Jag har fått veta att det är många som läser det jag skriver, men som inte vill kommentera. De anser att jag har fel i mina analyser av olika ämnen, men vill inte gå i svaromål.
"Visst är det lättare i stunden att tiga och undvika konflikter. Men i det långa loppet är det livsfarligt. När du har någonting att säga är tystnaden en lögn - och tyranniet livnär sig på lögner."
(Ur Jordan B. Petersons 12 livsregler - ett motgift mot kaos. sidan 98)
Jag tar inte illa upp om någon inte håller med mig, men jag blir besviken när jag inte får veta vad det är som personen inte håller med mig om. Hur ska du kunna undvika sådan medveten eller omedveten feghet?
Om tystnaden är en lögn så tror jag att det är många som hellre vill fortsätta att vara tysta av inneboende rädsla för att sanningen skall rubba deras cirklar.
Jag trivs väldigt bra i den församling som jag tillhör, så ni ska inte tro att min kritik gäller den församlingen. Nej absolut inte. Under våra sammankomster predikas inte det som är utanför ramen för god evangelisk förkunnelse, och jag kan känna tillfredsställelse av den goda gemenskap som råder i vår kyrka. Jag ber för våra pastorer att de ska få förkunna Guds ord med stor frimodighet, utan att göra de utvikningar som är tvivelaktiga och kontroversiella. Att de ska få vara fyllda med Guds förbarmande kärlek och nåd. Tystnaden är en lögn och den passar inte där kärlek råder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar