Blodtryckskontroll

 Läkaren vid Vårdcentralen Lyckorna i Motala har föreslagit blodtryckskontroller inför mitt besök på Kardiologen i Linköping på torsdag.

I dag tisdag var värdena helt normala vilket jag är tacksam för. Återkommer efter torsdagens besök i Linköping.

VEM VILLE VÅRT LIV KAPITEL 6

 

SJÄTTEKAPITLET
Kallad till att bli evangelist

Jag längtade efter att få tjäna Gud med mina gåvor och med min sång och musik. Jag kände mig dragen till den evangeliska verksamheten och funderade mycket på om jag hade en kallelse till att bli evangelist. För att bli evangelist eller pastor, måste man man ha en kallelse. Både ifrån Gud och människor. Det gäller att bedja, pröva och söka Guds ledning med sitt liv. Det ansågs vid denna tid att det var skillnad mellan yrke och kall.
Sionförsamlingen i Norrköping hade anordnat en bussresa till Lindesberg, där vi skulle ha möte i Filadelfiakyrkan. Jag var 18 år och fick både sjunga och tala i mötet. Liberiamissonären Manne Paulsson var under denna tid pastor i församlingen. Han tyckte om min medverkan i mötet och kontaktade mig för att få veta om jag ville flytta till Lindesberg och hjälpa dem i församlingsarbetet.
Så här skrev han till mig den 24 maj 1960: LÄS FORTSÄTTNINGEN

Vem ville vårt liv? Kapitel 5

 KAPITEL 5 MED TEXT OCH BILDER

FEMTE KAPITLET
Norrköping min barndoms stad. 

I försommarens tid är det grönska i de gamla alléerna. Större delen av Norrköpings innerstad inramas av lindalléer med träd i fyrdubbla rader.
Södra Promenaden, börjar i väster vid Ebersteinska gymnasiet, som vi alltid kallade för "Teknis," Om man fortsätter österut mot stadskärnan så har det funnits minst åtta skolor, som jag kan komma ihåg. Lennings sjukhem, har funnits i mer än 120 år. På senare tid har det byggts till och renoverats Där finns numera plats för äldre Norrköpingsbor som är i behov av äldreomsorg.
Det gamla vattentornet, som syns längre bort är inte längre i drift? Det togs ur drift 1980 och är nu ombyggt till studentbostäder i 13 plan. Tornet inrymmer 62 lägenheter. Vilken fantastisk utsikt, de måste ha på 13:e våningen, och när de tröttnar på utsikten, kan de ta hissen ner till puben på bottenvåningen.
En bit därifrån ligger idrottsparken. IFK i Norrköping var i alla fall en av Sveriges mest anrika och framgångsrika fotbollsklubbar när storhetstiden inföll just under 1940-talet. Vi som bodde på öster kunde höra när man gjorde mål i idrottsparken på väster. En rungande ljudvåg spred sig över hela stan. Även motorsporten hade ju sina framgångar i Norrköping. Det var Arne Bergström som redan år 1947 drog i gång speedwaysporten i Sverige efter engelskt mönster. Den första lagmatchen kördes i Norrköping. Några förare som jag minns var ”Varg-Olle” Nygren och Helge Brinkeback. Helge hade en bror som hette Göte. Han och hans fru Mary var missionärer i Kilimanjaro i Tanzania, och utsända av Pingstförsamlingen i Norrköping......Fortsättning

Vem ville vårt liv? kapitel 3

 VEM VILLE VÅRT LIV TREDJE KAPITLET MED TEXT OCH BILDER

Min syster Rut flyttade hemifrån redan år 1947, då hon gifte sig med Gunnar Gårdman, som var verkstadsarbetare vid Borggårds Bruk. Rut hade gått på den kommunala mellanskolan, som var en realskola i Norrköping. Därefter hade hon arbetat några år på kontor, innan hon träffade Gunnar. Som nygifta bodde de i det hus där Gunnar var född, Hagen i Prästköp, som de fick hyra. Senare flyttade de till Borggårds bruk, där Gunnar hade sitt arbete. De fick två söner och en dotter, som haft det mesta av sin uppväxttid i Borggård. Med rälsbuss reste vi från Norrköpings östra station, Det var liv och rörelse på landsbygden, med många resenärer, av och påstigningar, en stins som vinkade med sin röda flagga, ringande klockor vid järnvägsövergångarna och dunkande skenskarvar på den smalspåriga järnvägen mot Örebro..........Fortsättning

Utmaning till Ebba B

 UTMANING TILL EBBA B.

Gudstjänst sång och musik och predikan från Motala pingst

 Här är länken till dagens gudstjänst den 7 februari 2021

Vem ville vårt liv?

 Jag vill gärna göra er uppmärksamma på Ulla-Britt och min livsberättelse med titeln "Vem ville vårt liv?"

Den består av tio kapitel

FÖRSTA KAPITLET
Min barndom, pappa och mamma, farfar, morfar och mormor.

"Ja må du leva, ja må du leva....". Sånghyllningen ekade i trappuppgången.
Inifrån lägenheten hördes spädbarnsskrik. Jag fick äran att göra entré den dag min mamma fyllde fyrtio år och jag blev förlöst i hemmet.
Grannkvinnorna hade med sig blommor och presenter för mamma skulle givetvis uppvaktas, fattas bara annat.
- Hur ä de mä de lilla "Tobbor?
- Jo, som ni ser och hör har jag redan blivit uppvaktad, Det blev en pojke.
Pappa Arthur var 41 år, Rut hade nyss fyllt 14, Ingrid 12, Roland 5 och Örjan 3 år.
Från Stockholmsvägen i Norrköping flyttade vi till Storsvängen vid Oxelbergen i den östra stadsdelen, till en lägenhet som hade tre rum och ett kök.
Vi hade allt som behövdes för livets uppehälle och tillhörde arbetarklassen, den del av befolkningen som utförde avlönat kroppsarbete. Det var på den tiden så att kvinnorna för det mesta skulle sköta hem, make och barn och allt vad detta innebar av tvätt, städning, matlagning, ja alla i ett hushåll förekommande sysslor. Männen stod för inkomsten till familjen och skulle i bästa fall ha maten stående färdiglagad på bordet vid hemkomsten. När jag föddes arbetade pappa med att leverera ved och kol till stadens hushåll.
Pappa låg i bästa sängen i vardagsrummet. Mamma låg i en utdragssoffa i köket. I pojkrummet som var ganska litet låg vi tre bröder. Roland som var äldst av oss bröder fick en egen säng och Örjan och jag fick ligga i en våningssäng som pappa hade tillverkat........Se fortsättning