Där vinet går in går vettet ut, skriver Elisabeth Sandlund, tidningen Dagen på ledarplats.
Det handlar om förre finansministern i alliansregeringen Anders Borg, som har blivit de stora tidningsrubrikernas man när han under en privat tillställning druckit för mycket alkohol och burit sig illa åt. Rykten och skvaller har blandats med sådant som förefaller vara fakta. Anders Borg har bett om ursäkt för sitt beteende, vilket verkligen borde vara självklart för en man i hans ställning, och det hedrar honom naturligtvis.
Det kanske är riktigt, som Sandlund skriver att vuxna människor måste ta ansvar för sitt handlande och bära konsekvenserna av dem. Detta som ofta sker under påverkan av alkoholkonsumtion kan få oanade konsekvenser.
Jag frågar mig likväl om det är nödvändigt med all denna uppmärksamhet, och allt detta ältande i en människas felsteg. Historien kommer säkert att upprepa sig när någon annan person blir ertappad vid något annat tillfälle. Var finns då det förlåtande sinnelaget, medlidandet, barmhärtigheten. Är det bara vackra ord, eller är det livets gåta, att älska, glömma och förlåta
Pöbeln hade ertappat en kvinna som begått äktenskapsbrott. Lagen krävde att sådana kvinnor skulle stenas. Det fanns ingen känsla av barmhärtighet hos de människor som ertappat kvinnan. Det fanns bara skadeglädje. Denna skadeglädje var inte riktad mot den ertappade kvinnan i första hand utan hon var bara en bricka i spelet. Den var riktad emot den som alltid visade sig vara syndares vän.
Människorna visste att Jesus skulle visa på vilken sida han stod och de ville i första hand få något att anklaga honom för.
"Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne",
sa han till de uppretade människorna." Detta var ett oväntat svar. Han förnekade inte att de hade rätt, eftersom de kände till vad lagen föreskrev, men han gav dem en ny infallsvinkel då han vidgade kravet till att gälla även dem. Han talade till deras samveten.
Fanns det någon där som var fri från synd. Dessa människor som försökte följa lagen visste ju lagens uppgift. De ägde kunskapen om hur lagen skulle tillämpas på andra, men de vände den inte till sig själva. De var stolta över lagen, men de vanärade Gud genom att överträda den. De var väktare åt lagen, men samtidigt lagens överträdare.
Detta visste Jesus och därför lyckades han att få dem att förstå sin egen skuld. Det måste sägas dem till godo att de lät detta ske. Den ena efter den andra avlägsnade sig och till sist stod bara Jesus och kvinnan kvar.
"Jesus såg upp och sa till henne: Kvinna vart tog de vägen, var det ingen som dömde dig? Hon svarade: Nej herre. Jesus sade: "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer."
Det är bara en som kan befria oss ifrån lagens dom. Det är bara Jesus som kan säga: "inte heller jag dömer dig." Han har tagit domen och straffet för all världens synd. "Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus" "Han min synd på sig tog, då för mig han dog. Ja han naglades fast för mig."
Lagen kan inte befria oss från synden. Den dömer lika hårt som den alltid har gjort. Pöbeln som fanns på Jesu tid finns också i vår tid. Skadeglädjen visar sig ofta då människor ertappas med att bryta mot lagen. Då människor skämmer ut sig och förnedras.
Det är grymt att se hur människor även i vår tid blir offer för onda tungor. Då finns det inte något rum för förmildrande omständigheter. Var finns det förlåtande sinnelaget? Var finns medlidandet med de människor som har försyndat sig. Du kanske säger: "Det angår inte mig vad en annan människa gör?" Detta är inte sant. Vi lever i en tid där vi ofta blir delaktiga i vad andra människor gör. Hur skall vi då handla?
