Vi har studerat Filipperbrevet i vår församling på
tisdagskvällarnas bönemöten. Filippi var
den första stad i Europa där Paulus grundade en kristen församling. Det
är väldigt intressant att läsa om hur det började under Paulus andra
missionsresa. Händelserna kan man följa i Apostlagärningarnas sextonde kapitel.
Det började med en promenad till ett böneställe. Där mötte
de en slavflicka som hade en spådomsande i sig och som skaffade sina ägare goda
inkomster genom att spå. Flickan hade följt dem i flera dagar och ropat: ”De
här männen står i den högste Gudens tjänst och förkunnar vägen till frälsning
för er.” Observera att även om flickans budskap var sant, så innebar hennes
uppträdande en konfrontation mellan det goda och det onda. Den som vill tjäna
Gud får på ett eller annat sätt vara med om detta. I sådana situationer räcker
inte vår egen kraft. Det är då vi är beroende av den kraft som Gud vill rusta
oss med. Paulus visste vilken kraft som fanns i namnet Jesus. Han hade lärt sig
att bruka denna kraft. Därför kunde han befalla spådomsanden att fara ut ur
henne: ”Jag befaller dig i Jesu Kristi namn att fara ut ur henne.” När hennes
ägare såg att hoppet om fortsatt förtjänst farit sin väg tog de fast Paulus och
Silas och släpade dem till torget och stadens myndigheter. Stämningen var
verkligen hätsk. ”De här männen stör lugnet i vår stad.” Paulus och Silas blev
fängslade, men trots att de var fastlåsta med sina ben i stocken så kunde ingen
hindra dem att mitt i natten hålla bön och sjunga lovsånger medan de andra
fångarna hörde på. Då hände något som ingen kunnat förutse. ”Plötsligt kom ett
kraftigt jordskalv, så att fängelset skakades i sina grundvalar. I detsamma
sprang alla dörrar upp och bojorna föll av dem alla.” Fångvaktaren vaknade och
tänkte ta sitt liv eftersom han trodde att fångarna hade rymt. Men Paulus
ropade högt: ”Gör dig inget illa! Vi är kvar allihop.” Fångvaktaren kastade sig
skräckslagen ner inför Paulus och Silas. Sedan förde han ut dem och frågade
dem: ”Vad skall jag göra för att räddas?” De svarade: ”Tro på herren Jesus, så
skall du bli räddad du och din familj.”
Detta är början på Europas kristna historia. Det handlar om
evangeliets segertåg över världen. Till den församling som bildades i Filippi
skrev Paulus ett brev som innehåller fyra kapitel.
Brevets huvudtema är glädjen i Herren. Trots att Paulus när
han skrev brevet själv var fånge under svåra yttre omständigheter, som kunde
sluta med dödsstraff, så uppmanar han församlingen att med Jesus som förebild
glädja sig i Herren. Ordet glädje förekommer femton gånger i brevet.
"Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vad vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus." 4:4-7
"Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vad vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus." 4:4-7
Det finns många ord andra man gärna återvänder till i detta brev.
Jag vill stanna inför ordet i andra kapitlets trettonde vers:
”Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och
gärning förverkligar hans syfte.”
När vi läser om frälsningens verk i bibeln så handlar det
både om ett fullbordat verk och dessutom en pågående process. Det är i första
hand Gud som verkar. Det är bara han som kan frälsa, men det är genom vår
överlåtelse till honom som det kan ske.
Har du tagit emot Jesus Kristus? Då har Gud förverkligat
sitt syfte med ditt liv.Det är inte slut med det. Processen fortsätter. Gud går vid din sida. Du kan lugnt förtrösta på hans ledning. Allt är förberett genom Jesu fullbordade verk. Det enda vi har att göra är att följa efter på den väg som de heliga har gått.
"Tro inte att jag redan har nått det eller redan blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: "Jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris däruppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus." " 3:12-14
"Tro inte att jag redan har nått det eller redan blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: "Jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris däruppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus." " 3:12-14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar