Påsktid

Ur Wilfrid Stinissen: I dag är Guds dag utgiven på Libris bokförlag:

”s.115

Träna upp dina inre sinnen

När Jesus träder in i lärjungarnas mitt genom stängda dörrar, tror de att han kommer till dem utifrån och sedan lämnar dem igen. Men Jesus är hela tiden hos dem. Det är bara så att han då och då tänder ljuset för att de skall kunna se honom ungefär på samma sätt som då han levde mitt ibland dem. Efter en stund av obeskrivligt lycksalig samvaro släcks ljuset igen. Samvaron fortsätter, men nu i mörkret, eller rättare sagt, i trons ljus.

Jesus visar sig flera gånger för lärjungarna efter sin uppståndelse, just därför att han vill vänja dem vid en ny form av närvaro. Genom att göra sig synlig och åter osynlig får han dem att träna upp trons ögon. När han sedan efter fyrtio dagar försvinner ur deras åsyn, har lärjungarna blivit så starka i tron att de inte mer behöver sina yttre sinnen för att igenkänna Herren.

En kristen har inte bara yttre sinnen, utan även inre- trons sinnen. Med dessa kan han förnimma Kristi närvaro alltid och överallt. Tack vare trons sinnen vet du att Kristi kärlek omsluter dig på alla sidor, du vet att du simmar i ett hav av ljus och kärlek.

Människans största lidande, hennes ensamhet, har genom Kristi uppståndelse definitivt besegrats. ”Jag är uppstånden och är ännu hos dig” säger den gamla ingångsantifonen till påskdagens mässa.

Visst kan du känna dig ensam eller övergiven ibland. Men trons sinnen upplyser dig om att denna känsla är en illusion som inte har något med verkligheten att göra. Verkligheten är att Kristus är med dig alla dagar till tidens slut.”