Petrus frågade Jesus: "Hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger? Jesus svarade: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttiosju gånger." Därefter berättar han om den kunglige tjänaren som fick sin skuld efterskänkt efter det att han bönfallit kungen. Samme tjänare hade också en tjänare som på liknande sätt var skyldig. Även denne tjänare bönföll sin herre, men han ville inte efterskänka honom sin skuld utan satte honom i fängelse. När kungen fick höra detta kallade han till sig sin tjänare och sade: "Din usling, jag efterskänkte hela din skuld när du bad om det. Borde du inte ha varit lika barmhärtig mot din kamrat, som jag emot dig." I sin vrede lät han bödelsdrängarna ta hand om honom tills hela skulden var betald. Så skall min himmelske fader göra med var och en av er som inte av uppriktigt hjärta förlåter sin broder, sa Jesus.
.
tisdag 8 augusti 2017
måndag 7 augusti 2017
Räkna aldrig med att bli förstådd
Den franske författaren och filosofen Voltaire levde under första delen av 1700-talet. Han var kritisk mot dåtidens religion. Han menade att kyrkan har för stor insyn och påverkan på människan och att religionen styr människan. Voltaire kämpade emot dåtidens religiösa intolerans, mot politiskt förtryck och mot okunnighet och fördomar på alla områden.
Vi lever i en annan tid och jag tror säkert att vi skulle ha hållit med Voltaire med tanke på hur det såg ut vid denna tid. Men tyvärr så finns det även i dag religiös intolerans, politiskt förtryck, okunnighet och fördomar både ibland troende och icke troende människor.
Just därför behövs sanningens ord. Det är nödvändigt för oss att höja våra röster och våga ge uttryck för de ord och tankar som vi anser vara de rätta
Men jag räknar absolut inte med att bli förstådd. Det anser jag till och med vara orimligt. Det sägs att Voltaire har sagt: "Jag delar inte dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem." Vad han egentligen sagt är: "Det står klart att en individ som förföljer en man, sin broder, därför att han har en annan åsikt är ett odjur." Båda dessa uttalanden handlar om den önskvärda yttrandefrihet som vi skall vara mycket tacksamma för att vi har i vårt land.
Det är mycket möjligt att du inte delar de åsikter och tankar jag försöker förmedla. De har sin grund i Guds eget ord och det står skrivet att "Summan av ditt ord är sanning."
Du får gärna ifrågasätta mitt budskap och själv ta reda på hur du ska finna den rätta kunskapen, men jag tar mig friheten att skriva det som jag själv anser vara sant, rätt och angeläget. Det är helt enkelt min uppgift och min kallelse. Att vittna om vad jag själv har upplevt i mötet med Gud.
Hur skall jag kunna göra detta så att du ska förstå? Du kanske tror att du känner mig och vet vem jag är, men detta är bara sant till en viss del. Så här står det i min bibel: "Världen känner oss inte, därför att den aldrig har lärt känna honom." När bibeln använder ordet "världen" så avses det i detta sammanhang vara "mänskligheten." Människor i allmänhet kan inte förstå varför vi är sådana som vi är.
Du kanske tycker att jag är en "kuf", en underlig kurre, en stofil eller ett original, som kan tro så som jag gör. Vem har räknat med att du ska förstå mig? Inte jag i alla fall. Paulus uttrycker det så här: "Vi står på arenan inför hela världen, inför både änglar och människor. Vi är dårar för Kristi skull....hela tiden har vi behandlats som jordens avskum, som mänsklighetens drägg"
Även om vi inte får utstå samma förföljelse, så är villkoren desamma. Vi är dårar för dem som inte har lärt känna Jesus.
Hur ska jag kunna övertyga dig min käre läsare att det livet ändå är värt att leva för? Jag önskar att du ska få hjälp så att du kommer till insikt om sanningen. Det finns nämligen en sanning som kan göra oss fullkomligt fria. Det står så här: "När han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske.
Vi lever i en annan tid och jag tror säkert att vi skulle ha hållit med Voltaire med tanke på hur det såg ut vid denna tid. Men tyvärr så finns det även i dag religiös intolerans, politiskt förtryck, okunnighet och fördomar både ibland troende och icke troende människor.
