Det är gudsordets auktoritet som skapar en stabil grund
så skriver pastor John Derneborg i en gästkrönika i tidningen Världen i dag
Jag hoppas verkligen inte att jag tolkar hans artikel negativt, men för min del vill jag säga hur jag upplever att det är i den församling jag tillhör.
I min församling är Gud själv genom Jesus auktoriteten och Anden; vägledaren, som skall hjälpa oss i sökandet efter sanningen. För oss har bibeln inte blivit en avgud utan en kompass som visar oss färdriktningen.
Det finns en del röster i vårt land som vill se en delning i kristenheten, hellre än ett enande. Dessa röster anser sig ha bibeln som högsta auktoritet och menar att svaren på vår tids frågor tydligt går att utläsa där.
I fördömande ord anser de att svensk kristenhet är på fel väg när de förordar behovet av tolerans och att en del frågor är teologiskt oklara och bara kan ses i en grumlig spegelbild.
En sådan delning har tidigare lett till förbränd mark. Människor har tagit skada av att lämna den trygga inhägnaden i tro på att gräset är grönare på den andra sidan. Det som kännetecknar dessa förrädiska röster är desamma som nu:
”Splittring, missnöjesyttringar, hat och fördömelse.”
Det har sagts om dessa rörelsers sätt att de förökar sig på samma som det lilla encelliga djuret amöba. Det förökar sig genom delning. Detta är det rakt motsatta än vad Jesus förespråkar
Min kristna tro är inte grundad på en gammaltestamentlig bibelsyn, som ofta är människofientlig. Nej den är grundad i kärleken och kärlekens relationer till allt och alla. Detta utesluter inte min trohet till vad Gud egentligen har sagt i sitt ord, men den prioriterar min människosyn före min bibelsyn. "Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom."
John Derneborg har svarat på min text och det är jag väldigt tacksam för. Han skriver så här i en kommentar på min fb-sida:
På Pingst hemsida sammanfattas bibelsynen så här: ”Vi betraktar Bibeln som Helig Skrift, som Guds Ord till hela mänskligheten. Bibeln är den avgörande källan till all kristen tro, den ger oss kunskap om Gud, om Guds vilja och tankar, om Jesus Kristus och allt vad han sa och gjorde. Vi tror att de författare som skrev Bibeln var inspirerade av Guds Ande på ett speciellt sätt, så att dessa texter är unika som vägvisare i andliga frågor”.
Pingsts värdegrund sammanfattar: ”Vi tror att Bibeln är Guds inspirerade ord, absolut sant, varaktigt och oföränderligt.”
I den krönika, som du hänvisar till, ger jag uttryck för hur detta praktiskt påverkar mig.
Tack för ditt svar John. Egentligen så finns det inte någonting i din krönika som jag inte kan hålla med om. Jag har läst den flera gånger och tagit in varenda ord och bearbetat dem i mitt inre. Kanske det är så att jag berör en helt annan sida i min text. Jag förnekar inte gudsordets auktoritet, men jag vänder mig emot dem som menar att det är den högsta auktoriteten, och dem som för en retorik att bibelsynen går före människosynen. Jag delar Pingsts värdegrund: "Vi tror att Bibeln är Guds inspirerade ord, absolut sant, varaktigt och oföränderligt." Jag protesterar mot dem som vill se kristenheten delad. Jag upprepar vad jag tidigare har skrivit. Det går inte ett svärd genom kristenheten som delar upp oss, splittrar och fördömer. Nej det Guds ord som omtalas i Bibeln är ett svärd som går igenom varje människa.
John Derneborg: Om du skriver under på att bibeln ”är den avgörande källan till all kristen tro” så är det utifrån skriften vi säkerställer att vi inte förkunnar ett annat evangelium. Människosynen kommer från bibeln. Jag tror inte någon egentligen vill se kristenheten delad.
Jag vill kort kommentera ett par andra saker du skrev.
1. GT. Som med många frågor så är det klokt att börja titta på Jesus. Hur såg han på GT? Han såg texten som inspirerad av Gud och en auktoritet. Han citerade GT när han mötte Satan i vildmarken, han gjorde det när han diskuterade med de skriftlärda och när han höll på att dö på korset. Han såg GT uppfyllas i sin egen person! Han hänvisar ofta till personerna som antingen skrev eller är beskrivna i GT.
Hur kan få du och jag ha en avog inställning till GT när vår herre och frälsare inte hade det? Otänkbart!
2. Enhet. Just eftersom skriften är min auktoritet, ser jag allvarligt på splittring bland kristna (1 Kor 1:11-13). Det gäller både mellan samfund, raser, men också i den lokala församlingen. Oenighet bör hanteras (Ef 4:1-3). Om någon inte talar vänligt om andra, bör det inte bara få passera. Det skadar kroppen. Rom 16:17-18. Nya testamentet är tuffare än GT, men det är för vårt bästa. Titus 3:10-11.
Jag citerar bibeln för att det är just när skriften är vår auktoritet som vi kan få den enhet du ger uttryck för att vilja ha.
Låt oss inte tillskriva varandra egenskaper som i praktiken river broar och splittar. Jag blundar inte för att det finns personer som vill splittra. Av princip säger jag inte att du blundar, men jag tycker inte du ser bultande hjärtat hos dem som vill hålla fast vid bibeltro.
Fast du nämnde inga namn.
Rolf Ericson: I punkt ett anser du att det är otänkbart att ha en avog inställning till GT, eftersom Jesus inte hade det. Du antyder där att även du och jag kan ha det. För min del vill jag tala om att jag inte är avogt inställd, varken till gamla eller nya testamentet. Jag skriver däremot att jag i bibeln, både i gamla och nya testamentet kan finna människofientliga texter, men detta utesluter inte min trohet till vad Gud egentligen har sagt i sitt ord, men den prioriterar min människosyn före min bibelsyn. Jag är inte bokstavstroende, men jag vill gärna se helheten där Jesus och hans försonings verk går som en röd tråd genom hela bibeln. Summan av ditt ord är sanning skriver Psalmisten
I punkt två betonar du att skriften är din auktoritet. Jag kan hålla med om att skriften är EN auktoritet, men Gud är för mig den högsta auktoriteten genom Jesus Kristus vår herre. Men du ger mig i alla fall rätt i att det förekommer krafter och mänskligt inflytande som vill splittra och fördärva enhetssträvanden ibland de kristna. Detta oroar mig mycket. Du tycker inte att jag ser bultande hjärta hos dem som vill hålla fast vid sin bibeltro.. Där tar du fel. Jag skriver gång på gång texter om min församling, Pingstförsamlingen i Motala som jag tillhör. Jag är så tacksam för dem och för allt som sker ibland äldre och yngre. För deras bibeltro och för deras människosyn.
Det är sant som du skrev att jag inte nämner några namn. Om jag någon gång har gjort det så är det med vänliga och respektfulla ord, där jag vänder mig mot sådant som jag uppfattar vara vilseledande eller skrivna i hatfulla och oförsonliga meningar. Där det inte personen jag menar, utan de ord som personen förmedlar.
Det är ju sant att vi bör undvika att tillskriva varandra egenskaper som i praktiken river broar och splittrar, men jag upplever att vi måste avslöja när sådana egenskaper uppenbarar sig och göra det i tid innan de har åstadkommit skada. Innan du föddes John, så fanns sådana tendenser, som skadade Guds verk och de kännetecknades av missnöjesyttringar, hat och misstro. Det är nu dessa egenskaper återkommer och jag tycker att jag känner igen klädedräkten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar