Twingly statistik

fredag 5 november 2010

I himlen är jag väntad

Allhelgonatiden är den tid vi kristna påminner varandra om dem som dött i tron på Herren Jesus. Vi minns den tid då de levde här på jorden. Tillsammans med dem skall vi en gång "uppnå det som är fullkomligt." Se Hebr.11:40.
Altar ringen i kyrkan är en halv cirkel för oss som ännu lever. Den andra halvan består av ”en sky av vittnen” Se Hebr. 12:1
Det är dessa vittnen vi talar om i Allhelgonatid. De som lärde känna himlen på jorden.

Majken Ekman-Atterlöf har skrivit texten till sången I himlen är jag väntad. En av stroferna lyder:
”Jag blir ju här på jorden bekant med himmelen.”
Himlen är ingen avlägsen plats. Himmelriket är nära.
Den verklighet som utgör det himmelska livet har vi redan nu. Den helige Ande som vill bo i oss vill visa oss hur vi redan nu ska kunna bli bekanta med himlen.
Paulus skrev till de kristna i Kolossai i det tredje kapitlets första vers: ”Om ni alltså har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finns däruppe där Kristus sitter på Guds högra sida” Detta hör till det kristna livets möjligheter.

Therese Martin föddes den 2 januari 1873 i Frankrike Femton år gammal inträdde Therese i karmelitklostret i Lisieux, där hon tog sig namnet 'av Jesusbarnet Från den stunden lyste friden om henne och hon började formulera sin 'lilla väg' - en strävan efter fullkomlighet utifrån Bibelns ord att människan måste bli som ett barn för att komma in i himmelriket. I brev, skrifter och samtal bl.a. med sina systrar förklarade hon sin tankegång: att vi är så små och ofullkomliga att vi bara genom Guds nåd kan nå helgelse - men att det är precis vad Gud vill. 'Jag är som ett barn, som försöker ta mig uppför en stor trappa. Idogt kämpar jag för att kravla mig uppför det nedersta trappsteget, utan att lyckas. Men Gud, som står överst på trappan, ser till min vilja och fylld av ömhet kommer han ned, tar mig i famnen och bär upp mig'. Hon kallade detta 'den gudomliga hissen till himlen'.
Strax före sin död endast 25 år gammal år 1897 sade hon: ”Jag kan inte riktigt inse vad det är som jag kommer att få efter döden som jag inte har redan i detta livet. Jag skall få se Gud, det är sant! Men vad det beträffar att få vara hos honom, så är jag det redan här på jorden, och det helt och fullt.”

SE KYRKANS TIDNING

Falbygdsrundan

Så här skriver Nisse Andreasson: (Rekommenderas varmt!)
Vänner!

Mitt program FalbygdsRundan sänds i Radio Falköping

SÖNDAG kl 18 – 19

TISDAG kl 13 - 14

För webbradioförsedda lyssnare finns: http://www.fnf.nu
I närområdet 90,8 MHz

Nisse Andreasson
kulturredaktör

Gäst från Jerusalem i Falbygdsrundan
Falbygdsrundan vid Radio Falköping sänder på söndag två inslag inspelade i Jönköping. Ingrid Ydén Sandgren läser och berättar från Gunnar E. Sandgrens kortroman ”Jödde”. Handlingen utspelar sig på medeltiden men budskapet äger sin aktualitet. I den senare delen av programmet intervjuas Naim Ateek, en välsedd gäst från Jerusalem på Södra Vätterbygdens folkhögskola. Han var inbjuden föreläsare om just staden Jerusalem. Naim Ateek delade med sig av en vision av Jerusalem hämtad från Psaltarens 87:e psalm. Poeten som skrev denna text såg framför sig en öppen stad utan fiendskap till dåtidens grannfolk utan i samverkan med dem som en gång varit fiender. För den kristne förebådar textens budskap den moderna synen på alla människors lika värde. Naim Ateek betonar i intervjun med Falbygdsrundans utsände Nisse Andreasson försoningens uppdrag som är de kristnas gemensamma uppdrag. Han berättade också om det arbete som utförs ideellt inom det befrielseteologiska centret Sabeel i östra Jerusalem och om de frivilliga fredsobservatörer som avlöser varandra på Västbanken och i Jerusalem.