Just därför behövs sanningens ord. Det är nödvändigt för oss att höja våra röster och våga ge uttryck för de ord och tankar som vi anser vara de rätta
Men jag räknar absolut inte med att bli förstådd. Det anser jag till och med vara orimligt. Det sägs att Voltaire har sagt: "Jag delar inte dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem." Vad han egentligen sagt är: "Det står klart att en individ som förföljer en man, sin broder, därför att han har en annan åsikt är ett odjur." Båda dessa uttalanden handlar om den önskvärda yttrandefrihet som vi skall vara mycket tacksamma för att vi har i vårt land.
Det är mycket möjligt att du inte delar de åsikter och tankar jag försöker förmedla. De har sin grund i Guds eget ord och det står skrivet att "Summan av ditt ord är sanning."
Du får gärna ifrågasätta mitt budskap och själv ta reda på hur du ska finna den rätta kunskapen, men jag tar mig friheten att skriva det som jag själv anser vara sant, rätt och angeläget. Det är helt enkelt min uppgift och min kallelse. Att vittna om vad jag själv har upplevt i mötet med Gud.
Hur skall jag kunna göra detta så att du ska förstå? Du kanske tror att du känner mig och vet vem jag är, men detta är bara sant till en viss del. Så här står det i min bibel: "Världen känner oss inte, därför att den aldrig har lärt känna honom." När bibeln använder ordet "världen" så avses det i detta sammanhang vara "mänskligheten." Människor i allmänhet kan inte förstå varför vi är sådana som vi är.
Du kanske tycker att jag är en "kuf", en underlig kurre, en stofil eller ett original, som kan tro så som jag gör. Vem har räknat med att du ska förstå mig? Inte jag i alla fall. Paulus uttrycker det så här: "Vi står på arenan inför hela världen, inför både änglar och människor. Vi är dårar för Kristi skull....hela tiden har vi behandlats som jordens avskum, som mänsklighetens drägg"
Även om vi inte får utstå samma förföljelse, så är villkoren desamma. Vi är dårar för dem som inte har lärt känna Jesus.
Hur ska jag kunna övertyga dig min käre läsare att det livet ändå är värt att leva för? Jag önskar att du ska få hjälp så att du kommer till insikt om sanningen. Det finns nämligen en sanning som kan göra oss fullkomligt fria. Det står så här: "När han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske.
söndag 6 augusti 2017
Till dig som inte kan tro
Gärningarna som Jesus gjorde vittnade om att han var Guds son. Trots detta fanns det då människor som inte trodde. De goda gärningar som Jesus gjorde kunde inte övertyga dem. De kände inte Jesus därför kunde de inte tro på honom. De såg visserligen allt det han gjorde, men de hade inte lärt känna honom.
Du kanske säger att du inte kan tro på Jesus. Det kan jag förstå, eftersom du inte känner honom. Du lyssnar på andra som säger precis som jag gör att vi tror på Jesus och han betyder så mycket för oss. Jesus är fortfarande en främmande person för dig. Du kan helt enkelt inte tro att han betyder något för dig. Du placerar mig och andra troende i gruppen religiösa och själv har du accepterat din roll som tvivlare, eller rentav förnekare av den kristna tron på Jesus Kristus. Möjligtvis har du även blivit skrämd av de avarter som förekommer ibland oss som tror.
Du behöver inte tro förrän du finner svaret på din andliga längtan. Det enda du behöver är att ta emot Jesus. Du kan inte tro förrän detta sker
"Åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn."
Det finns en gräns emellan dem som tror och den som inte tror. Gränsen går i beslutet att ta emot honom eller att förkasta honom. Det är först av allt när vi tar emot honom som vår Frälsare som vi kan tro att han är Guds son.
Du kanske säger att du klarar dig bra utan Jesus. Ditt liv präglas av hur du lever. Du kan ha allt du behöver. En bra utbildning, ett bra jobb, vänner, nöjen, pengar, materiella ting ja allt vad den här världen kan erbjuda. Du kan känna dig tillfreds med allt detta, men ändå sakna något väsentligt. Du behöver inte gå miste om något i livet för att du tar emot Jesus i ditt liv. Du behöver inte förändra något heller, men den förändring som sker är att Gud skapar något nytt i ditt liv.
