En trevlig hälsning från Piteå med bild därifrån som jag fått av Egon B. med löfte att få publicera: Våren har inte kommit så långt där ännu.
torsdag 29 april 2010
Välkommen till våren i Sverige.
En trevlig hälsning från Piteå med bild därifrån som jag fått av Egon B. med löfte att få publicera: Våren har inte kommit så långt där ännu.
tisdag 27 april 2010
söndag 25 april 2010
45 årsjubileum
Lördagen den 25 april 2010 blev en underbar och minnesrik dag för Ulla-Britt och mig. På fredagkvällen kom Rosmarie, Christer, Isabelle och Kalle till oss. Något annat hade vi inte planerat, men det hade våra kära barn gjort. Rosmarie sa plötsligt: ”Vi är bjudna till Susanne och Johan i morgon.” Jaha, svarade jag, det blir ju kul, men då kanske jag stannar hemma och vilar mig lite. Nej hör du gör inte det, sa Rosmarie. Jag vill att du ska vara med oss. Jag funderade inte så mycket på anledningen till att hon var så angelägen, men eftersom jag är ganska svag för sådana påtryckningar, så beslutade jag mig för att följa med.
Utan att jag hade några som helst aningar anlände vi.Det skulle bli roligt att träffas en liten stund omkring en kopp kaffe. Ulla-Britt anade vad som var i görningen.
Men vad nu då? Dörren öppnas och därinne känns atmosfären laddad av förväntan. Levande ljus, musik från 1960-talet och en svag doft av mat får mig att förstå.Något särskilt händer. Värdinnan Susanne kommer emot oss och ler välkomnande. Vi tar några steg in mot rummet och plötsligt står de där allesammans, våra kära barn och barnbarn och så börjar de att sjunga och utropa fyrfaldigt leve. Glädjetårade ögon och ilningar far genom min kropp och jag känner att jag älskar dem så innerligt. Vår sammanhållning är en ofattbar nåd. Dessa underbara telningar hade ordnat en fest för oss. En riktig medelhavsbuffé med underbara små rätter stod dukade på bord med ljus, vitsippor och andra dekorationer. Vi letar upp våra särskilda platser där det finns små hjärtan med våra namn skrivna. Det sorlar av röster. Vi är alla väldigt pratglada i vår familj. Moster Anna busar med Kalle och Isabelle. Ljudvågorna kan ibland bli väldigt höga, men atmosfären är glädjefylld.
Efter maten går de yngre herrarna in i salongen och ser på hockeymatchen. Vi sitter kvar vid bordet. Barnen går ut på gräsmattan i vårsolen och leker. Innan desserten serveras blir vi uppmanade att vara med om en liten frågesport med anledning av vårt 45 års jubileum. Det blir ett Nostalgikryss med frågor från 1960-talet. Vår familj har stor pedagogisk kompetens, vilket ofta visar sig både i teori och praktik. (Exempel på titlar i familjen: "Scenpoet, Förskollärare, Gymnasielärare, Ingenjör, Rektor.") Så ni förstår frågorna blir avancerade. Makarna det vill säga Ulla-Britt och jag blev grillade, men klarade av uppgifterna med nästan alla rätt. Som om inte allt detta skulle vara nog blev vi också uppvaktade med presenter och ett fantastiskt konstnärligt utformat collage gjort av Anna. Vi känner en stor tacksamhet till Gud för att vi fått leva tillsammans i vår familj under så lyckliga omständligheter. Vi är även tacksamma för våra barn med sina respektive och våra barnbarn. Vår uppgift som föräldrar är numera att omsluta dem med våra förböner och de vet att vi alltid finns och vill hjälpa dem så gott vi kan och orkar och så länge vi lever. Detta är en fantastisk tillgång och den vill vi vara rädda om.
Bilder från festen har jag satt in på Bildgalleriet och på Familjebloggen. Du som glömt dina inloggningsid. Skriv så får du nya!
lördag 17 april 2010
måndag 12 april 2010
Israel och Guds löften
Rubriken är hämtad från Bibeln, den heliga skrift som är oss given av Gud till vägledning för att vi ska kunna förstå den tid i vilken vi lever just nu. Den är skriven också för folk i alla tider. Därför kan man inte använda ord som gällde för den tid som förflutit i vår tid. Vad som är intressant i detta sammanhang är att läsa om de profetior som redan gått i uppfyllelse. Dessa profetior är värdefulla tidsdokument inskrivna i den bibliska historien för oss som lever nu. När vi läser dem så stärks vi i vår tro på Gud.
Om vi förvränger det som står skrivet och etablerar läror som avviker, genom att använda bibelord som gäller en annan tid, så skymmer vi sanningen.