måndag 1 november 2010

Jag tror på Guds omsorg och på bönesvar

I början av mars år 1998 hände något som vi aldrig glömmer. Kyrkoherde Inger Sköld som jag arbetade tillsammans med hade tjänstgjort vid en kvällsgudstjänst och när hon vid niotiden på kvällen kom hem och skulle gå ifrån garaget till bostadshuset, så halkade hon och föll så att hon bröt lårbenet. I tio graders kyla blev hon liggande från klockan nio på kvällen till klockan fyra på morgonen. Just den morgonen bestämde sig tidningsbudet att ändra sin runda och detta blev Ingers räddning. Tidningsbudet kunde inte förklara anledningen till att han ändrade sin runda, men Inger konstaterade att det var ett direkt bönesvar. Gud såg henne och hörde henne där hon under dessa timmar höll sig vaken genom att bedja och sjunga psalmer. Hade inte tidningsbudet ändrat sin runda kanske Inger hade frusit ihjäl, men hennes tjänstgöringstid var inte slut. Hon är fortfarande verksam i sin tjänst som kyrkoherde emeritus. Detta är bara ett exempel på bönesvar. Jag kunde berätta flera.

lördag 30 oktober 2010

Jag tror inte på omöjliga underverk

”Lita på Gud ty han gör det omöjliga”, sjöngs i en gammal sång. I samma sång sjöngs att vägen kan spärras av väldiga skyhöga berg. De allra flesta av oss har nog upptäckt att livet inte är en spikrak sträcka. För det mesta brukar det ordna sig, så att de problem som för tillfället kan se svåra ut efterhand får sin särskilda lösning. ”Mina problem är möjligheter för Gud”, lyder ett ordspråk, och ett av mina favoritbibelord är: ”För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa”.

Gud ändrar inte på naturlagarna, men han använder dem till vårt bästa när vi litar på honom och lägger våra liv under hans ledning. Jag tror inte att han gör det omöjliga, men han gör det som är möjligt. Våra möjligheter är Guds hjärtefrågor.

Det finns en del som använder sig av ett slarvigt språkbruk när man talar om detta. Man kan missbruka vittnesbördet genom att fantisera om sådant som Gud inte gör. Detta skadar i längden trovärdigheten för det han gör. Tro inte att jag förnekar att Gud kan göra under. Det gör jag inte, men om vi kallar omöjliga under för underverk, så ljuger vi. Gud gör aldrig det omöjliga. Det är oss människor han använder och vi är ställda under naturlagarna. Vi kan inte alltid förklara det som sker, men vi kan lita på att det sker för vårt bästa.

Det är viktigt att i detta sammanhang påminna om skillnaden mellan orden omöjlig och oförklarlig, även om det som kan se oförklarligt ut ibland går att förklara.

Jag har varit med om en del händelser där Gud på ett oförklarligt sätt gripit in. Om jag hade behövt en förklaring hade jag säkert kunnat få det. När man lär sig köra bil är det många färdigheter som måste sätta sig i ryggmärgen. Jag tror att det är på samma sätt när man litar på Gud. Man får då gå på förberedda vägar och kan i efterhand säga: ”Det var Gud som var med mig.” Jag är tacksam. Han använde det möjliga och gjorde det möjligt för mig. En del säger: ”Du hade verkligen tur.” Jag säger: ”Det var ett underverk.” Berätta om ett underverk som Gud gjort i ditt liv.

I TIDNINGEN DAGEN KAN MAN LÄSA OM ETT 65 ÅRIGT MIRAKEL

fredag 29 oktober 2010

Vad ska vi göra för att utföra Guds verk?

Frågan som Jesus fick i Kafarnaum är viktig även i vår tid. Vad skall vi göra? Ofta vänder vi felaktigt på frågeställningen och säger: ”Vad skall Gud göra?” Vi väntar på Guds gärningar eftersom vi förlorat tron på människans förmåga. Vi ber honom om tecken och under för att vi skall kunna tro. Det hjälper inte. Det är inte så det ska gå till.