Tro mig när jag säger: "Det är nå´t särskilt med Jesus" Jag kan inte leva utan honom och har inte kunnat detta sedan jag för första gången tog emot honom i mitt liv. Det var först då som jag kom till tro och visste att jag tillhörde honom
"Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får"
"Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem och de följer mig."
Du kan aldrig prestera en tro i din egen kraft, men när du beslutar att följa Jesus och ta emot honom i ditt liv, så kommer du att få uppleva trons under i ditt liv. Det största beviset för att Jesus finns kommer då till ditt hjärta. Det kanske kommer som ett spirande frö. Ett frö som behöver näring för att så småningom få rötter i jorden och växt emot ljuset. Men kom ihåg det börjar med att du tar emot honom som gav oss frälsningens gåva.
Du kanske säger att du inte kan tro på Jesus. Det kan jag förstå, eftersom du inte känner honom. Du lyssnar på andra som säger precis som jag gör att vi tror på Jesus och han betyder så mycket för oss. Jesus är fortfarande en främmande person för dig. Du kan helt enkelt inte tro att han betyder något för dig. Du placerar mig och andra troende i gruppen religiösa och själv har du accepterat din roll som tvivlare, eller rentav förnekare av den kristna tron på Jesus Kristus. Möjligtvis har du även blivit skrämd av de avarter som förekommer ibland oss som tror.
Du behöver inte tro förrän du finner svaret på din andliga längtan. Det enda du behöver är att ta emot Jesus. Du kan inte tro förrän detta sker
"Åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn."
Det finns en gräns emellan dem som tror och den som inte tror. Gränsen går i beslutet att ta emot honom eller att förkasta honom. Det är först av allt när vi tar emot honom som vår Frälsare som vi kan tro att han är Guds son.
Du kanske säger att du klarar dig bra utan Jesus. Ditt liv präglas av hur du lever. Du kan ha allt du behöver. En bra utbildning, ett bra jobb, vänner, nöjen, pengar, materiella ting ja allt vad den här världen kan erbjuda. Du kan känna dig tillfreds med allt detta, men ändå sakna något väsentligt. Du behöver inte gå miste om något i livet för att du tar emot Jesus i ditt liv. Du behöver inte förändra något heller, men den förändring som sker är att Gud skapar något nytt i ditt liv.
Tro mig när jag säger: "Det är nå´t särskilt med Jesus" Jag kan inte leva utan honom och har inte kunnat detta sedan jag för första gången tog emot honom i mitt liv. Det var först då som jag kom till tro och visste att jag tillhörde honom
"Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får"
"Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem och de följer mig."
Du kan aldrig prestera en tro i din egen kraft, men när du beslutar att följa Jesus och ta emot honom i ditt liv, så kommer du att få uppleva trons under i ditt liv. Det största beviset för att Jesus finns kommer då till ditt hjärta. Det kanske kommer som ett spirande frö. Ett frö som behöver näring för att så småningom få rötter i jorden och växt emot ljuset. Men kom ihåg det börjar med att du tar emot honom som gav oss frälsningens gåva.
fredag 4 augusti 2017
Den glädje som Gud vill ge till oss
Den glädje som Gud vill ge till oss människor är inte av tillfällig karaktär. Den liknar inte de tillfälliga stunder vi får av glädje här på jorden. Den är en bärkraft även under svåra perioder i vårt liv och är präglad av gränslös kärlek. Det är en evig glädje framsprungen ur källorna i tåredalen.
Glädjen som Gud ger innebär en visshet om barnaskap. Denna visshet är verkligen ett ämne till en stor glädje. Vissheten som Gud ger är ingenting som man själv presterar, hur mycket man än anstränger sig. Det är inte heller ett halmstrå som man griper när man befinner sig i en tillfällig kris. Den ligger inom räckhåll för den som vill ta emot den som en gåva. Även för dig som nu läser detta.
Våra klagorop hörs av Gud. Vi har rättighet att klaga och vi har även orsak att frambära vårt klagorop till Gud när vi befinner oss i tåredalen.