Sanningen är den att Jesu uppståndelse vilken vi nu påminnes om i påsktiden talar om att vi alla en gång kommer att uppstå till evigt liv. Det gamla är förgånget och något nytt har kommit. ”Jesus dog, då dog vi alla” sjunger vi i en av påskens psalmer. Detta innebär att världen i vilken vi nu lever bara är ett skal, så även vår kropp. Jesu seger innebar att den här världen gick under, blev tillintetgjord. Du och jag tillhör inte världen som redan gått under Det är bara skalet som återstår.
Trots detta skall vi alla vara rädda om den värld i vilken vi nu lever och göra den så beboelig som möjligt, medan vi väntar på att den skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen. I detta slaveri lever vi alla här på jorden, men förvandlingen har redan skett och en gång kommer vi att se alltsammans i ett nytt ljus Detta är bibelns sanna lära.
”Mina kära, nu är vi Guds barn, men det är ännu inte uppenbart vad vi kommer att bli.” skriver Johannes i sitt första brev 3:2
Ett annat löftesord hämtar jag ifrån Romarbrevets 9:onde kapitel från sjätte versen till den åttonde:
”Det är inte så att Guds ord har visat sig felaktigt, ty Israel är inte alla som kommer från Israel, och inte heller är alla Abrahams efterkommande hans barn. Det heter ju: Det är Isaks ättlingar, som skall föra ditt namn vidare, det vill säga: inte alla de barn som han blev upphov till är barn som Gud har gett honom. Det är löftets barn som räknas som hans efterkommande.”
Vilka är då löftets barn?
Den bibliska historien talar om för oss att löftets barn tidigare var Israels barn från vilket Jesus härstammade. Gud behövde ett folk för att hans son skulle bli född. Därför vakade han över detta folk och gav dem särskilda löften och privilegier. Nu ställer vi frågan: Har Gud förskjutit sitt folk Israel? Svaret återfinner vi i Romarbrevets elfte kapitel. Läs det. Jag ger ett kort svar: Nej, Gud har aldrig förskjutit någon och framför allt inte det folk som han tidigare utvalt. Men vi lever nu i en ny tid. Det är löftets barn som räknas som hans efterkommande.
Petrus ger oss svaret i sitt tal på pingstdagen återgivet i Apostlagärningarna 2: 39
”Ty löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren vår Gud vill kalla.” Därför vill också jag instämma i Petrus vädjan i detta kapitel. ”Se till att ni blir räddade undan detta onda släkte.”
Det är Guds vilja att alla ska bli räddade. Det är därför han kallar oss med sin kärleksfulla stämma. ”Kom hem, kom hem, du som är sargad kom hem. Jesus nu väntar och bidar och kallar. Kallar den trötte; Kom hem.
Om vi förvränger det som står skrivet och etablerar läror som avviker, genom att använda bibelord som gäller en annan tid, så skymmer vi sanningen.
Sanningen är den att Jesu uppståndelse vilken vi nu påminnes om i påsktiden talar om att vi alla en gång kommer att uppstå till evigt liv. Det gamla är förgånget och något nytt har kommit. ”Jesus dog, då dog vi alla” sjunger vi i en av påskens psalmer. Detta innebär att världen i vilken vi nu lever bara är ett skal, så även vår kropp. Jesu seger innebar att den här världen gick under, blev tillintetgjord. Du och jag tillhör inte världen som redan gått under Det är bara skalet som återstår.
Trots detta skall vi alla vara rädda om den värld i vilken vi nu lever och göra den så beboelig som möjligt, medan vi väntar på att den skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen. I detta slaveri lever vi alla här på jorden, men förvandlingen har redan skett och en gång kommer vi att se alltsammans i ett nytt ljus Detta är bibelns sanna lära.
”Mina kära, nu är vi Guds barn, men det är ännu inte uppenbart vad vi kommer att bli.” skriver Johannes i sitt första brev 3:2
Ett annat löftesord hämtar jag ifrån Romarbrevets 9:onde kapitel från sjätte versen till den åttonde:
”Det är inte så att Guds ord har visat sig felaktigt, ty Israel är inte alla som kommer från Israel, och inte heller är alla Abrahams efterkommande hans barn. Det heter ju: Det är Isaks ättlingar, som skall föra ditt namn vidare, det vill säga: inte alla de barn som han blev upphov till är barn som Gud har gett honom. Det är löftets barn som räknas som hans efterkommande.”
Vilka är då löftets barn?
Den bibliska historien talar om för oss att löftets barn tidigare var Israels barn från vilket Jesus härstammade. Gud behövde ett folk för att hans son skulle bli född. Därför vakade han över detta folk och gav dem särskilda löften och privilegier. Nu ställer vi frågan: Har Gud förskjutit sitt folk Israel? Svaret återfinner vi i Romarbrevets elfte kapitel. Läs det. Jag ger ett kort svar: Nej, Gud har aldrig förskjutit någon och framför allt inte det folk som han tidigare utvalt. Men vi lever nu i en ny tid. Det är löftets barn som räknas som hans efterkommande.
