varit mitt tema i några artiklar. Att det finns en rädsla hos många för religionens inflytande över politiken, behöver inte alltid innebära att man är religionsfientlig. De som varit mest religionsfientliga kallar sig tyvärr missvisande för humanister. Christer Sturmark och hans förbund står för den sekulära humanismen. De accepterar inte övernaturliga företeelser och skeenden i världsbilden, men är ingalunda ensamma om att framhålla den enskilda människans värde och värdighet.

Religionen får sin särskilda betydelse just genom humanismen. Detta innebär att begreppet humanism felaktigt och ensidigt förknippats med det som är sekulärt.

Låt mig upprepa det jag tidigare har skrivit att samhället är och alltid har varit sekulärt. Att påstå något annat är enligt min åsikt vilseledande.

Humanismen däremot är inte enbart sekulär. Om Humanisterna (Humanistiska föreningen) tar sig friheten att påstå det så är det lögn.

De kan inte anse sig ensamma om att reagera inför de övergrepp som skett i religionens namn. De är inte heller ensamma om att reagera inför de fundamentalistiska övertoner som hörs från högerextremistiska rörelser. Dessa som tyvärr finns bland en minoritet av kristna och även inom andra religioner.

Vi lever i ett land där vi har religionsfrihet. Om man tror att frihet från religion är humanitärt, så har man tagit grundligt fel.

Vi lever i ett samhälle där hatet mot oliktänkande breder ut sig allt mer. Anledningen till detta är för det mesta okunskap. Samtidigt kan vi se att hatbrotten ökar både mot judar, muslimer och kristna. Om humanisterna kan kalla sig för humanister och samtidigt arbeta för ett samhälle fritt från religion, så undrar jag vart humanismen har tagit vägen.

I ett samhälle som blir alltmer mångkulturellt behövs kunskap, inte minst religionskunskap, som bör få en ännu större plats i grundskolan. Om Christer Sturmark ”tror att kristen tro är fullt jämförbar med tron på tomtar och troll,” ”Om det speglar hans ärliga uppfattning behövs knappast något ytterligare argument för behovet av en fördjupad religionsundervisning.” (citat: Dag Tuvelius, Kyrkans Tidnings ledare 4 mars)