Jesus sade vid detta tillfälle: ”Ni har sett mig och tror ändå inte.” De hade sett Jesus utföra Guds gärningar, men de hade inte kommit till tro.
Vi kan vänta förgäves på Guds väldiga gärningar om vi inte fattar vad det handlar om. Det handlar inte om att vara åskådare till Guds gärningar. Kristen tro är något helt annat.

”Den som tror på mig han skall själv utföra gärningar som jag.”
Därför handlar det om vad Gud skall göra genom dig och mig. Det handlar inte så mycket om vilken uppfattning vi har om Gud, utan desto mer vilken uppgift Gud har gett oss.

Jesus svarade på frågan som de ställde: ”Detta är Guds verk att ni tror på honom som han har sänt.”

Hur ser det ut i våra liv? Är det Gud som verkar. Skriften säger att det är Gud som verkar i oss i både vilja och gärning, så att vi förverkligar hans syfte. Om detta får ske i ännu större omfattning så kommer vår värld att förvandlas.

Guds resurser är till för att vi ska använda dem. Vi ska inte tänka Gud, vi ska leva Gud. Det innebär att vi blir mänskliga. Gud placerar ingen gloria över våra huvuden. Han använder trasiga människor och lägger sin kraft i bräckliga lerkärl. ”Vad ska vi göra?” Svar: ”Vi ska tro på den som Gud har sänt.” På samma sätt som Gud sände Jesus till världen, sänder han oss till att bli bärare av Guds gärningar.

onsdag 27 oktober 2010

Större ting ska du få se

”Större ting ska du få se”, sade Jesus till Natanael. Vi undrar vad det var han hade sett och vad han skulle få se. Vid Natanaels första kontakt med Jesus, visade Jesus att han redan visste allt om Natanael. Jag undrar hur det skulle kännas att möta en människa för första gången och få en tydlig bekräftelse på att människan jag möter vet allt om mig. Om sådan övernaturlig förmåga skulle finnas bland människor, så skulle de flesta brott klaras av och sanning och rättvisa skulle skipas i världen.
Vi har inte sådana egenskaper, och om vi hade det så skulle vi säkert frestas till högmod och missbruka dem till vår egen fördel.
Jesus hade inga dåliga avsikter när han överbevisar Natanael, men för Natanael var det en bekräftelse att Jesus var Guds son.
De stora ting som Natanael och de övriga som följde skulle få se var detsamma som Jakob fick se när han drömde om himlastegen. ”Ni skall få se himlen öppen.” sade Jesus. Även i judisk tradition handlar det här om förbindelselänken mellan himmel och jord, eller mellan Gud och människa. Enligt Johannesevangeliet så är Människosonen denna förbindelselänk.
Himlastegen är därför en gammaltestamentlig symbol för det som skulle ske. En annan sådan symbol är Jonatecknet.”Inget annat tecken skall ges åt er än Jona tecken” sade Jesus. Detta tecken symboliserar Jesu död och uppståndelse.
”Större ting ska du få se.”
Vad har du för förväntningar? Är det pengar status eller prylar, allt detta som inte varar länge, eller finns det andra värden som är eviga och bestående?
Den som förväntar sig något ifrån Gud behöver inte bli besviken. Jesus lovar dem som följer honom att få göra nya erfarenheter på vägen framåt. Större ting behöver inte betyda, bekvämare och tillrättalagda ting. Historien bekräftar att de flesta av Jesu samtida efterföljare fick lida martyrdöden. Deras liv däremot lyste av hängivenhet och tro. De hade sett stora ting och därför gav deras vittnesbörd återljud till en hel värld. De dog levande och jag tror att det är ett mycket bättre sätt att leva, än att vara död när man lever.
”Jag har sett tillräckligt”, säger en del och tillägger: ”Jag vill inte se mer.” Det betyder att man tror sig veta allt vad man behöver veta, när man egentligen bara har nått en liten bit på väg emot ett klarare ljus.
För Kristi efterföljare gäller fortfarande orden: ”Följ med och se!” Vill du följa med mig?