"Skapelsen ropar som i födslovåndor och till och med vi som fått Anden som en första gåva ropar i vår väntan."
"Våra lidanden i denna tid betyder ingenting mot den härlighet som skall uppenbaras."
Vi behöver inte gräva ner oss i sorger och bedrövelser. Nej vi kan stå upp och låta honom klä av oss sorgens dräkt och ikläda oss den eviga glädje som alltid kommer att bestå.
Jag föraktar inte den tillfälliga glädje vi kan få här på jorden. Den kan bestå av mycket av både materiell och emotionell karaktär, men den är ingenting i jämförelse med den eviga glädje som Gud vill ge till oss. Den som beskrives i psaltarpsalmen 30: 9-13.
"Till dig, Herre, ropade jag, och till Herren bad jag: "Vad vinning har du av mitt blod, eller av att jag far ner i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet? Hör, o Herre, och var mig nådig, Herre var min hjälpare." Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång, du klädde av mig sorgens dräkt och utrustade mig med glädje. Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna. Herre min Gud jag vill tacka dig evinnerligen."
Glädjen som Gud ger innebär en visshet om barnaskap. Denna visshet är verkligen ett ämne till en stor glädje. Vissheten som Gud ger är ingenting som man själv presterar, hur mycket man än anstränger sig. Det är inte heller ett halmstrå som man griper när man befinner sig i en tillfällig kris. Den ligger inom räckhåll för den som vill ta emot den som en gåva. Även för dig som nu läser detta.
Våra klagorop hörs av Gud. Vi har rättighet att klaga och vi har även orsak att frambära vårt klagorop till Gud när vi befinner oss i tåredalen.
"Skapelsen ropar som i födslovåndor och till och med vi som fått Anden som en första gåva ropar i vår väntan."
"Våra lidanden i denna tid betyder ingenting mot den härlighet som skall uppenbaras."
Vi behöver inte gräva ner oss i sorger och bedrövelser. Nej vi kan stå upp och låta honom klä av oss sorgens dräkt och ikläda oss den eviga glädje som alltid kommer att bestå.
Jag föraktar inte den tillfälliga glädje vi kan få här på jorden. Den kan bestå av mycket av både materiell och emotionell karaktär, men den är ingenting i jämförelse med den eviga glädje som Gud vill ge till oss. Den som beskrives i psaltarpsalmen 30: 9-13.
"Till dig, Herre, ropade jag, och till Herren bad jag: "Vad vinning har du av mitt blod, eller av att jag far ner i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet? Hör, o Herre, och var mig nådig, Herre var min hjälpare." Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång, du klädde av mig sorgens dräkt och utrustade mig med glädje. Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna. Herre min Gud jag vill tacka dig evinnerligen."
lördag 15 juli 2017
Sommarpsalm i Västra Ny kyrka
År 2005 gjordes en CD-inspelning av Hembygdsföreningen ifrån vår musikgudstjänst i Västra Ny kyrka.. Det var under den tid jag tjänstgjorde som kantor i Västra Ny och Godegård. Så här lät det då när jag fick förmånen att leda den lilla kyrkokören. Vi hade även fått låna musiker utifrån. Musikarren har jag gjort och jag leder kyrkokören ifrån pianot. LYSSNA HÄR I MP3
tisdag 11 juli 2017
Om Gud inte fanns
"Världen vore tonlös om inte Gud fanns". Så skrev den nyligen avlidne och folkkäre skådespelaren Michael Nyqvist. Detta är en sanning för alla troende människor.
Hur skulle världen se ut om Gud inte fanns? Valdemar Svensson har översatt en text av J.G.W. Kirschner i en sång som Göte Strandsjö har tonsatt:
"Om Gud förglömde världen, om blott en enda dag, då hördes icke skrattet från barnens glada lag. Då sjöngo inga fåglar i skogens träd och snår, då blev det inga blommor, om än det blev en vår" eller som Astrid Lindgren i barnvisan: "Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart på sommarn och gör lite somrigt.."