Petrus ger oss svaret i sitt tal på pingstdagen återgivet i Apostlagärningarna 2: 39
”Ty löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren vår Gud vill kalla.” Därför vill också jag instämma i Petrus vädjan i detta kapitel. ”Se till att ni blir räddade undan detta onda släkte.”
Det är Guds vilja att alla ska bli räddade. Det är därför han kallar oss med sin kärleksfulla stämma. ”Kom hem, kom hem, du som är sargad kom hem. Jesus nu väntar och bidar och kallar. Kallar den trötte; Kom hem.
fredag 9 april 2010
Du kan förändra världen
Du kan förändra världen, var mitt tema i sångprogrammet i Baptistkyrkan i Motala där jag i går talade, spelade och sjöng i en ekumenisk gemenskapsträff.
Vi lever i de snabba förändringarnas tid, vilket märks särskilt nu när våren gör sitt intåg i vår del av världen. Där det låg ett stort snötäcke för en liten tid sedan är det nu barmark.
Förändringarna påverkar oss. Frågan jag ställer är hur ska vi kunna påverka förändringarna? Kan vi få dem att gå i den riktning vi vill, eller är det vi som följer dem. Jag skulle önska att jag kunde förändra världen tillsammans med alla dem som vill göra något gott. Då skulle den bli en fredens värld. Att jag tillsammans med Skaparen fick vara med om att byta ut alla skadade celler mot friska, precis som det som kan ske i en människokropp. Våren ger mig bud om detta. Allt som var dött får liv igen. Snödropparna (se tidigare bild) tränger sig trotsigt upp genom snötäcket och vägrar att dö på grund av den omgivande kylan. Så förändras skapelsen av Skaparen i vårens tid. Något liknande kan vi inte åstadkomma. Eller kan vi det?
På samma sätt förändras världen. ”Världen och Gud är inte varandras motpoler. Gud har inte skapat världen en gång för länge sedan och därefter lämnat den åt sitt öd. Överallt där en skapad varelse finns, där är Skaparen närvarande.”(W. Stinnisen)
När vi blir medvetna om detta så förstår vi att det är tillsammans med Gud, som är livets Herre, som vi ska förändra världen. F
Filosoferna säger: ”Låt den som vill förändra världen börja med att förändra sig själv.”
Bibeln säger: ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.” (Rom. 12:2)
Lyssna till min sång ”Lita på Gud och hans omsorg.” genom att klicka på den här länken I en av verserna är texten: ”Du kan förändra världen, fråga vad Herren vill. Låt inte tiden förspillas, kraften den räcker till. Stanna – när du ska stanna – Gå – när du ska gå. Gud vet när tiden är mogen. Vissheten ska du nog få.”
Vi lever i de snabba förändringarnas tid, vilket märks särskilt nu när våren gör sitt intåg i vår del av världen. Där det låg ett stort snötäcke för en liten tid sedan är det nu barmark.
Förändringarna påverkar oss. Frågan jag ställer är hur ska vi kunna påverka förändringarna? Kan vi få dem att gå i den riktning vi vill, eller är det vi som följer dem. Jag skulle önska att jag kunde förändra världen tillsammans med alla dem som vill göra något gott. Då skulle den bli en fredens värld. Att jag tillsammans med Skaparen fick vara med om att byta ut alla skadade celler mot friska, precis som det som kan ske i en människokropp. Våren ger mig bud om detta. Allt som var dött får liv igen. Snödropparna (se tidigare bild) tränger sig trotsigt upp genom snötäcket och vägrar att dö på grund av den omgivande kylan. Så förändras skapelsen av Skaparen i vårens tid. Något liknande kan vi inte åstadkomma. Eller kan vi det?
På samma sätt förändras världen. ”Världen och Gud är inte varandras motpoler. Gud har inte skapat världen en gång för länge sedan och därefter lämnat den åt sitt öd. Överallt där en skapad varelse finns, där är Skaparen närvarande.”(W. Stinnisen)
När vi blir medvetna om detta så förstår vi att det är tillsammans med Gud, som är livets Herre, som vi ska förändra världen. F
Filosoferna säger: ”Låt den som vill förändra världen börja med att förändra sig själv.”
Bibeln säger: ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.” (Rom. 12:2)
Lyssna till min sång ”Lita på Gud och hans omsorg.” genom att klicka på den här länken I en av verserna är texten: ”Du kan förändra världen, fråga vad Herren vill. Låt inte tiden förspillas, kraften den räcker till. Stanna – när du ska stanna – Gå – när du ska gå. Gud vet när tiden är mogen. Vissheten ska du nog få.”
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)