Jag kan förstå dem som har fått en felaktig gudsbild och därför har svårt att tro, men jag kan inte förstå dem som tvivlar på Guds existens. "Dårarna säger i sina hjärtan: "Det finns ingen Gud." " Orden återkommer i två psaltarpsalmer.
En god vän sa till mig: "Jag kan inte tro på Gud, men jag tror på kärleken." Jag tror att hon fått en felaktig uppfattning om vem eller vad Gud egentligen är för oss människor. Att tro på kärleken är ju i själva verket detsamma som att tro på Gud. "Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud förblir i honom" (1.Joh.4:16)
Nu finns det en del som menar att om Gud är kärlek och dessutom allsmäktig, så skulle inte världen se ut som den gör. Då glömmer man bort att "allt skapat har lagts under tomhetens välde" (Rom.8:20) "hela skapelsen ropar ännu som i födslovåndor" (Rom.8:22) Detta innebär att den nuvarande världen är ond: den åldras och går mot sin död. Men liksom den troende människan enligt nya testamentet är född på nytt, skall också världen återfödas genom en ny skapelse, så att en bättre tillvaro uppstår. De stora katastrofer som förutsägs i bibeln betraktas därför inte bara som ett tecken på den gamla världens sönderfall, utan också som förebud till den nyas födelse.
"Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå. Dagen och timmen känner ingen, inte ens Sonen, ingen utom Fadern." (Matt.24:33)
"Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom (Jesus) inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh.3:16)
Hur skulle världen se ut om Gud inte fanns? Valdemar Svensson har översatt en text av J.G.W. Kirschner i en sång som Göte Strandsjö har tonsatt:
"Om Gud förglömde världen, om blott en enda dag, då hördes icke skrattet från barnens glada lag. Då sjöngo inga fåglar i skogens träd och snår, då blev det inga blommor, om än det blev en vår" eller som Astrid Lindgren i barnvisan: "Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart på sommarn och gör lite somrigt.."
Jag kan förstå dem som har fått en felaktig gudsbild och därför har svårt att tro, men jag kan inte förstå dem som tvivlar på Guds existens. "Dårarna säger i sina hjärtan: "Det finns ingen Gud." " Orden återkommer i två psaltarpsalmer.
En god vän sa till mig: "Jag kan inte tro på Gud, men jag tror på kärleken." Jag tror att hon fått en felaktig uppfattning om vem eller vad Gud egentligen är för oss människor. Att tro på kärleken är ju i själva verket detsamma som att tro på Gud. "Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud förblir i honom" (1.Joh.4:16)
Nu finns det en del som menar att om Gud är kärlek och dessutom allsmäktig, så skulle inte världen se ut som den gör. Då glömmer man bort att "allt skapat har lagts under tomhetens välde" (Rom.8:20) "hela skapelsen ropar ännu som i födslovåndor" (Rom.8:22) Detta innebär att den nuvarande världen är ond: den åldras och går mot sin död. Men liksom den troende människan enligt nya testamentet är född på nytt, skall också världen återfödas genom en ny skapelse, så att en bättre tillvaro uppstår. De stora katastrofer som förutsägs i bibeln betraktas därför inte bara som ett tecken på den gamla världens sönderfall, utan också som förebud till den nyas födelse.
"Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå. Dagen och timmen känner ingen, inte ens Sonen, ingen utom Fadern." (Matt.24:33)
"Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom (Jesus) inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh.3:16)
söndag 9 juli 2017
Icke våld och internationell lag - Verktyg för en rättvis fred i konflikten om Palestina
Nonviolence and International Law - Tools for a Just Peace in the Conflict on Palestine
http://www.dagensarena.se/opinion/pierre-schori-israels-50-ariga-ockupation-borjar-likna-krim/
Nedanstående länk är egentligen inte värd att publicera, då den innehåller helt uppenbara falska beskyllningar mot Svenska kyrkan av Israels ambassadör i Sverige:
http://www.kyrkanstidning.se/debatt/svenska-kyrkan-sprider-hatpropaganda-mot-israel
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)